Sen var det en utbildning som krävde webbutveckling 1 alt programmering 1, är det samma slags utbildning eller 2 olika? Tänker om jag ska söka flera utbildningar måste jag ha båda dom då eller räcker webb utveckling bara?
Frågan om behörighet... om särskild behörighet beskrivs så här: Lägst betyget E/3/G i följande kurser eller motsvarande kunskaper Engelska 6, 100p
Matematik 2, 100p
Programmering 1, 100p
Svenska 2 eller Svenska som andraspråk 2, 100p, alltså om det står "Matematik 2" då betyder det att man ska ha godkänt betyg i matematik 2a eller 2b eller 2c (i en av de kurserna). Du skriver också så här: "Sen var det en utbildning som krävde webbutveckling 1 alt programmering 1, är det samma slags utbildning eller 2 olika? Tänker om jag ska söka flera utbildningar måste jag ha båda dom då eller räcker webb utveckling bara?" Frågan "är det samma slags utbildning eller 2 olika"?_menar du om kurserna Webbutvecking 1 och Programmering 1 är samma kurs, eller menar du någonting annat med din fråga? Gymnasial kurs Webbutveckling 1 hör till ämnet Webbutveckling.Du kan läsa om den kursen och det ämnet på skolverkets webbplats. Kursen Programmering 1 hör till ämnet Programmering. Du kan läsa om den kursen och det ämnet på skolverkets webbplats. Det är givetvis bättre att skaffa sig godkända betyg i båda kurserna, både webbutveckling 1 (och kanske t o m 2 och 3) och i Programmering 1 (och kanske även i de högre kurserna inom det ämnet också). Är man intresserad av DATA-IT och vill skaffa sig utbildning inom det område och jobba inom det område så är det fördelaktigt med flera betyg i kurserna. Genom att läsa fler kurser skaffar du dig mer kunskap men också fler meriter inför ansökan till yrkeshögskoleutbildningar inom DATA-IT. Yrkeshögskola tar in på "sammantagen bedömning" där även tester-intervjuer, arbetsprover och liknande kan ingå. Att man är behörig betyder bara att man får delta i konkurrensen om utbildningsplats. Det garanterar tyvärr inte att man kommer in. Ju fler kurser du har läst på gymnasial nivå inom DATA-IT och ju högre betyg du har i kurserna, desto bättre är dina chanser att komma in på en eftergymnasial utbildning. Sedan är det också så att yrkeshögskola kan även ta in obehöriga. Om antal behöriga sökande är för litet kan yrkeshögskola göra bedömning att några obehöriga ändå kan klara av utbildningen (det blir då individuell bedömning där även faktiska kunskaper kan tas hänsyn till, inte bara vilka betyg man har), och anta några sådana obehöriga till utbildningen - därför råder vi söka även till de yrkeshögskoleutbildningar där man inte uppfyller alla kraven (för att det alltid finns en chans att ändå komma in). Med det sagt, så är det ju givetvis bättre att sträva efter att bli behörig + även "överkvalificerad" alltså att man har mer än vad som krävs.
Hej Jag har letat ett tag nu efter statistik som presenteras i from en bell curve gällande gymnasiebetyg. Jag vill alltså hitta statistik som exempelvis kan presentera hur många procent elever som fick över 15 i merit osv. Finns det någonstans där man kan...
Anna: :
Hej Peter,du har meritvärde på 21.10 skriver du. Om man har alla A-betygen i alla kurser som räknas in i jämförelsetal/snittbetyget då har man... Läs hela svaret
Anna: :
Hej Julia!Det är väldigt svårt att svara på frågan du ställer. Lönesättningen är för det mesta individuell och beror även på hur duktig man är på att... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
Anna: :
Hej Anna,Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är... Läs hela svaret
hej min son har 340 p hur många procent i sverige har denne högste poäng
Julia: :
Hej Sascha!
Din son som har högsta betyg i alla ämnen är jätteduktig!
Ang. svar på din fråga, så hittar jag tyvärr inte den info. Ska... Läs hela svaret