Angelina
    Hej.
    Jag önskar mer information och tips om hur man vägleder personer som aldrig gått i skolan i sina hemländer och är analfabeter. Tips på hemsidor, länkar, litteratur, övningar etc. Tack på förhand?

    3 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Angelina;

    vi på Fråga SYV specialiserar oss inte inom vägledning av analfabeter. Vi har därför inte någon "egen kunskap" på det område. Vi har nu kontaktat ett antal "ställen", inkl. SYV-programmen där SYV-utbildas - och fick, än så länge, endast svar att "vi vet inte..." eller "vi erbjuder inte någon speciell kurs i vägledning av analfabeter"... Förhoppningsvis, kommer någon att bidra med relevanta tips, men jag kan inte lova att det blir så. Det kan tyvärr också visa sig att vi ej hittar någon som vet ngt. specifikt om vägledning av analfabeter. :(

    Man kan - i nödfall - försöka med vanliga Gruppvägledningsövningar (med hjälp av en tolk) eller försöka "ta till vanliga vägledningsmetoder" men på mycket lätt svenska.

    Tips: kontakta komvux i olika kommuner - där SFI undervisning erbjuds. Det borde rimligtvis finnas personer som idag arbetar med vägledning för analfabeter, tycker jag. Då borde de kunna dela med sig av sin kunskap, som troligtvis i mångt och mycket uppkommit av erfarenhet.

    Om vi får några relevanta tips, återkommer vi direkt!
    Vänligen
    ANNA

    Hej igen! en sakkunnig inom vägledning svarar så här:

    "--- Jag har ingen rekommendation då det gäller detta. Om det finns krav på er att starta vägledning tidigt måste detta såklart ske via tolk. Men det primära är som jag förstår det att snabbt komma igång med Sfi-undervisningen och att vägledningen då kan vara en del av denna. Detta är dock mina personliga tankar kring problematiken med vägledning av analfabeter."
     

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej! Vi fick idag svar från en rådgivare vid Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Var god läs nedan:

     

    "Analfabeter är individer som förstås är olika personer med olika kunskapsnivåer och erfarenheter. Några har med sig mycket kunskaper på olika plan. Här är det viktigt att individens kunskap och livserfarenhet kartläggs så att ni känner till den. Vilken är anledningen till att det inte funnits skolgång, vilket arbete har individen haft? Just arbetet eller sysselsättningen är extra viktigt för här har man utgångspunkten för vägledningen.

    Det viktiga är att man startar vägledningen utifrån individen. Börja gärna med foton och illustrationer som knyter an till personens referensram, och översätt kunskaperna till svenska. Denna metod hjälper till att inlärningen går snabbare, kunskapen fastnar bättre i minnet än exempelvis obekanta texter. Det bästa är att använda autentiskt vardagsmaterial av olika slag.

    En annan metod är "en till en-träning". Här får eleven en upplevelse av att vara sedd och prioriterad och att det finns tid och engagemang att lyssna och samtala med den studerande.

    Appar som man kan använda i undervisningen av analfabeter:
    Artikel om appar i Lärarnas tidning >> från 14 augusti 2018

    Om en app för analfabeter >>, ett forskningsprojekt på KTHmagazine

    >> Appar för att lära sig svenska på SFI-paddan

    www.nt.se%2fnyheter%2fnorrkoping%2fsprak-app-lar-analfabeter-lasa-svenska-9634754.aspx&callback=http%3a%2f%2fwww.nt.se%2finc%2feprencallback.aspx" target="_blank" rel="noopener">Språk-app för analfabeter >> på Närkes tidningar (NT)

    Litteratur och myndigheter
    Böcker om alfabetisering >> på Margareta Mörlings webbplats

    >> Nationellt centrum för svenska som andraspråk ".

    Vänliga hälsningar
    Fråga SYV

    Liselotte
    Saga SYV

    Hej, jag kan tips om en lista på litteratur som är relevant för frågor om vägledning av analfabeter.

    Här nere kommer listan:

    Michaels, C. A., & Ferrara, D. L. (2006).  Promoting post-school success for all:  The role of collaboration in person-centered transition planning.  Journal of Educational and Psychological Consultation, 16(4), 287-313.

    OBrien, J. (2002) Person-centered planning as a contributing factor in organizational and social change.  Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 27 (4), 261-264.

     Trainor, A. A. (2007).  Person-centered planning in two culturally distinct communities:  Responding to divergent needs and preferences.  Career Development for Exceptional Individuals, 30 (2), 92-103. 

      Turnbull, A., Turnbull, R., Erwin, E., Soodak L., & Shogren, K. (2015). Families, professionals, and exceptionality:  Positive Outcomes Through Partnership and Trust. (7ed.), Upper Saddle River, NJ: Pearson.

    Callicott, K. J. (2003).  Culturally sensitive collaboration within person-centered   planning.  Focus on Autism and Other Developmental Disabilities, 18 (1),   60-68.

     Claes, C., Van Hove, G., Vandevelde, S., van Loon, J., & Schalock, R. L.   (2010).  Person-centered planning:  Analysis of research and   effectiveness.  Intellectual and developmental disabilities, 48 (6), 432-453.

     Egan, G. (2010). The Skilled Helper. A problem-management and opportunities-  development approach to helping.  (9th Ed.). Brooks/Cole, Cengage   Learning, Belmont, CA.

     Halburn, S. (2002).  How science can evaluate and enhance person-centered   planning.  Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 27,   (4), 250-260.

     Holburn, S., & Vietze, P.M. (2002).  Person-centered planning:  Research, practice,   and future directions.  Baltimore:  Paul H. Brookes.

     Kolb, S.M. & Griffith, A.S. (2012).  Planning for Implementing Assistive Technology:          A Functional Approach for Practitioners.  In J. Jiyou (Ed.), Educational   Stages and Interactive Learning:  From Kindergarten to Workplace Training   (pp.485-497). Hershey, PA:  IGI  Global 

    Meadan, H., Shelden, D.L., Appel, K., & DeGrazia, R.L. (2010).  Developing a long-  term vision:  A road map for students futures.  Teaching Exceptional   Children, 43(2), 8-14.

    Hoppas det blir till hjälp!
    S.

     

     

    Frågor och svar taggade med 'avgift för prövning' (5 st.)

    • Jose

      Hur ska jag göra prövning efter hermods?

      Hej! Jag fick nyligen f på en kemi kurs jag gjorde på hermods. Jag kontaktade min hemkommun för att fråga om vad jag ska göra och de sa att jag har rätt till en prövning som jag måste boka via hermods. De rekomenderade att jag gör den så...

      Milla : : Hej,de som inte är gymnasieelever får göra prövningar i vilka kurser som helst när som helst och i hela Sverige; läs gärna... Läs hela svaret
    • Emma

      Prövning i grundskolan?

      Hej! Jag undrar om en elev som i nuläget går i åk 9, har RÄTT att göra prövning i något/några av skolämnena? Frågan avser alltså en elev som inte har några slutbetyg utan som just nu går i nian. Vidare undrar jag om...

      Julia: : Hej Emma,jag har nu pratat med en sakkunnig på Skolverket som säger att enligt de styrdokumenten som finns, så har elever och även de som inte är elever på grundskolorna rätt att göra... Läs hela svaret
    • Linda

      Är det kostnadsfri prövning?

      Hej, Jag vill göra en prövning i matte 3b och läste precis att det är kostnadsfritt för personer som har fått ett F i kursen på komvux vilket jag har fått nyligen. Undrar hur många prövningar i matte 3b jag kan skriva (om jag får F i...

      Anna: : Hej Linda, sista kompletteringsdag när man söker till högskola till hösten 2018, är den 21 juni. Så vitt vi vet, brukar inte några prövningar erbjudas senare än sista... Läs hela svaret
    • ida

      Hur går en prövning till?

      Skulle du vilja förklara för mig lite mer om vad en prövning är? Hur mycket kan man höja sig i betyg? Om har G och vill uppnå MVG, är det möjligt? En sista fråga. Hur många prövningar kan man göra samtidigt och hur lång tid tar det? Försökt att förstå mig på det men inte fått något riktigt...

      Milla : : Hej Ida! På den här sidan förklarar vi ganska utförligt vad Prövning är och vad som gäller. Man får det betyget som man förtjänar och läraren som sätter betyg... Läs hela svaret
    • Klara

      Hur ska jag göra för att inte förstöra hela min framtid?

      Hej! Jag flyttade som 16 åring till Göteborg för att studera på handbollsgymnasium. Det var en dröm sedan jag var liten och jag trivdes väldigt bra på min skola och klarade mig bra trotts att jag bodde 140 mil från både föräldrar och gamla vänner. I slutet av 2a året på gymnasium skadade jag...

      Anna: : Hej Klara! Det är väldigt tråkigt att du fick en skada och att dina planer som du var inställd på inom idrott blev förändrade. Att pendla 1 tim30 min är långt. Frågan är om du skulle kunna bosätta... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga