Felix
    Rådet jag fick av min syv på skolan var att gå på så många öppna hus som möjligt har lett någon stans. Det har bara stärkt mina övertygelser om att det är någon av de tre – natursamhälle, ekonomiekonomi eller estetmusik - som jag borde gå, men jag har inte blivit ett dugg klokare på vilken av dem jag borde välja.



    Alltså, jag vet ju inte vad jag vill göra efter gymnasiet så därför är kanske natursamhälle det bästa för mig egentligen. Jag vet att det är mycket matte där. Just nu, i åk 9, har jag ett betyget b i matte. Räcker det? Hur långt klarar jag mig på det om jag väljer natursamhälle. Hur stor skillnad är det på matte där och matte i grundskolan?



    Anledningen till att jag funderar på att gå ekonomi är att de tar upp vardagliga saker som konsumenträtt, vilket jag tror man kan har stor nytta av senare i livet. Jag tycker också att det är roligt att lära mig om entreprenörskap, ledarskap och organisation o.s.v.



    Gällande mina intressen så är mina intressen så spridda som det bara går. Jag älskar att dyka djupt och tänka och klura och knåpa i naturvetenskapliga ämnen. Dessutom så har jag fått uppfattningen att natureleverna är studiedisciplinerade och kunniga vilket jag tror gör att man kan fokusera bättre på skolarbetet. Problemet är att jag hittar intressanta kurser i alla de tre alternativen.



    Det tar 30 minuter att åka från min hemort till grannorten som har ekonomiprogrammet. Det blir alltså fem timmars restid varje vecka. Frågan är om timmarna och minutrarna räcker till om jag skulle välja det. Jag har även åtta timmars schemalagd fritid, alltså aktiviteter som jag håller på med utanför skolan. Hur mycket plugg är det på ekonomiprogrammet? Hur mycket skolarbete tar man med sig hem? Går det att hinna med både alla de aktiviteter jag vill hålla på med och utbildning?

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Felix,
    det är mycket svårt för mig att svara på frågan hur mycket tid du bör lägga på just dina studier - för att vi alla är olika: har lätt för vissa saker och svårare för andra och det varierar också i olika perioder i livet - ibland lär vi oss snabbare och ibland tar det längre tid, beroende på vår hälsa, på olika händelser i livet & även vädret kan påverka inlärning.
    En annan fråga är om du vill satsa på A-betyg eller på E-betyg.
    Den genomsnittliga tiden (lektioner + hemläxor) på gymnasiet är beräknad till 40 timmar i veckan . Det kallas för Heltidsstudier: ca 20 timmar är lektionstid och lika mycket tid "bör man" lägga på hemarbete, självstudier, grupparbete och liknande skolarbete utanför skolan. Vissa elever lägger mindre tid och andra väldigt mycket mer tid på skolarbete än de 20 timmar/vecka som de "bör" lägga. Har man inte väldigt lätt för något ämne men ändå vill få hyfsade betyg, pluggar man extremt mycket i just det ämnet och förhoppningsvis ger det ett positivt resultat, men ibland hjälper det inte att plugga mycket - saknar man helt begåvning eller fallenhet för ett visst ämne, hjälper det inte att råplugga. Exempel är musik eller sport/gymna och även slöjd (har man Tummen mitt i handen, blir man inte duktig på slöjd - och om man är tondöv, kan man inte bli musiker även om man mycket gärna vill det & lägger mycket tid på musik ... så det gäller att "välja sina strider" och inte stånga sig blodigt i fall man saknar förutsättningar). Man kan utveckla alla sina förmågor men bara till en viss grad, sedan tar det "stopp" och det är jättebra att utveckla sig på alla områden, men även bra att veta vad man är duktig på och satsa på just det - för att nå långt inom det, som man är bra på.
    Om du har många fritidsintressen, kanske det är klokt att välja skola som ligger närmast din bostad. Alla de sparade timmar kan du lägga på studier eller på dina hobby.

    På NA läser man inte bara mycket matte, men även fysik, kemi och biologi.
    På Estetiska programmet läser man enbart Matematik 1b, en 100 poängskurs (jämför med NA, där man läser det avancerade c-spåret och tre st. 100 poängskurser, dvs minst tre gånger så mycket matte).

    Du kan boka "skugga en elev" och provgå en dag på vardera program.

    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig! Mvh Mikael SYV

    Frågor och svar taggade med 'gymnasieskolan' (3 st.)

    • Elissa

      Behörighet för ämneslärare?

      Hej! Jag undrar om man som ämneslärare i gymnasiet är också behörig till att undervisa i årskurs 7-9? Alltså, om jag läser ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, kan jag då senare även undervisa för årskurs 7-9 och vara behörig till det även om jag inte har läst...

      Mikael: : Ja, det stämmer. Gymnasielärare är behörig att undervisa i samma ämnen över i åk7-9 på grundskolan.
    • C

      Sommarskola eller börja om?

      Hej, Jag går andra året på gymnasiet linje samhälle beteende och byte skola mitt i året. Jag har betyg i allt förutom matte 2B och svenska. Elevhälsan tänker på att jag ska börja om andra året för att jag har problem med de ämnen. Nu tänkte jag på om det skulle fungera om jag går...

      Anna: : Hej, att få gå om ett år på gymnasiet är en stor förmån. Om du får erbjudande om det, råder jag att tacka ja!
    • Julia

      Ämneslärare mot gymnasieskolan - jobba på högstadiet?

      Hej! Jag ska söka till "ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan", med ämnena matematik och kemi. Men kommer jag då när jag är färdigutbildad att kunna jobba mot åk 7-9 om jag skulle vilja? Hälsningar, Julia

      Daniel: : Hej Julia! En behörig gymnasieIärare är samtiigt behörig att undervisa i samma ämnen på högstadiet, så svar på din fråga är JA! Du ska kunna undervisa i samma ämnen även på grundskoIan. Ha det bäst! DanieI SYV

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga