Hej! Har två frågor: 1) vad är skillnad mellan teknisk bastermin och tekniskt basår? 2) Vilket av dem (tekniks bastermin och tekniskt basår) ger en garanterad plats? 3) Undrar också vem har rätt till att söka till teknisk bastermin och tekniskt basår? Jag har läst natur och har alla ämnen som bör läsas i en teknisk bastermin eller basår alltså jag har matte 5, fysik 2 och kemi 2 osv, men mina betyg på alla dessa ämnen ligger på E , nu vill jag göra ansökan till tekniskt bastermin eller tekniskt bas år och vill veta hur stor chans finns det att jag blir antagen?? Tack på förhand
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32076 frågor besvarade.
Vem har rätt till att söka bastermin?
1 Svar
Hej Rema, du har ju redan den behörighet som man annars läser på tekniska terminer eller basår; då antar jag att du vill "komma åt" platsgarantin.
Platsgarantin ges ibland till vissa utbildningar, men inte till de mest populära utbildningar. Ofta är det så att på de utbildningar där man efter tekniska basår och basterminer kan få garanti-plats, kommer man i alla fall, även utan att ha gått basår eller bastermin; frågor om platsgaranti är det till just det lärosäte dit du vill söka för att det är inget som bestäms centralt utan lokalt på varje lärosäte inför varje antagningsomgång.
För att komma in på basår eller bastermin på högskola/universitet krävs det att man har Grundläggande behörighet och sedan lägst godkänt betyg i matte 2 (ibland krävs matte 3); lärosätet kan bestämma att inte ta in på basår och basterminer de sökande som redan är behöriga. Om lärosätet inte bryr sig om du redan har den behörighet som ges på basåret (vilket också kan inträffa) då konkurrerar du om plats med ditt meritvärde från gymnasiet och även med högskoleprovsresultatet (om du har ett giltigt resultat på högskoleprovet).
Syftet med basåret (och basterminer) är i första hand att personer som läste på gymnasiet på "fel program" alltså inte på teknik- eller naturvet.programmet kan få behörighet till tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar.
De så kallade "För-utbildningar"
basåret (och basterminer) är förutbildningar, inte riktiga högskoleutbildningar. Varje lärosäte får ganska fritt bestämma att erbjuda dem eller inte erbjuda dem (och också ändra sig i den frågan) och om det erbjuds - bestämma reglerna kring dem och också ändra reglerna kring förutbildningar och platsgarantin mellan antagningsomgångarna.
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala poäng' (7 st.)
-
Klarar man läsa 3 kurser samtidigt?
Hej, jag jobbar just nu men vill studera kurser jag inte fick med från gymnasiet då jag ändrat yrkesväg. Jag behöver studera Fysik2, biologi2 och kemi2. Alla dessa är 100p kurser. Om jag väljer att studera på 25% på alla 3, hinner/klarar man...
Hej!I din fråga nämner du tre stycken gymnasiekurser som var och en av dem är en 100p.kurs. det är alltså totalt 300 gymnasiala poäng du vill läsa. 300 gymnasiala poäng läser... Läs hela svaret -
Hur långt tid tar det att läsa 11 kurs i komvux?
Hej jag undrade om jag ska läsa hella grundläggande behörighet med matte 2 alltså sva1,2&3 matte 1&2 engleska 5&6 samhällskunskap 1b naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 hur långt tid kommer det att ta mig? Blir det 1 år 1,5år...
Hej!De kurserna du nämner i din fråga, nämligen sva1,2&3, matte 1&2, engleska 5&6, samhällskunskap 1b, naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 utgör sammanlagt... Läs hela svaret -
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hej, jag är inte säker på vad du frågar om. Jag svarar så gott jag kan men förklara gärna vad du tänker på när du skriver ett visst antal gymnasiala... Läs hela svaret -
Hur många kurser måste jag läsa för att få 22 hp?
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret -
50% studier på gymnasiet?
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret -
Hur bedöms man på gymnasiet?
På grundskolan läser man ämnen som man sedan blir bedömd på genom en skala från A-F. Vi läser dock inte kurser på grundskolan som på gymnasiet. Många kurser på gymnasiet har 100 poäng, vad står dessa för och hur ändras dessa poäng beroende på vilket betyg man får? T.ex om man får C på en kurs...
Hej, du får gärna läsa info på framtid.se/reportage/betyg-pa-gymnasiet. För övrigt, gäller:"poäng" vad gäller kursernas storlek förändras inte. Till exempel är alla... Läs hela svaret -
krav för gymnasiexamen?
Hej vad är kraven för gymnasieexamen. Jag vet att man måste ha läst 2400 poäng. Men kan exempelvis ha läst all programm gemensamma ämnen och utöver det bara läsa kurser valfritt utan att följa något specefikt programm inriktning.
Hej Jonathan, omdet är så att du kan redan nu bli antagen till komvux (om du fick Studiebevis eller Examensbevis) på gymnasiet - då gör du planering mot Examensbevis från komvux tillsammans med en... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga