1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej Nicklas! 
    Information om lärarutbildningar får man bäst av studievägledare som jobbar på Lärarhögskolorna. Lärarutbildningar och behörigheter är en sort "djungel" som är svårt att navigera i, och speciellt om man vill bygga på den utbildning som man redan, sedan tidigare, har.
    Det jag som inte jobbar på en lärarhögskola, kan svara på är bland annat följande: nu för tiden motsvarar två terminers studier på högskolenivå 60 hp (högskolepoäng), alltså läser man på heltid 30 högskolepoäng (hp) per termin. Jag kan också "informera om" (du vet det säkert redan själv, dock :) att en "behörig lärare" är i dagens Sverige hen med legitimation från skolverket för att undervisa på viss nivå, t.ex på gymnasiet och i vissa ämnen, t.ex Legitimation som gymnasielärare i matematik och fysik, eller matematik och samhällskunskap eller i endast matematik. För att skolverket ska utfärda legitimation eller "bredda"/utöka den tidigare lärarlegitimation bör det (som regel) i grunden ligga rätt sort lärarexamen, alltså för att få legitimation som gymnasielärare i matematik vill skolverket, som regel, se lärarexamen som ger rätt att undervisa i matematik på gymnasiet. 
    I undantagsfall (har hört om sådana, några stycken, i alla fall) kan skolverket (i alla fall har det hänt förut) utfärdat legitimationer på grund att relevant arbetslivserfarenhet (t.ex om en person har under lång tid, t.ex 10 år, undervisat i matematik på gymnasiet, så är det inte otänkbart att skolverket skulle kunna utfärda lärarlegitimation för den "obehöriga läraren" och speciellt om hen har någon sort lärarexamen, fast inte den "rätta lärarexamen", alltså inte examen som ger rätt att undervisa just i matematik eller just på gymnasiet). 
    Så, om du skulle söka och få jobb som gymnasielärare i matematik och jobba i några år, så kan jag tänka mig att du har viss chans att få legitimation som gymnasielärare i matematik. Kan dock inte lova att det blir så. Å andra sidan, "vad gör det"? kan man fråga sig om man redan jobbar i den skolformen och med det undervisningsämnet som man vill jobba inom? När det är lärarbrist, så anställs obehöriga lärare ganska ofta (tyvärr). Målet är att alla lärare ska ha rätt legitimation, men det är ganska långt dit... som situationen ser ut idag. :(
    Om du vill få legitimation baserat på reglerna och inte på ett undantag, så måste du till skolverket inkomma med lärarexamen som ger rätt att undervisa i matematik på gymnasiet. Hur du kan få den examen får du bäst svar från studievägledare på Lärarhögskolorna. Allmänt sett, finns det olika vägar att gå: en väg ligger via Ämneslärarprogrammet (kanske kan du hoppa in i senare del av programmet); en annan väg ligger via KPU, kompletterande pedagogisk utbildning; en tredje väg ligger via något "projekt" som hjälper lärare att uppnå rätt behöörighet, som t.ex VAL = vidareutbildning av lärare (rektor på skolan där du jobbar eller där du vill jobba bör kunna ge information om de lokala projekt som finns i din del av Sverige) - sådana projekt kör man nästan alltid i samarbete med lärarhögskolan, så även lärarhögskolans personal bör kunna ge information. Det är fördelaktigt att utbilda sig inom ett projekt som t.ex VAL (man får mycket hjälp och kan också, förhoppningsvis, bedriva studierna delvis på arbetstid).
    Jag förstår att jag inte har gett ett konkret svar på hur just du kan på ett smidigt sätt uppnå ditt mål men jag hoppas att någonting i mitt svar kan ändå bli till hjälp för dig! Lycka till! Du får gärna återkomma och berätta vilka svar du fick från andra personer, och hur det går för dig, fortsättningsvis. Det som skrivs på forumet här är tänkt att bli till hjälp för många personer i liknande situationer + att även vi som svarar vill lära oss mer om alla yrken och alla studier! 

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'svårighetsgrad' (3 st.)

    • F.O.F

      Skillnad på svårighetsgraden på samma kurs med olika lärosäten?

      Hej! Jag undrar hur mycket svårighetsgraden på en viss kurs/program skiljer sig på olika lärosäten? Exempelvis hur stor är skillnaden på att få godkänt eller uppnå högre betyg på en kurs vid på...

      Milla : : Hej, om det är samma kurs, med samma innehåll, så borde det inte finnas någon skillnad i svårighetsgraden. Det borde vara lika lätt eller svårt att klara... Läs hela svaret
    • Emil

      Hur svåra är civilingenjörsprogrammen?

      Hej! Snittade D i gymnasiet men la inte så mycket krut. Har nu siktat på ingenjörsstudier Och kom in på tekniskt basår på chalmers vilket ger garantiplats till civilingenjör elektroteknik. Borde jag sikta lägre med tanke på att man hör att civilingenjörsutbildningarna är så svåra? Är absolut...

      Anna: : Hej Emil!Om du kommer in på en utbildning, då har de som bestämmer kring den utbildningen "bestämt" att du kan klara av utbildningen, annars skulle du inte blivit antagen. Med "kan klara" menas... Läs hela svaret
    • Philip

      Svårighetsgrader inom IB?

      Hej. Jag har tänkt lite på IB och tycker att det blir mer och mer spännande för varje gång man läser om det. Jag vet dock inte hur svårt det är att vara elev i en sån klass.. Har alla ett perfekt uttal eller arbetar man med det? Kan alla massa svåra ord man aldrig hört? Om man...

      Anna: : Hej Philip, första året på IB är förberedande. IB programmet är egentligen 2årigt. Det är olika typer av elever som kan träffas på IB - svenska elever, elever som har engelska som modersmål men som kommer från olika länder och har... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga