Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32034 frågor besvarade.
Vilka är de generellt mest användbara kurserna på komvux?
2Poäng
Wilma
Hej!
Jag tog studenten till sommaren och har jobbat fram tills nu. Jag har på senaste tiden börjat känna att jag hellre skulle vilja sätta mig bakom skolbänken igen, men jag har inte en susning om vad jag vill plugga vidare till. Då kom jag på idén att jag kanske skulle kunna plugga in en del kurser på komvux under tiden jag funderar ut vad jag vill jobba med.
Vilka kurser skulle du säga är de mest användbara att ha när man ska plugga vidare? Jag vet att det skiljer sig mycket från utbildning till utbildning, men om man generaliserar. Jag gick naturbruksprogrammet på gymnasiet och har även grundläggande behörighet. Har du hört om folk som har gjort på det här sättet eller är det smartast att plugga in kurser på komvux när man väl har bestämt sig?
Hej Wilma, i alla yrken är det bra att kunna så mycket Engelska som möjligt - därför kan jag rekommendera läsa Engelska 7. Om du inte läste högre mattekurser än matte 1a, skulle jag också rekommendera att du läser matematik - t.ex matematik 2a och sedan kanske även 3b. Skulle du t.ex komma på att du vill söka till Veterinärprogrammet, kommer du i så fall behöva godkända betyg i Matematik 4, Kemi2; fysik2 och biologi2. Många utbildningar på högskolenivå kräver Samhällskunskap 1b (eller 1a1 plus 1a2). Om du på gymnasiet fick godkänt betyg i samhällskunskap 1a1, kan du på komvux läsa 1a2 och på så sätt få samma behörighet som kursen Samhällskunskap 1b ger. Sedan är också programmering "på tapeterna" nu. I allt fler yrken behöver man mer datakunskap; därför kan du se om komvux i din kommun erbjuder läsa data-programmeringskurserna (t.ex Tillämpad programmering eller Programmering 1). *** Studera är bra - för att få mer kunskap, skaffa sig mer studievana och bygga bättre grund för framtida studier och yrkes-karriär, men det kan finnas "nackdelar" i t.ex "förlorad arbetsinkomst" (alltså, när du läser på heltid, arbetar du troligtvis ej samtidigt eller i alla fall inte arbetar på heltid och på så sätt får du lägre inkomst, vilket också kommer "ge utslag" på din framtida pension...). Sedan sätter också CSN gämser på hur länge man kan få studiemedel; om du redan har gymnasiekompetens, så är det troligtvis endast i 1 år på heltid (eller 2 år på halvtid) som du skulle kunna få studiemedel för studier på gymnasienivå. Och om du nu "förbrukar" de studiemedels-veckorna och sedan kommer på vad du vill studera - så kanske du inte ska kunna klara av ekonomin under studietiden... Så, om du kan läsa vid sidan ditt arbete - t.ex på kvällstid eller på flex-distans och ej behöva ta studiemedel och ej behöva förlora arbetsinkomsten, så är det kanske det mest fördelaktiga för dig i längden! Hälsningar Mikael
Frågor och svar taggade med 'skolans status' (2 st.)
Har en son som har hoppat av gymnasiet. Han har istället börjat på allmän kurs på en folkhögskola. Han får aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Vi har nu förstått att han inte kan få csn pga detta. Och inget...
Anna: :
Hej!Studiemedel har man rätt till från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år och studiemedel består av Bidragsdel och Lånedel. Bidragsdel av studiemedel är cirka 3.000 kr/månaden... Läs hela svaret
Hej! Jag har kommit in i civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik i KTH, men jag känner att jag kom in i fel utbildning. Jag vill verkligen studera maskinteknik eller elektronik i Lund, så jag försökte bytta utbildningen i KTH och ansöka till senare del av...
Anna: :
Hej Alexander,så vitt jag vet spelar "universitetsstatus" ingen roll vad gäller komma in på senare del av programmet på ett svenskt lärosäte.VänligenANNA