Wilma
    Hej!

    Jag tog studenten till sommaren och har jobbat fram tills nu. Jag har på senaste tiden börjat känna att jag hellre skulle vilja sätta mig bakom skolbänken igen, men jag har inte en susning om vad jag vill plugga vidare till. Då kom jag på idén att jag kanske skulle kunna plugga in en del kurser på komvux under tiden jag funderar ut vad jag vill jobba med.

    Vilka kurser skulle du säga är de mest användbara att ha när man ska plugga vidare? Jag vet att det skiljer sig mycket från utbildning till utbildning, men om man generaliserar. Jag gick naturbruksprogrammet på gymnasiet och har även grundläggande behörighet. Har du hört om folk som har gjort på det här sättet eller är det smartast att plugga in kurser på komvux när man väl har bestämt sig?

    Tack på förhand!

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hej Wilma,
    i alla yrken är det bra att kunna så mycket Engelska som möjligt - därför kan jag rekommendera läsa Engelska 7. 
    Om du inte läste högre mattekurser än matte 1a, skulle jag också rekommendera att du läser matematik - t.ex matematik 2a och sedan kanske även 3b. 
    Skulle du t.ex komma på att du vill söka till Veterinärprogrammet, kommer du i så fall behöva godkända betyg i Matematik 4, Kemi2; fysik2 och biologi2. 
    Många utbildningar på högskolenivå kräver Samhällskunskap 1b (eller 1a1 plus 1a2). Om du på gymnasiet fick godkänt betyg i samhällskunskap 1a1, kan du på komvux läsa 1a2 och på så sätt få samma behörighet som kursen Samhällskunskap 1b ger. 
    Sedan är också programmering "på tapeterna" nu. I allt fler yrken behöver man mer datakunskap; därför kan du se om komvux i din kommun erbjuder läsa data-programmeringskurserna (t.ex Tillämpad programmering eller Programmering 1). 
    ***
    Studera är bra - för att få mer kunskap, skaffa sig mer studievana och bygga bättre grund för framtida studier och yrkes-karriär, men det kan finnas "nackdelar" i t.ex "förlorad arbetsinkomst" (alltså, när du läser på heltid, arbetar du troligtvis ej samtidigt eller i alla fall inte arbetar på heltid och på så sätt får du lägre inkomst, vilket också kommer "ge utslag" på din framtida pension...). Sedan sätter också CSN gämser på hur länge man kan få studiemedel; om du redan har gymnasiekompetens, så är det troligtvis endast i 1 år på heltid (eller 2 år på halvtid) som du skulle kunna få studiemedel för studier på gymnasienivå. Och om du nu "förbrukar" de studiemedels-veckorna och sedan kommer på vad du vill studera - så kanske du inte ska kunna klara av ekonomin under studietiden... 
    Så, om du kan läsa vid sidan ditt arbete - t.ex på kvällstid eller på flex-distans och ej behöva ta studiemedel och ej behöva förlora arbetsinkomsten, så är det kanske det mest fördelaktiga för dig i längden! 
    Hälsningar
    Mikael

    Frågor och svar taggade med 'lära sig språk' (3 st.)

    • Kurt

      Adopterad och modersmål?

      Hej! Jag läste någonstans att man kan läsa modersmål om man är adopterad och att det inte behövdes prata hemma. Jag var adopterad från Ukraina när jag var cirka ett år, det är väl utanför ramen för modersmål? Och ifall kommunen jag går gymnasiet i inte erbjuder ukrainska men istället ryska,...

      Peter: : Hej Henrik, kravet på att man "pratar språket hemma" finns för att undervisningen bygger på det. Man får "teoretiskt stöd" för sina praktiska kunskaper och färdigheter som man har om man... Läs hela svaret
    • Vera

      Barn och fritid?

      Hej jag vill bli förskollärare eller lärare och tänker att barn och fritid verkar som en bra grund/program att läsa då. Men har sen mellanstadiet velat jobba utomlands som lärare eller förskollärare och vill då läsa spanska, minst steg 1 och 2. Hur ska jag tänka då?

      Anna: : Hej Vera! Ja, Barn och fritidsprogrammet är en bra grund - om man sedan vill arbeta med barn, som lärare eller förskollärare. Dock är det så att lärare och förskollärare är i Sverige -... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga