Hej, jag läser nu fristående kurs i Engelska B som går på 30 poäng. Förra terminen läste jag Engelska A på 30 poäng, dock i en annan skola än vad jag läser nu. Planen är att börja läsa i hösten lärarprogramm inriktning gymnasiet. Det jag undrar om är hur många poäng jag behöver från de fristående kurserna för att komma in på KPU senare, efter jag är klar med 120 poäng? Totalt blir det 50 poäng när jag är klar i dessa två fristående kurs som gjorts nu, men har för mig man behöver 120 från en program, och 90 poäng för något annat. Tack för er tid!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32064 frågor besvarade.
Vilka kurser som behövs för att bli antagen på KPU?
1 Svar
KPU = kompletterande pedagogisk utbildning kan ha lite olika behörighetskrav, bl.a beroende på om man vill bli behörig lärare för grundskola- eller för gymnasiet. Det brukar krävas fler (ofta 30hp fler) högskolepoäng i varje ämne - för gymnasielärare. Sedan beror det också på om man ska ha det ämne som sitt "första" eller "andra" eller "tredje" undervisningsämne.
Kort svar: bäst är det att se info på beskrivningen av KPU (behörighetskraven) på just det lärosäte dit du i första hand vill söka läsa KPU på. Och om det är oklart, fråga studievägledare som jobbar på just den utbildningen.
Längre svar är rätt så komplicerat och innehåller många "om och men"...
Smidigast är det att direkt från början komma in på Ämneslärarprogrammet. Om man inte vill eller kan göra det eller om man redan har många högskolepoäng i ämnena i vilka man vill bli behörig lärare, det är då vi rekommenderar kika på KPU-möjligheten.
Gymnasielärare är i Sverige behörig att även undervisa i samma ämnen på högstadiet (7-9 åk i grundskola). Gymnasielärare brukar oftast vara behörig i 2 ämnen. Om engelska blir ditt första (huvudämne) och du vill bli gymnasielärare, behöver du ha 120 hp i engelska (och samtidigt också 90 hp i ett annat ämne, som blir ditt bi-ämne) och efter det söker du till KPU för gymnasielärare i de ämnena "eng + ännu ett ämne, ditt bi-ämne".
För att kunna få lärarlegitimation (från Skolverket) behöver man i grunden ha Lärarexamen. Efter det att man fick ut lärarlegitimationen, kan man i efterhand ansöka om utökning av legitimationen, om man skaffar fler meriter, t.ex fler högskolepoäng.
Frågor och svar taggade med 'mångfaldsstudier' (4 st.)
-
Kan jag bli integrationshandläggare om jag studerar mångfaldsstudier?
Hej jag har en fråga. Kan man bli integrationshandläggare om man studerar mångfaldsstudier? Eller hur ser det ut. Vad kan man till exempel bli om man studerar mångfaldsstudier oavsett? Mvh, Belma
Hej Elma,yrket Integrationshandläggare hör i Sverige ej till de så kallade Reglerade yrken; därför är det varje arbetsgivare som fritt får... Läs hela svaret -
mångfaldsstudier?
Kan man bli handläggare om man pluggar mångfaldsstudier på grundnivå det vill säga 3 år?
Ja, det tycker jag att man kan. >> Handläggare är Inte ett reglerat yrke. Det betyder att arbetsgivare får anställa vem de vill. En 3-årig högskoleutbildning är en bra grund för att... Läs hela svaret -
Mångfaldsstudier?
Hej jag undrar vad man kan få för jobb efter man har pluggat mångfaldsstudier?
Hej Sara, kika på https://www.framtid.se/yrke/jamstalldhetssamordnare men annars så beror det på omfattning av studierna också - är det ett kandidatprogram på 3 år? eller med påbyggnad -... Läs hela svaret -
Hur blir man talpedagog?
Hej, jag undrar ifall det finns en utbildning för att bli talpedagog och hur man i så fall går till väga? Sen fick jag reda på att mångfalldstudier utbildningen liknar socionom utbildningen mycket, men kunde inte själv läsa mig till det, så min fråga är ifall det stämmer och vad är det för...
Hej, det är Logopeder >>, som kallas vanligtvis för talpedagoger. Kika också på Afasipedagog>>.
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga