Hej, jag läser nu fristående kurs i Engelska B som går på 30 poäng. Förra terminen läste jag Engelska A på 30 poäng, dock i en annan skola än vad jag läser nu. Planen är att börja läsa i hösten lärarprogramm inriktning gymnasiet. Det jag undrar om är hur många poäng jag behöver från de fristående kurserna för att komma in på KPU senare, efter jag är klar med 120 poäng? Totalt blir det 50 poäng när jag är klar i dessa två fristående kurs som gjorts nu, men har för mig man behöver 120 från en program, och 90 poäng för något annat. Tack för er tid!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32109 frågor besvarade.
Vilka kurser som behövs för att bli antagen på KPU?
1 Svar
KPU = kompletterande pedagogisk utbildning kan ha lite olika behörighetskrav, bl.a beroende på om man vill bli behörig lärare för grundskola- eller för gymnasiet. Det brukar krävas fler (ofta 30hp fler) högskolepoäng i varje ämne - för gymnasielärare. Sedan beror det också på om man ska ha det ämne som sitt "första" eller "andra" eller "tredje" undervisningsämne.
Kort svar: bäst är det att se info på beskrivningen av KPU (behörighetskraven) på just det lärosäte dit du i första hand vill söka läsa KPU på. Och om det är oklart, fråga studievägledare som jobbar på just den utbildningen.
Längre svar är rätt så komplicerat och innehåller många "om och men"...
Smidigast är det att direkt från början komma in på Ämneslärarprogrammet. Om man inte vill eller kan göra det eller om man redan har många högskolepoäng i ämnena i vilka man vill bli behörig lärare, det är då vi rekommenderar kika på KPU-möjligheten.
Gymnasielärare är i Sverige behörig att även undervisa i samma ämnen på högstadiet (7-9 åk i grundskola). Gymnasielärare brukar oftast vara behörig i 2 ämnen. Om engelska blir ditt första (huvudämne) och du vill bli gymnasielärare, behöver du ha 120 hp i engelska (och samtidigt också 90 hp i ett annat ämne, som blir ditt bi-ämne) och efter det söker du till KPU för gymnasielärare i de ämnena "eng + ännu ett ämne, ditt bi-ämne".
För att kunna få lärarlegitimation (från Skolverket) behöver man i grunden ha Lärarexamen. Efter det att man fick ut lärarlegitimationen, kan man i efterhand ansöka om utökning av legitimationen, om man skaffar fler meriter, t.ex fler högskolepoäng.
Frågor och svar taggade med 'meritpoäng för matte' (3 st.)
-
Har jag 1,5 eller 2 i extra meritpoäng?
Hej! Jag läste natur i gymnasiet men läste dock endast spanska 3 och 4, som ger extra merit, vilket jag då har för mig ger 1,5 i merit. Men när jag skulle göra en uträkning på totala poäng på en merit-kalkylator fick jag fram att jag hade 2...
Hej,vilka kurser i matematik som man får meritpoäng för beror på vad särskild behörighet till just den högskole-universitetsutbildningen "säger". Exempel: om du... Läs hela svaret -
Matte 2b och 3b meritpåäng till juristprogrammet?
Hej! Jag funderar att läsa juristprogrammet och jag har läst Matte 2b och Matte 3b och undrar därför om de båda kurserna kan ge mig 1 meritpåäng tillsammans?
Ja, så borde det vara. Eftersom juristprogrammet ej kräver särskilt matte, ger mattekurser från nivå 2 meritpoäng. För godkända betyg i matematik 2 och 3 bör du... Läs hela svaret -
Vad är Matematik specialisering?
Hej! Skulle vilja ha 1.5 extra meritpoäng i matte med Områdesbehörighet A9. Hittar denna förklaring men tycker den är extremt diffus. "100 poäng, som bygger på kursen matematik 4 och kan läsas flera gånger med olika innehåll." När man läser den flera gånger, vad läser man då?
Se gärna https://www.matteboken.se/lektioner/mattespecialisering
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga