Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Vilka vägar finns om man vill professera i Engelska?
7Poäng
Tobias
Jag går mitt första år på teknikprogrammet på gymnasiet och kommer läsa engelska 7 i trean. Mina betyg och intresse i språket är mycket goda.
Min fråga är vilka kvalifikationer som krävs för att erhålla en plats som professor i engelska på ett universitet. Vilka högskoleprogram finns och vilka gymnasiekurser vill de ha? Kan det vara en bra idea att läsa utomlands?
Finns det liknande arbeten inom exempelvis lingvistik med engelska som inriktning? Vad kan en professor förvänta sig lönemässigt? Vilken magnitud skulle studierna ha, det vill säga: skulle de vara tunga eller väldigt tunga?
Jag ber om ursäkt för de många och sporadiskt ställda frågorna. Tack på förhand och svara gärna på hur många eller hur få du vill!
Hej Tobias! Så roligt att du är intresserad i språk och är duktig på engelska! För att "jobba med engelska" måste man givetvis kunna engelska mycket-mycket bra (så bra "som möjligt")! :) Engelska används som "verktyg" inom många yrken, där huvudsysselsättning är en annan än att just "syssla med engelska" och därför finns det ett mycket stort behov av att lära sig engelska och då behövs det Lärare som kan undervisa.
I Sverige är ordet "professor" i första hand en Titel på en befattning inom högskoleväsendet, det är alltså Högskolelärare som fick anställning som just "professor" (de tjänsterna är få och mycket eftertraktade); ofta studerar man i många år och även forskar en hel del innan man kan få en chans att få professors-tjänst; finns inga som helst garantier att ens möjlighet att söka en sådan tjänst kommer att uppenbara sig. Tjänsterna är, som sagt, få och när de är upptagna, måste man vänta på att ngn går i pension och så annonseras tjänsten (om den inte "dras tillbaka" pga resursbrist)... men om du menar Lärare i engelska t.ex på gymnasiet eller på en folkhögskola eller på komvux - då är det betydligt lättare att svara ang. arbetsmöjligheter: de är goda och prognosen är att de förblir goda även i framtiden. Kika gärna på framtid.se/yrke/spraklarare Det är en fördel att ha engelska som modersmål (men det kan man inte bestämma sig för, utan att det är "som det är") - detta skriver jag för att uppmärksamma dig på att om du konkurrerar om en eftertraktad tjänst mot en person som har engelska som modersmål, så kanske du - av den anledning - förlorar (lärare i språk som har det språket som sitt modersmål kan många ggr prioriteras vid anställning). Läs så mycket engelska du kan. inom gymnasiet finns det Eng 5, 6 och 7. Och 5 och 6 är obligatoriska kurser på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen, Eng7 är inte en obligatorisk kurs. Om din skola ger möjlighet att läsa engelska 7, välj läsa den kursen. Vad du ska läsa efter gymnasiet kanske du inte behöver bestämma dig för just nu. Det är nästan 2 år kvar innan du kan göra ansökan till eftergymnasiala studier och den utbildning du ska gå kanske ännu inte ens finns (utbildningsutbud förändras ju också ibland).
Jag ser att du läser på teknikprogrammet som fick mig att tänka på följande: kanske vill du satsa på att jobba med att översätta tekniska texter (bl.a instruktioner för användandet av teknisk utrustning) mellan engelska och svenska? För det behöver man goda kunskaper i de båda språken + goda kunskaper även i teknik!
För att undervisa på universitet måste man ha högskoleutbildning och dessutom får man antingen bli doktorand (de oftast jobbar som assistenter på kurser) eller blivande doktor i filolog. Det är en lång väg för att få en chans att bli en professor.
Lektor behöver inte vara professor men det är åtminstone docent grad som krävs.
Man kan börja med söka utbildning t.ex på Göteborgs Universitet, vid Institution för språk och litteratur
Vad det gäller lön, det är individuell avtalat, men man kan förvänta något mellan 40-60 tusen SEK i månaden. Och arbetstid oftast är delad mellan forskning och undervisning, det är ovanlig att någon är 100 % lector utan förskningsuppdrag.
Här är exempel av vad som står på jobbsökande portalen, var god se nedan:
Universitetslektor i engelska
Diarienummer:
PAR 2020/672
Arbetsform:
Tidsbegränsad anställning
Placering:
Institution för språk och litteraturer
Sista ansökningsdag:
2020-06-03
Ämnesbeskrivning
Ämnet engelska är språkvetenskapligt och litteraturvetenskapligt orienterat med examensrättigheter på alla nivåer inklusive utbildning på forskarnivå. Förutom fristående kurser ingår ämnet i Översättarprogrammet, Internationella språkprogrammet och Språk och interkulturell kommunikation samt Ämneslärarprogrammet och Ekonomprogrammet. Ämnet ger både campuskurser och nätbaserade kurser och satsar på att bygga ut nätbaserad undervisning och blended learning inom campuskurserna. Forskningen inom engelska bedrivs inom språkvetenskap, litteraturvetenskap och språkdidaktik.
Arbetsuppgifter
Anställningen omfattar undervisning, handledning och bedömning inom ämnet engelska på grundnivå och avancerad nivå, främst på kurser inom Ämneslärarprogrammet men också inom fristående kurs, såväl på campus som på nät. Även uppgifter av administrativ art kan ingå, inklusive kursansvar. Den sökande förväntas bidra till hela institutionens verksamhet, vilket även kan innebära undervisning inom ämnesövergripande kurser.
Behörighet
Behörighet för anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning. För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen i engelska eller i annat ämne som arbetsgivaren bedömer relevant.
Bedömningsgrund
Bedömningsgrunder vid anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning.
För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen inom ämnet engelska eller annat för anställningen relevant ämnesområde. I urvalsprocessen kommer särskilt att beaktas dokumenterade meriter inom följande områden:
Pedagogiska meriter, visade genom dokumenterad erfarenhet av planering och genomförande av utbildning, inklusive handledning och examination (kursvärderingar är önskvärda),
Vetenskapliga meriter, vilka kommer att bedömas i relation till graden av originalitet och internationell förankring,
Erfarenhet av undervisning inom ämneslärarutbildningen, inkl. erfarenhet av besök och bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU-kurser),
Ledning och administrering av undervisning (t. ex. kursansvar och koordinering av kurser),
Förmåga att använda svenska i tal och skrift på modersmålsnivå.
Egen lärarutbildning (svensk lärarexamen) och högskolepedagogisk utbildning är meriterande.
Intervju och referenstagning kan också komma att utgöra grund för bedömning.
Anställning
Anställningsform: Vikariat längst t.o.m. 2021-08-31 eller tills ordinarie befattningsinnehavare är åter i full tjänst Omfattning: 75 % Placering: Institutionen för språk och litteraturer, Göteborg Tillträde: 2020-08-15
Ansökan
Du söker anställningen via Göteborgs universitets rekryteringsportal genom att klicka på knappen ”Ansök”. För anvisningar för läraranställningar hänvisas sökande till Humanistiska fakultetens: https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1685/1685190_anvisningar-ovrig-larare-ansokan-180314.pdf. Du som sökande ansvarar för att ansökan är komplett i enlighet med annonsen och att den är universitetet tillhanda senast sista ansökningsdag. Vid eventuella vetenskapliga publikationer, skrifter och liknande som inte kan bifogas ansökan digitalt ska skickas till: [email protected].
Vi ser gärna att din ansökan är skriven på engelska då den kan komma att granskas av internationella sakkunniga med engelska som arbetsspråk.
Notera att följande dokument ska bifogas ansökan (PDF-format): Doktorsexamensbevis Doktorsavhandling Eventuella läromedel Max 10 vetenskapliga skrifter i fulltext som sökande särskilt önskar åberopa Fullständiga meritportföljer för alla angivna områden Förteckning över examina och anställningar Förteckning över vetenskapliga, pedagogiska, lednings- och administrativa meriter.
Med titeln adjunkt menar man i Sverige en lärare i teoretiska ämnen på högstadiet och på gymnasiet, med relevant utbildning inom aktuellt ämne och pedagogik (tex ämneslärarexamen om minst 180 hp). Titeln adjunkt är dock på väg att försvinna från skolan i Sverige.
En lektor i svenska skolan är legitimerad lärare som också har avlagt en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) och som under minst fyra års tjänstgöring arbetat som lärare i skolväsendet och under den tiden visat pedagogisk skicklighet.
Förstelärare är en annan titel i Sverige som betyder att en person är legitimerad lärare och arbetat i minst fyra år och visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen. (Se även ”karriärtjänster”.)
Hej! vi fick idag svar från Örebro Universitet. Var god läs nedan:
För att bli lektor i engelska är vägen till att försöka bli lärare på högskolenivå, i Sverige:
· grundutbildning på högskolenivå (t.ex kandidatprogrammet, 3 år på heltid)
· sedan utbildning på avancerad nivå: masterprogram, 2 år på heltid eller magisterprogram, 1 år på heltid
· söka doktorandtjänst och skriva doktorsavhandling
· försvara sin doktorsavhandling (som också kan bli underkänd, tyvärr)
· försöka publicera artiklar i vetenskapliga magasin (i hela världen, inte bara i Sverige) bevaka om några jobb som högskolelärare/universitetslektor utlyses (helst ska man söka dem i hela världen).
hej jag håller på att tänka att söka ett el jobb, men jag har ju gått på el och energi programmet innan med yrkes-examen och bra betyg, men det var 3-4 år sedan nu funderar jag det där med jobb ansökning, går det att söka in...
Milla : :
Hej, satta betyg gäller tillsvidare. På det sättet blir inte betygen "gamla"... men vad arbetsgivare anser kan vara "en annan femma". Om arbetsgivare ska tillsätta en tjänst och så... Läs hela svaret
Hej, Om man fått ett (-) streck i en kurs på gymnasiet, får man läsa om den kursen eller göra en prövning till nästa läsår?
Milla : :
Hej,de som är gymnasieelever får göra prövningar endast på sin egen gymnasieskola. Om du nästa läsår fortfarande är elev på en gymnasieskola prata med SYV-en på din... Läs hela svaret
Hej, jag håller och räknar ihop vad jag har för meritpoäng från gymnasiet. Saken är den att jag några år efter gymnasiet läste psykologi 1, 2a och 2b på komvux via distans. Jag fick A i betyg på de tre kurserna, kan jag räkna...
Julia: :
Hej Sara,har du Slutbetyg från gymnasiet eller från komvux? eller har du Examensbevis från gymnasiet eller från komvux? och från vilket år är ditt utbildningsdokument? Reglerna har... Läs hela svaret
Jag har läst matematik 1c och 2c under grundskolan och ville då tenta av dem på gymnasiet vilket jag då gjorde. Det gick bra och jag fick A på båda proven i dessa kurserna och blev då tillfrågad om jag vill läsa matte 3c, 4,5 och specialisering under mattelektionerna för att jag redan har tentat...
Peter: :
Hej Alfred!Kursen Matematik specialisering kan man läsa flera gånger med olika innehåll, info om det och om alla andra gymnasiala kurser inom ämnet matematik... Läs hela svaret
Jag gick ut gymnasiet 2012 och läste ett högskoleförberedande utökat estet-program. Jag har sedan dess pluggat saker som inte kräver poäng, men tänkte nu söka högskola till hösten och har blivit lite förvirrad av informationen jag hittar på nätet.
Mitt meritvärde ligger på 19.06 efter...
Liselotte: :
Hej Anna,om du gick ut gymnasiet i Sverige 2012 och fick ett slutbetyg - då står det som gäller för dig på antagning.se/sv/dina-betyg/gymnasieskolan/slutbetyg-2010-och-framat &... Läs hela svaret
Jag har en kompis som fick F i entreprenörskap i gymnasiet. Detta betyget sänker hennes chanser att komma in på högskola enormt. Hon har både dyskalkyli och dyslexi och blev tilldelad att vara ensam i sitt företag medans resten var 2&2 eller 3&3....
Anna: :
Hej Mikaela, tråkigt det som hände din kompis.Fick hon redan ut Examensbevis och F i kursen entreprenörskap finns med i examensbeviset? Då är det tyvärr så... Läs hela svaret
Hej! Nu när höstens högskoleprov också är inställd så vill jag inte slösa ännu flera månader på att bara satsa på det utan jag funderar på att läsa upp mina betyg istället. Min merit är 18.65 (inklusive...
Julia: :
Hejsan,om du höjer betyget i "ett steg" i en hundrapoängs kurs (de flesta gymnasiala kurser är just på 100p., som t.ex alla mattekurser, alla språkkurser... Läs hela svaret
Jag ska börja sista året på naturlinjen i höst och undrar om betygen i gymnasiet kommer att spela roll efter en universitetsutbildning. Om jag skulle välja att satsa på t.ex. högskoleprovet och komma in på en utbildning den vägen, och därmed inte kämpa för toppbetyg i gymnasiet, skulle det vara...
Julia: :
Hej!om man söker jobb på sin Högskoleutbildning, brukar inte arbetsgivare vilja se gymnasiebetygen. Att kämpa för högre betyg på gymnasiet tycker jag ändå är en... Läs hela svaret
Hej!
Jag har gått sam på gymnasiet men funderar nu på att plugga till läkare. Jag har några frågor kring att läsa till kurser.
1. Skulle ett naturvetenskapligt basår komplettera en samhällsutbildning för att få behörighet till läkarlinjen? Eller skulle det krävas ytterligare kurser?
2. Om...
Anna: :
Hej Agnes,läs gärna info på https://fragasyv.se/info/komvux-eller-naturvetenskapligt-basar***Du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla... Läs hela svaret
Mikael: :
Hej Mariam,vänd dig till den gymnasieskola som du läste på eller till Komvux - om du läste på komvux, alltså får du betygen från den skolan där du fick... Läs hela svaret
Hej Om man går ut gymnasiet när man är 19 år och saknar ämnen som man måste ha för att få en fullständig gymnasieexamen. Vad gör man då? Måste man vänta tills man är 20 år för att göra klart gymnasiet?
Milla : :
Om man läst tre år på gymnasiets nationellt program får man examensbevis eller studiebevis i slutet av årskurs 3, och i så fall får man vara yngre (hur ung som helst) och... Läs hela svaret
Hej! Jag kunde inte slå in Malmö idrottsgymnasium och står därför som idrottsgrundskola om ni undrar? Iallafall så tänkte jag bara fråga hur det ser ut med när man lägger till kurser. Om jag lägger till Matte och Engelska som...
Julia: :
Hej,jag ser att du kanske inte fick svar på den frågan som du ställde sist: "Och var kan man bäst se kraven för det man vill läsa på universitetet betygmässigt?"När du skriver kraven... Läs hela svaret
Läser tekniskt basår, men eftersom jag vill läsa till ekonom är det endast matte 3 jag behöver. Därför har jag valt att endast läsa mattekurserna under basåret. Kommer mina mattebetyg från gymnasiet påverkas nu när jag läser...
Milla : :
Nej, Bea, dina gymnasiebetyg påverkas inte av studier på högskola eller universitet.
Hej, Jag är intresserad av att läsa förskollärarprogrammet på Stockholms Universitet och har lite frågor kring behörighet. Jag har studerat det som motsvarar gymnasiet i Nederländerna, fast tyvärr så existerar skolan jag studerade på...
Julia: :
Hej Sebastian,högskoleutbildningar har ganska så strikta krav på behörighet; du kan vara jätteduktig på alla sätt och vis men du måste... Läs hela svaret
Kan ett tekniskt basår på KTH användas för att addera poäng till ett gymnasiebetyg vid ansökan till andra högskolor eller universitet?
Anna: :
Hej Michael,tekniska basår finns på olika ställen.Det är endast basår som man läser på Komvux (som består av de vanliga Gymnasiala kurser) som kan påverka det meritvärde som man räknar ut på de gymnasiebetygen.