Frågor och svar taggade med 'alternativ till avhopp' (6 st.)

2 Poäng

Melo 2023-10-09

Hej, Jag är intresserad av yrke inom vården, som tandläkare, psykolog, psykoteraput osv. Jag är också intresserad av andra yrke som advokat och åklagare. Jag är helt okej med att studiera upp till 5 år. Men jag tror inte jag kan få högre än B-C i betygen. Vad kan jag göra? Jag vill jätte gärna att yrken jag väljer kommer ha lön som ny examinerad som ligger på 30 000. Jag tänker lite att jag kanske borde fortsätta kämpa med komvux och göra omprövningar tills jag får A i alla ämnen. Vad tycker du? Vilka råd kan du ge mig? Jag uppskattar ett svar som inkluderar alla frågor jag ställde.

1 Svar

2 Poäng

Milla SYV på FrågaSYV 2023-10-09

Hej!
De yrken du skriver om att du är intresserad av ligger i ganska olika kunskapsområden/branscher. Det jag ser att de har gemensamt är att de har "hög status" i samhället. De kortaste utbildningarna (inom de yrken du nämner i din fråga) är de som leder till yrken tandläkare och psykolog (de programmen är 5-åriga) och man kan få legitimation direkt efter examen. De andra yrken du nämner kräver ganska mycket mer utbildning (påbyggnad efter grundutbildningen och vägen till dem är lång, krokig och ibland också ganska osäker...).
Jag tycker det är viktigt att påminna om att när en person kommer in på en viss utbildning, då tog hen endast första steget in i yrket. Sedan ska man också klara - under mycket lång tid - de tuffa kraven som utbildningen ställer och man ska både ha mycket god kunskapsgrund med sig in i utbildningen men också ha stor kapacitet att snabbt ta till sig stora mängder svår information. Det är tyvärr så att inte alls alla tar examen (många tvingas hoppa av för att de inte klarar att få godkända betyg i kurserna som ingår i utbildningen). Det är mycket tråkigt att se när en person som i många år kämpat för att komma in i en tuff utbildning tvingas sedan hoppa av eller ännu värre "går i väggen" och kan på många år inte studera eller jobba alls.
Jag kan därför inte ge dig ett råd att "kämpa allt du orkar + lite till" ... för att jag vill inte att du genom mina råd "går in i väggen".
Jag kan givetvis inte veta om du kan klara av de tuffa kraven som svåra och långa utbildningar ställer. Det som säger emot det är att du skriver om att du inte verkar kunna få A-betygen i gymnasiala kurser och tänker kämpa för att få dem. "Kämpa" kan man göra - på gymnasienivå kan du göra prövningar och "omprövningar" i många år och till slut kanske får tillräckligt höga betyg och kommer in på säg, tandläkarprogrammet. Men inne på tandläkarprogrammet ska du läsa mycket och även snabbt. Det finns inte tid för omprov, läsa om kurser mm. De som inte hänger med får väldigt få möjligheter att göra en omtenta eller läsa samma kurs igen... De blir ganska snabbt "avrådda" från utbildningen eller "spärrade" inför fortsättningskurserna, vilket är tyvärr inte alls ovanligt.
Jag skriver detta utifrån information som vi får från många olika källor (från de f d studerande som tvingades hoppa av och från personal på utbildningarna).
Du gör givetvis som du själv vill. Men mina råd blir att du låter bli kämpa för mycket och satsar på något yrke där du ganska lätt kan läsa in den utbildningen som krävs och att du tänker om (tänker på annat sätt, alltså) kring "högstatus-yrken". Jag tänker så här: är man mästare på det man gör, har man mycket hög status i samhället (man blir respekterad för sina specialistkunskaper och för de goda arbetsprestationerna som man gör). Exempel: en kock som kommer med i kock-landslaget är en av Sveriges bästa kockar. Hen har mycket-mycket hög status. Om jag får lov att fortsätta på temat "yrke kock" så kan man jobba på en krog som utses för sin goda mat till diverse priser. En kock kan få äran att laga nobel-middag. En kock kan också bli "kändis" genom att bli en TV-kock, t.ex. Och på samma eller liknande sätt är det också inom de flesta yrken: man kan bli mästare på den man gör, så får man respekt och mycket hög status.
Vad gäller lönen, så är det en svår fråga... Lönenivåerna förändras inom yrken och ibland ganska drastiskt (mycket under kort tid). När det är individuell lönesättning (vilket ofta är fallet) så spelar det även stor roll om hur duktig man är på att löneförhandla. Jag kan, ärligt talat, inte ta på mig att ge ut information om löner för att det är en svår och "känslig fråga": oavsett vad man svarar så blir det alltid någon som kan "kontra" med ett exempel som säger emot det man har sagt om lön inom ett visst yrke (för att det finns alltid "avvikande exempel" när några inom samma yrke har mycket högre eller ganska mycket lägre lön än vad man tror genomsnittet inom det yrket ligger på).
Nu blev det ett ganska långt och kanske också "intetsägande" svar där jag skriver om vad jag tycker du inte bör göra... men nu vill jag skriva vad jag tycker du bör göra! Jag tycker du bör ta en ordentlig "funderare" på vad du "brinner för", var dina styrkor och intressen ligger inom, vad du kan bli mycket bra på! Och att du samtidig tittar på ett stort antal yrken. Du kan hitta ett yrke som du inte ens visste fanns och du kanske blir nyfiken och vill veta mer kring det! På www.framtid.se finner du över 2.000 yrken beskrivna.
Tänk också på att utbildningar finns inte endast på högskola-universitet. Eftergymnasiala utbildningar finns även inom andra skolformer, t.ex folkhögskola, KKU och yrkeshögskola.

Studie- och yrkesvägledare