Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Vilken lärarutbildning ger mest valmöjligheter?
1 Svar
Hej Julia,
som lärarutbildnings- och lärarlegitimationssystemet fungerar nu (mars 2020) så gäller följande:
behörig gymnasielärare är behörig att undervisa i samma ämnen även på högstadiet (år 7 - 9 på grundskolan);
inom lärarutbildningen F-3 (förskoleklass och upp till år 3 på grundskolan) och även inom Förskollärarprogrammet brukar möjlighet finnas att välja till ett ämne i vilket man får "utökad behörighet" och kan t.ex få examen där det står att man är förskollärare + lärare i engelska (eller i bild) upp till årskurs 6.
Lerarlegitimation får man från Skolverket enligt den behörigheten som examen uppger, men senare kan man få utökad legitimation om man genom mer utbildning eller genom erfarenhet av att undervisa som obehörig lärare, kan bli "godkänd" och kan då få utökning av lärarlegitimationen.
Du får gärna samråda med studievägledare på lärarhögskolorna. Du får också gärna kontakta Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer.
******
Reglerna och hela utbildningssystemet kan också ändras. Det är inte otänkbart att lärarutbildningar görs om.
Vidare gäller: i avsaknad av behöriga lärare, får obehöriga undervisa och om man har jobbat som lärare i några år, kan man få legitimation utökad av Skolverket pga man de facto kan jobbet - finns inte några regler ang. detta, utan Skolverket beviljar i så fall ett Undantag.
***
Det finns inte i Sverige idag ngn lärarutbildning som utbildar för alla åldrar och inom alla ämnen. Om du vill ha "bredare" möjlighet att undervisa i olika åldersgrupper, skulle jag råda dig satsa på undervisningsämnen som lärs ut i olika skolformer: både på låg-, mellan, högstadiet och på gymnasiet, det är t.ex idrott, svenska och matematik (i mångt och mycket även engelska). Jämför: om du utbildar dig till gymnasie- eller grundskolelärare i fysik och kemi, då blir det svårt att jobba på lågstadiet, där fysik och kemi ej lärs ut. :)
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Lycka till!
Sverige behöver fler duktiga behöriga lärare!
Frågor och svar taggade med 'omfattningskravet' (4 st.)
-
Hur länge behöver jag gå på folkhögskola?
Jag har läst ett år på gymnasiet, men jag fick endast 300 gymnasiepoäng. Behöver jag då gå tre år på folkhögskola eller räcker det med två eftersom jag ändå gick ett år på gymnasiet? Jag kommer ha all...
Hej!Din fråga gäller Omfattningskravet (för att kunna uppnå Studieomdöme om Grundläggande behörighet), om jag tolkar din fråga på rätt sätt.Se information... Läs hela svaret -
Vilken omfattning på examensarbete YH 15 poäng?
På en YH utbildning totalt 300 poäng är det utöver kurser förlagt 60 poäng till LIA och 15 poäng till examensarbete. Vilken omfattning bör ett examensarbete på 15 YH poäng ha? Finns det några "ram-krav" på...
Hej!15 Yh-poäng (yrkeshögskolepoäng) motsvarar, i studietid tre veckor på heltid. Alltså bör du lägga ner cirka 120 timmar på att genomföra den uppgiften... Läs hela svaret -
Hur ser omfattningskravet ut om jag studerar halvtid på allmänkurs?
Jag studerar just nu heltid på en distans allmänkurs på folkhögskola. Dock så funderar jag på att studera allmän kurs på halvtid istället och kanske börja på yrkesvux när jag kan. Ser omfattningskravet för att bli...
Hej R,var god läs information på folkhogskola.nu/om-folkhogskola/sa-funkar-folkhogskola/behorigheter/hogskolayrkeshogskola/grundlaggande-behorighet - min tolkning av reglerna... Läs hela svaret -
Gäller omfattningskravet oavslutade gymnasiestudier i hemlandet?
Hej! Ett års gymnasiestudier i hemlandet men ej avslutat gymnasieutbildning, kan det räknas som ett års gymnasieskola i omfattningskravet för grundläggande behörighet på folkhögskola?
Hej Sören! Det är en bedömning som folkhögskola gör; man kan få olika svar från olika folkhögskolor. Jag har kollat upp det med en sakkunnig expert... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga