adam

    Jag är 19 år och har inte gått på något gymnasie / inte ens påbörjat. Jag ska nästa år plugga upp gymnasiebetyg från komvux, men har lite frågor. Jag vet om de olika urvalsgrupperna men undrar vilken kommer jag tillhöra? De flesta som läser på komvux komplettera vad jag förstår och hamnar då i kompletteringsurvalsgurppen men kommer jag också hamna där för att jag läser på komvux men även är det ju inte komplettering för mig alls utan jag börjar där? en annan grej, det här med basår teknisk eller naturvetenskapligt då är kraven till det grundläggande behörighet som jag förstått medans basår är särskild behörighetsämnen. har jag rätt att söka om ett basår på någon högskola / universitet efter jag har pluggat upp den grundläggandede behörigheten från komvux som är 2 år tror jag eller tar dem bara emot ansökare från "vanliga" gymnasium? Jag tänker liksom att så länge jag har den grundläggande behörigheten så spelar det väl ingen roll? Det var mina frågor. Tack.

    3 Svar

    Vägledare SYV

    Hej Adam,
    du behöver ta ut examensbevis från komvux, vilket man läser för i 3 år på heltid (sex terminer). Inom ditt examensbevis kan du ha alla de kurser som också kan läsas på basåren på högskolenivå. Finns, liksom, ingen större mening att inte ta och inkludera även fysik2, kemi2 och matematik 4 (och också biologi 2, om är det naturvetenskaplig behörighet som du behöver skaffa dig).
    Om du läser endast på komvux, och inte kompletterar och kombinerar betyg från gymnasiet och från komvux - kommer du med examensbeviset från komvux prövas i BI, direktgruppen.
    Jag råder dig göra planering mot examensbevis från komvux tillsammans med SYV på komvux, i den kommunen där du är folkbokförd.
    Annars kan du börja med att söka läsa svenska 1, matematik 1 (går bra med matematik 1a, för att den kursen är lättast av alla gymnasiekurser och får även ingå i exam.bevis från alla olika program), engelska 5 och samhällskunskap 1a1 och historia 1a1 - det blir totalt 400 poäng som motsvarar heltidsstudier i 20 veckor. Sedan kan du se hur det går och boka tid för planering tillsammans med syv på komvux.

    • : Grundläggande behörighet är ju svenska 1,2 och 3/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 6 och Matematik 1.
    • :

      Ett vanligt gymnasium tar 3 år som du säger, men då ingår särskilda ämnen. Jag tänkte att bara läsa in de grundläggande ämnena som jag nämnde ovanför sen söka in till ett basår där jag då få de särskilda ämnena, det borde väl gå? medtanke på att de enda kraven för ett basår är somsagt grundläggande behörighet. + komvux i min kommun erbjuder också bara de grundläggande. I ett basår med natur inriktning få man behörighet i Biologi 1+2, Fysik 1+2, Kemi 1+2 samt Matematik 4, vilket är perfekt då inget av kurserna i min kommun erbjuder så om du inte menar att ett basår är endast för folk som komplettera då tycker jag det låter perfekt för just mig?

    • Anna : Grundläggande behörighet till högskolestudier kan man uppnå på olika sätt, men endast några få kurser (som du nämner i din kommentar) räcker inte "i sig" utan i så fall i kombination med 3-årig arbetslivserfarenhet + för konkurrens måste du även ha resultat från Högskoleprovet. Jag skriver nu ett nytt svar till dig.
    • : Förstår inte riktigt vad du menar. På deras sida står det bokstavligen att man kan söka in till deras basår som då ger behörighet till de jag nämnt tidigare om man av vilken som helst anledning saknar just de ämnena, ända kravet dem har är att man just ha godkänt i svenska 1,2 och 3/svenska som andraspråk 1, 2 och 3, Engelska 6 och Matematik 1. Om jag nu har godkänt i det menar du att jag behöver 3 års arbetslivsfarenhet också? Jag tror du kanske missuppfattar vad jag menar. Här är länken till vad jag syftar på: https://www.su.se/sok-kurser-och-program/b%C3%A50002-1.498016
    • Anna : På länken du skickar står det bland annat "Särskild behörighet Matematik 3b eller 3c". Alltså behöver du för särskild behörighet även godkänt betyg i gymnasial kurs Matematik 3b eller 3c. Alla högskoleutbildningar i Sverige kräver alltid att man har Grundläggande behörighet. Men du får söka med vilka meriter du vill. Antagning.se kommer bedöma om du är behörig eller inte och du får antingen svar OBEHÖRIG eller så deltar du i konkurrensen om utbildningsplats, om Antagning.se bedömer att du är behörig. :)
    • Julia :

      Första meningen på webbsidan, som du skickade länk till som lyder "Vill du studera naturvetenskap men saknar gymnasiebehörigheten? " bör tolkas så här: om man saknar NATURVETENSKAPLIGA gymnasiebehörighet, alltså inom sin gymnasial utbldning inte fått godkända betyg i biologi 2, fysik 2 mm... då kan man skaffa den delen "naturvetenskaplig gymnsiebehörighet" på basåret. Jag kan inte se att det står att man inte behöver gymnasiekompetens/grundläggande behörighet. Och, oavsett vad som skulle stå på någon hemsida, så kräver alla svenska högskoleutbildningar GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET som ej kan uppnås genom de några få kurser som du nämner i din fråga. Lärosätena har inte rätt att avskaffa kravet på grundläggande behörighet.

    • : Om ni skulle vilja ta eran tid att läsa och göra erat jobb hade det varit enklare. Under alla ord och meningar jag skrivit har jag någon gång sagt att jag tror man kan söka utan någon behörighet alls? Nej det har jag inte. Om ni inte visste kan ni googla "grundläggande behörighet" så får ni fram vilka ämnen som är grundläggande behörighet och det är EXAKT de "få" ämnena som jag nämnde.
    • : Och ja, Jag såg att man behöver mattematik 3b eller 3c nu men då är det de enda som är "särskilt" Känns som ni svara på saker ni inte ens vet själva för att just svara. Då är det bättre att inte svara alls eller skriva att ni inte kan inom just detta ämnet för ni verkar ju uppenbarligen inte det eller ens läsa vad jag skrivit?
    • Julia :

      "Grundläggande ämnen" och Grundläggande behörighet till högskolestudier - behöver inte vara "samma sak". Om ditt mål är att komma in på en högskoleutbildning, i Sverige, även basåren på högskolenivå är utbildningar på högskola-universitet, då kommer du bedömas av Antagning.se: första bedömningen blir om du är behörig eller inte. Du får därför antingen ställa din fråga till Antagning.se eller söka med de meriter du har - så får du svar från de som just gör antagning till högskolestudier i Sverige, nämligen www.antagning.se .. Jag undrar följande: hur tänker du kring det faktum att majoritet av ungdomar läser 3 år på gymnasiet? Om det vore möjligt att komma in på högskola utan de 3-åriga gymnasiala studier, varför skulle så många läsa i 3 år och inte - i stället - utnyttja den möjligheten, som du tror finns? :)

    • : Svar på dina frågor: Ja självklart är ett 3 årigt gymnasie bättre då man direkt från det program man väljer ger behörighet till både grundläggande och särskilda beroende på vilket program man väljer. Om du inte visste att om man kommer in på ett basår på den skolan så får man inte några högskolepoäng eller något. Den kursen är för folk som saknar behörighet i Biologi 1+2, fysik 1+2, Kemi 1+2 och Matematik 4. vilket är de ämnen som man läser i ett vanligt naturvetenskapprogram på gymnasiet. Och det du menar med att komma in utan 3 års gymnasie studie har jag inte sagt och stämmer även inte alls. Man skippar inget, ingen genväg eller något enklare sätt om det är vad du tror. Jag läser såklart fortfarande de grundläggande ämnena och flera flera ämnen till för att nå 2400poäng. den kursen motsvarar totalt 750gymnasie poäng om jag inte minns fel och är på 1 år, innan jag tar den kursen måste jag fortfarande ha 1650 gymnasiepoäng och det tar ungefär 2 år beroende på vilken takt och hur studieplanen ser ut, sen då när jag har kommit upp i 1650poäng då tar man kursen som är på 750poäng för att då komma upp i 2400poäng. Så det går inte direkt snabbare eller är en genväg eller vad du nu tror.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej!
    Grundläggande behörighet kan du skaffa dig genom en gymnasieexamen eller genom ett omdöme från en folkhögskola. Båda de utbildningsvägarna tar 3 år på heltid.
    Vill man skaffa sig grundläggande behörighet genom endast några få gymnasiala kurser, kallas det En Annan väg (Reell kompetens) och innefattar bl.a 3-årig arbetslivserfarenhet (på minst halvtid och som du skaffar dig efter det att du fyllde 19 år), men då har du inget att konkurrera med om utbildningsplats på högskolenivå, för att meritvärde får inte räknas ut på ofullständiga gymnasiala betyg; för det behöver du i så fall ha godkänt resultat från högskoleprovet.

    antagning.se läser vi bland annat: "För att få grundläggande behörighet måste du ha:

    • examen från ett högskoleförberedande program, eller
    • yrkesexamen med godkända betyg (lägst E) i svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 och i engelska 6. Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand.

    HÄNVISNINGAR:
    gymnasieguiden.se/gymnasieexamen
    Antagning.se/grundlaggande-behorighet
    studera.nu/behorighet-till-hogskolestudier
    antagning.se/sv/dina-betyg/en-annan-väg

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Adam,
    du har i dina kommentarer uttryckt att du inte tror på att vi på FRåGA SYV vet vad Grundläggande behörighet till högskolestudier är. Jag vet att vi vet vad det är och jag är säker på att svaren både från Vägledaren och från ANNA SYV är korrekta.
    ... men... du behöver inte följa våra råd eller tro på våra svar. Det står dig fritt att ställa din fråga på andra ställen eller söka till högskolestudier med vilka meriter du vill.
    Att få svar från FRåGA SYV är frivilligt och du behöver inte använda oss om du inte vill. Vi har ett erbjudande att kunna snabbt få kvalificerad hjälp i frågor om yrken och studier, men det är, som sagt, helt frivilligt att använda sig av vår hjälp. Du får gärna vända dig till andra ställen, som t.ex fråga på Komvux eller ställ din fråga till Antagning.se.
    Vänligen
    Julia SYV

    • : Hej Julia SYV. Du kan läsa mitt svar på dina frågor på ditt andra svar du tidigare gjort.
    • Julia :

      Jag har skrit ett Svar och några Kommentarer. Både mitt svar och mina kommentarer går ut på att förklara följande: GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET till högskolestudier är ett vedertaget begrepp, och de enskilda lärosätena får inte avskaffa det kravet. Grundläggande behörighet kan uppnås på olika sätt. För dig som är 19 år: du är för ung för att kunnat få ut Slutbetyg eller Samlat betygsdokuemnt, det gäller för äldre personer... Du kan uppnå grundläggande behörighet genom gymnasieexamen, genom omdöme från en folkhögskola eller genom några få kurser men i så fall i kombination med 3-årig arbetslivserfarenhet. Att få grundläggande behörighet genom några få kurser och utan 3-årig arbetslivserfarenhet, kan man inte göra (i alla fall som reglerna ser ut idag), dock finns det planer på att under året 2025 införa ett Kunskapsprov, som skulle eventuellt göra det möjligt att komma in på högskoleutbildningar om man klarar av det provet och kanske oavsett vilken tidigare utbildning man har gått. Ännu är det minst 4 år kvar till Kunskapsprovets införande... så idag behöver du läsa mot examensbevis på komvux, eller söka jobb och jobba i minst 3 år (på minst halvtid) + skaffa dig godkända betyg i de några få gymnasiala kurser som ingår i "en annan väg/reell kompetens". :) Att argumentera mot oss på FRåGA SYV ang.Grundläggande behörighet, tjänar inget till. Då det är inte vi som bestämmer vad Grundläggande behörighet är. FRåGA SYV gör inte heller antagning till högskolestudier. Du får tro på våra svar (eller inte) - vilket som, ... det är upp till dig. Vänd dig gärna till andra källor. Vår avsikt är att hjälpa vägledningssökande, men om de inte vill ha den hjälpen - så är det, som sagt, helt frivilligt! :)

    • : Svar på dina frågor: Ja självklart är ett 3 årigt gymnasie bättre då man direkt från det program man väljer ger behörighet till både grundläggande och särskilda beroende på vilket program man väljer. Om du inte visste att om man kommer in på ett basår på den skolan så får man inte några högskolepoäng eller något. Den kursen är för folk som saknar behörighet i Biologi 1+2, fysik 1+2, Kemi 1+2 och Matematik 4. vilket är de ämnen som man läser i ett vanligt naturvetenskapprogram på gymnasiet. Och det du menar med att komma in utan 3 års gymnasie studie har jag inte sagt och stämmer även inte alls. Man skippar inget, ingen genväg eller något enklare sätt om det är vad du tror. Jag läser såklart fortfarande de grundläggande ämnena och flera flera ämnen till för att nå 2400poäng. den kursen motsvarar totalt 750gymnasie poäng om jag inte minns fel och är på 1 år, innan jag tar den kursen måste jag fortfarande ha 1650 gymnasiepoäng och det tar ungefär 2 år beroende på vilken takt och hur studieplanen ser ut, sen då när jag har kommit upp i 1650poäng då tar man kursen som är på 750poäng för att då komma upp i 2400poäng. Så det går inte direkt snabbare eller är en genväg eller vad du nu tror.
    • Mikael : På basår på högskolenivå (tekniska eller naturvetenskapliga basår) kommer du inte bli antagen om du har ett visst antal gymnasiala poäng, utan du måste få ut EXAMENSBEVIS från gymnasiet (om det är yrkesbevis då med godkända betyg i svenska 2,3 och i engelska 6) eller omdöme om grundläggande behörighet från en folkhögskola. Det går inte skippa kravet på grundläggande behörighet vid ansökan till basåret; detta trots att på basåren så läser man inte högskolekurser utan "gymnasiala kurser", liksom. Det är inte riktigt så att man på höskolans basår läser Gymnasiala kurser: innehåll är liknande gymnasiala kurser i naturvetenskapliga ämnen, men inte identiskt. Du kan argumentera "mot" oss på FRåGA SYV i all evighet. Men det finns ingen vinst för dig i att göra det. FRåGA SYV kan inte bevilja undantag och låta dig komma in på högskolenivå utan grundläggande behörighet, det ligger helt utanför våra befogenheter. Om du har mycket ledig tid och gillar att skriva, då kan du givetvis skriva många kommentarer med samma innehåll som går ut på att du inte tror att du inför basåren på högskolenivå behöver ändå ha 3-årig gymnasial utbildning, men det behöver du skaffa dig. Sådana är reglerna. FRåGA SYV kan inte ändra på de reglerna. Vi kan svara på dina kommentarer (eller låta bli). Det gör ingen skillnad i sakfrågan, dock. :(
    • : Om ni blir ledsna eller ta åt er av vad jag skrivit är det erat problem, inte mitt. Jag fick frågor ställda mot mig vilket jag svarade på. Jag är medveten om att ni inte har en blekaste makt, att ni bara är en sida där folk kan fråga frågor angående studier osv. Att det har blivit en sån lång sak är för att de tidigare "SYVare" inte verkar läst eller uppfattat vad jag menat då dem skriver grejer från min mun som inte stämde. På komvux i min kommun så erbjuder de inte biologi1+2 fysik1+2 kemi1+2 samt matematik 4, så varför skulle inte just ett sånt här naturprogram basår passa för mig? det står direkt på sidan att programmt/basåret är för dig som "saknar" behörighet inom just dessa ämnena. Varför skulle då folk som har behörighet och godkänt i dessa ämnen då söka till detta?
    • Julia : Vilken kommun som inte erbjuder på komvux läsa kurser i biologi, fysik, kemi eller matte 4? Det är extremt ovanligt att de kurserna inte skulle erbjudas på komvux. Vi kan undersöka frågan om just den kommunen som du är folkbokförd i inte erbjuder läsa de kurserna, men då måste vi veta vilken kommun det är. --- För vem är basåren på högskolenivå? I första hand för elever som på gymnasiet eller på komvux läste "fel program", alltså t.ex fick examensbevis från samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet eller från ett yrkesprogram och inom sitt gymnasieprogram inte kunde läsa tillräckligt mycket matte och inte kunde läsa kemi, fysik eller biologi. I andra hand är det för de som läste "rätt program" t.ex naturvetenskapsprogrammet men ej fick godkända betyg i alla de naturvet.ämnena, t.ex missade få Godkänt betyg i någon kurs, t.ex har i sitt examensbevis F i Fysik 2 och/eller i Matte 4. ... Om du tror att man med gymnasiala kurser som man läser i 2 år och som inte räcker för gymnasieexamen kan komma in på högskolans basår, så är det fel, för det kan man inte göra.
    • : Det är inte alls extremt ovanligt. De flesta kommunerna som inte är i de storstäder som stockholm göteborg osv, erbjuder faktiskt inte kemi fysik biologi på plats då måste man t.ex åka till stockholm. och de du nämner med att basår är framför allt för de som har valt program stämmer inte heller. Det är för dem ja, men absolut inte bara. Har nu kontaktat en högskola som erbjuder basår och min teori verka stämma så vad du nu har fått dina tankar och sånt är fel.
    • : lite tufft nu när en som inte är syv hade rätt och flera syvare hade fel =)
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'civilekonomprogrammet' (11 st.)

    • student

      Kan jag bli diplomat efter en civilekonom utbildning?

      Hej SYV! Jag har börjat läsa på civilekonomprogrammet och har en planerad examen sommaren 2026. Jag vill gärna bli en diplomat och undrade om jag är behörig att ansöka det med en civilekonom examen? Jag är fortfarande inte säker om jag ska välja företagekonomi eller nationalekonomi som...

      Anna: : Hej Sara,Det vi vet om yrket Diplomat inklusive utbildningen på diplomatprogrammet berättar vi om i yrkespresentationen Diplomat på Framtid.seMånga av de som kommer in på... Läs hela svaret
    • Bobby

      Civilekonomexamen till master?

      Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?

      Julia: : Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret
    • Elev

      Inriktning inom program?

      Hej! Ska plugga civilekonomprogrammet senare och mitt mål är för tillfället att i framtiden jobba som börsmäklare. Enligt flertal sidor står det att de flesta börsmäklare har examen i civilekonomprogrammet men har ännu inte hittat någon sida som berättar mer specifikt om vilken inriktning...

      Julia: : Hejsan,En börsmäklare (eller aktiemäklare som är ett annat namn på samma yrke) är oftast anställd på en mäklarfirma eller bank. Mitt förslag är därför att du... Läs hela svaret
    • Gabriella

      Hur svår är matten på civilekonomprogrammet?

      Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...

      Milla : : Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret
    • Hugo

      Hur svår är matten för civilekonom?

      Hej! Jag är 18 år och vet inte vad jag vill bli. Har kollat lite på civilekonom. Hur svår är matten på programmet? Jag har överlag bra betyg och kommer troligtvis in på de flesta civilekonomsutbildningar i Sverige. Dock kommer jag nog inte få högre än ett E i matte 3,då jag upplever kursen som...

      Julia: : Hej Hugo,man läser inte "ren matematik" på civilekonomprogrammet, i alla falls så vitt jag vet; utan man använder sig av de kunskaper som man redan har - från gymnasiekurser i matte, ex.... Läs hela svaret
    • Olle

      Civilekonomprogrammet eller kandidatprogrammet+master?

      Efter mycket velande fram och tillbaka har jag äntligen kommit underfund med att det är ekonomi jag vill jobba med i framtiden. Har därav varit fast inställd på att läsa civilekonomprogrammet som är 4 år. Men har på senare dar även...

      Julia: : Hej Olle, det finns en stor mängd olika ekonomiska program; det finns även olika inriktningar på kandidatprogrammen i ekonomi; det kan t.ex vara en Internationell inriktning där... Läs hela svaret
    • Waranya

      Ta ut sin masterexamen på annan skola?

      Kan man till exempel gå de 3 första åren och ta ut en kandidatexamen på ett universitet och sedan välja att läsa de 2 sista påbyggnadsåren (master/magister) någon annanstans. Och om jag t.ex. gör så (då inom ekonomi) och läser de återstående 2 åren på Göteborgs universitet, får jag även...

      Mikael: : Hej, Waranya! Man får läsa påbyggnadsåren /master-magister/ på en annan högskola/universitet, än den högskola där man läste grundutbildning (kandidatexamen). Om... Läs hela svaret
    • Mia

      Dålig på matte, bli en ekonom?

      Hej! Jag går just nu i IV pga matte och andra ämnen som jag måste läsa upp, dvs 2 år i IV. Jag kan få höga betyg i de andra ämnen om jag pluggar, alltså alla SO ämnerna samt vissa NO ämnen. Grejen är så att jag suger på matte, bolatavligt talat. Jag har aldrig haft ett E i matte, högstadits...

      Anna: : Hej Mia! Just Handels högskolan i Stockholm (om det är dit du vill söka) kräver för behörighet minst betyg C i Matte 3. Så det räcker tyvärr inte med betyg E. Just nu är det sådana behörighetskrav som ställs där. Det kan... Läs hela svaret
    • J

      Frågor relaterade till Civilekonomprogrammet?

      Hej! Jag går första året på gymnasiet i och läser ekonomi. Jag har funderat på vad jag vill hålla på med i framtiden och civilekonomprogrammet drar mig till stort intresse. Jag har sökt lite på internet om programmet. Med tanke på att den är så bred så kan jag i princip hålla på med vad jag vill...

      Mikael: : Hej, Harish! Alla högskoleutbildningar finns på www.studera.nu och jag skall leta där efter en utbildning för dig. Jag skall fundera på dina övriga frågor och återkommer imorgon kväll! Vi hörs! Med vänlig hälsning, Mikael syv
    • Johanna

      Utökad kurs samt krav för högskolan?

      Hej! Jag går andra året på Östra Reals Gymnasium i Stockholm just nu, läser Samhällslinjen med inriktning Samhäll, alltså Sam-Sam. Nu i tvåan har jag valt till språkvalet Franska 4 och Naturkunskap 2 som individuella val och jag har alltså 100 poäng kvar att använda i trean. För de ska jag ta...

      Milla : : Hej Johanna, att läsa en utökad kurs är inte en rättighet och frågan är om du får läsa den. Det är rektor på programmet som beviljar eller avslår att läsa utökade kurser. Du kan vinna mer i konkurrensvärdet om du... Läs hela svaret
    • Lotta

      Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?

      Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...

      Fråga: : Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga