Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Vilket ämne ska man satsa att plugga upp?
8Poäng
Gabriella
Hej! Jag har gått ut gymnasiet, och behöver plugga upp (alltså göra prövning på det ämne ja vill höja) Jag hade tänkt göra prövning till nästa insöknings period till universitet! Jag har E i matte 1 och 2, och det för ja har lite svårare för matte än andra ämnen, och vet därför inte om det är lönt att satsa på prövning i tex. matte 1, och bara höja tex från ett E till ett D, än att tex. plugga upp engelska från ett D till ett B. Väger mina E ner mina poäng? Eller kan ja plugga upp ämnen ja har lättare för från lite högre betyg än E till högsta? Är alla betygshöjningar lika mycket värda?
Om vi bortser från Meritpoäng, så är det så att E betyg = 10, D = 12.5, C = 15, B = 17.5 och A = 20
det vill säga en höjning från E till D är lika mycket värd än höjning från C bill B eller från B till A.
Men man måste också tänka på att kurserna är inte alla lika stora. De flesta gymnasiekurser är på 100 poäng, men det finns några som är på 50 poäng och så några som är större, t.ex. Fysik 1b som är på 150 poäng eller t.ex. kurser på yrkesprogram som vissa kan vara på 200 poäng.
När man gör prövningar (som ofta kostar ca 500 kr. per prövningstillfälle) så är det mer ekonomiskt att göra prövningar i större kurser (inte 50 poängskurser) utan i minst 100 poängskurser och ännu bättre i 200 poängskurser. För man betalar per prövning, inte per poäng.
Att höja betyg från E till D i en 100 poängskurs är lika mycket värd i Meritvärdeshöjning som att höja från E till C i en 50 poängskurs.
Förutom Meritpoäng, så är alla höjningar lika mycket värda, dvs det spelar ingen roll om du läser upp Matte, Engelska eller Samhällskunskap. Det som spelar roll är: hur stor kursen och hur stor höjningen är. Större höjning i större kurser är värd mer!
Önskar dig stort lycka till!
Anna
Utökat svar
Hejsan igen!
I några städer som t.ex. i Göteborg och Lund finns det Prövningsenheter men i andra städer, som t.ex. i Stockholm får man hänvisning till olika skolor och anmäler sig på skolorna direkt - till prövningar. I många mindre kommuner görs prövningar på eller via KomVux.
Du måste gå in på din kommuns hemsida (där du är folkbokförd) och se vad som står om "Prövningsenheten", "Prövning" eller "Särskild prövning" - som är på samma tema...
Finns det Prövningsenheten, vänder du dig dit. Det brukar i så fall finnas öppettider då man kan komma och prata med Studievägledare. Anmälan gör man oftast på hemsidan. En vanlig avgift är på ca 500 kr. men i vissa kommuner ibland kan man göra prövningar gratis också. Men då ställs det oftast krav på att man har F (icke-godkänt betyg) i den kursen och behöver den för behörighet till en önskad eftergymnasial utbildning och då får man göra en prövning gratis, men i fall man misslyckas och vill pröva igen - då tar de avgift. Typ... så! :)
Innan du anmäler dig så ser du vilka kurser som finns att anmäla sig till prövning i... och ser du inte den kursen som du vill välja, kontaktar du det stället dit du anmäler dig och frågar om de kan ordna (dvs om de vet att behörig lärare finns och kan kontakta den med frågan om hen vill ställa upp och bedöma prövningen).
Så här brukar man göra. Du börjar med att söka information på hemsidan i den kommunen där du är folkbokförd. Hittar du inte, ring till kommunens växel och fråga efter Prövningsenheten. I fall du får svar att det inte finns i kommunen, prata med KomVux som måste kunna hänvisa dig rätt.
Hoppas det blev klarare nu det där kring prövningar.
Önskar dig stort lycka till!
Hej jag är en 16- årig tjej som har haft mycket problem som jag inte vill nämna men de handlar mycket om min hälsa och min mentalitet. Har alltså inte kunnat komma till skolan alls. Min frånvaro är jätte hög och har knappt betyg, man kan...
Anna: :
Hej,om du vill efter gymnasiestudier komma in på läkarprogrammet då behöver du få ut examensbevis från gymnasiet (eller från komvux) eller omdöme om grundläggande behörighet... Läs hela svaret
Hej!
Jag vill flytta från natur till tekniklinjen eftersom att jag vet att jag kommer trivas mycket bättre med tekniklassen, att jag kommer studera ämnen som jag verkligen har passion för som teknik, webbutveckling och programmering. En annan sak är att jag föredrar betydligt mycket mer...
Mikael: :
Hej Sara, att byta utbildning mitt i läsåret är svårt. Det händer mycket sällan att eleverna kan byta. Det är inte elevens rättighet. Din rättighet är att t o m det... Läs hela svaret
Jag ska börja sista året på naturlinjen i höst och undrar om betygen i gymnasiet kommer att spela roll efter en universitetsutbildning. Om jag skulle välja att satsa på t.ex. högskoleprovet och komma in på en utbildning den vägen, och därmed inte kämpa för toppbetyg i gymnasiet, skulle det vara...
Julia: :
Hej!om man söker jobb på sin Högskoleutbildning, brukar inte arbetsgivare vilja se gymnasiebetygen. Att kämpa för högre betyg på gymnasiet tycker jag ändå är en... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar så här att kan man gå naturlinjen men man inte är bra på matte. Eftersom jag gillar NO ämnena och matte och jag tycker att det är verkligen jätte intressant. Alla säger att matte är svårt i naturlinjen och jag är rädd att inte ska förstå och få godkänt. Man läser mycket matte...
Ludmila: :
Hej K, jag tycker du kan med stor fördel prata med din lärare i matematik. hen känner både dig och de kraven som finns i gymnasiala kurser.
Det jag känner till är att naturvetenskapliga... Läs hela svaret
Hej jag undrade vad är uf, vem kan starta det och kan man starta det när man går i natur. Samt ifall man kan göra det på egen hand dvs att ifall inte skolan erbjuder det?
Liselotte: :
Hej Aya,
en kort och ganska tydlig förklaring om vad UF är för något finns på gymnasieGuiden.se - och här>> får du snabblänk.
Att starta... Läs hela svaret
