Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31992 frågor besvarade.
Vilket ämne ska man satsa att plugga upp?
8Poäng
Gabriella
Hej! Jag har gått ut gymnasiet, och behöver plugga upp (alltså göra prövning på det ämne ja vill höja) Jag hade tänkt göra prövning till nästa insöknings period till universitet! Jag har E i matte 1 och 2, och det för ja har lite svårare för matte än andra ämnen, och vet därför inte om det är lönt att satsa på prövning i tex. matte 1, och bara höja tex från ett E till ett D, än att tex. plugga upp engelska från ett D till ett B. Väger mina E ner mina poäng? Eller kan ja plugga upp ämnen ja har lättare för från lite högre betyg än E till högsta? Är alla betygshöjningar lika mycket värda?
Om vi bortser från Meritpoäng, så är det så att E betyg = 10, D = 12.5, C = 15, B = 17.5 och A = 20
det vill säga en höjning från E till D är lika mycket värd än höjning från C bill B eller från B till A.
Men man måste också tänka på att kurserna är inte alla lika stora. De flesta gymnasiekurser är på 100 poäng, men det finns några som är på 50 poäng och så några som är större, t.ex. Fysik 1b som är på 150 poäng eller t.ex. kurser på yrkesprogram som vissa kan vara på 200 poäng.
När man gör prövningar (som ofta kostar ca 500 kr. per prövningstillfälle) så är det mer ekonomiskt att göra prövningar i större kurser (inte 50 poängskurser) utan i minst 100 poängskurser och ännu bättre i 200 poängskurser. För man betalar per prövning, inte per poäng.
Att höja betyg från E till D i en 100 poängskurs är lika mycket värd i Meritvärdeshöjning som att höja från E till C i en 50 poängskurs.
Förutom Meritpoäng, så är alla höjningar lika mycket värda, dvs det spelar ingen roll om du läser upp Matte, Engelska eller Samhällskunskap. Det som spelar roll är: hur stor kursen och hur stor höjningen är. Större höjning i större kurser är värd mer!
Önskar dig stort lycka till!
Anna
Utökat svar
Hejsan igen!
I några städer som t.ex. i Göteborg och Lund finns det Prövningsenheter men i andra städer, som t.ex. i Stockholm får man hänvisning till olika skolor och anmäler sig på skolorna direkt - till prövningar. I många mindre kommuner görs prövningar på eller via KomVux.
Du måste gå in på din kommuns hemsida (där du är folkbokförd) och se vad som står om "Prövningsenheten", "Prövning" eller "Särskild prövning" - som är på samma tema...
Finns det Prövningsenheten, vänder du dig dit. Det brukar i så fall finnas öppettider då man kan komma och prata med Studievägledare. Anmälan gör man oftast på hemsidan. En vanlig avgift är på ca 500 kr. men i vissa kommuner ibland kan man göra prövningar gratis också. Men då ställs det oftast krav på att man har F (icke-godkänt betyg) i den kursen och behöver den för behörighet till en önskad eftergymnasial utbildning och då får man göra en prövning gratis, men i fall man misslyckas och vill pröva igen - då tar de avgift. Typ... så! :)
Innan du anmäler dig så ser du vilka kurser som finns att anmäla sig till prövning i... och ser du inte den kursen som du vill välja, kontaktar du det stället dit du anmäler dig och frågar om de kan ordna (dvs om de vet att behörig lärare finns och kan kontakta den med frågan om hen vill ställa upp och bedöma prövningen).
Så här brukar man göra. Du börjar med att söka information på hemsidan i den kommunen där du är folkbokförd. Hittar du inte, ring till kommunens växel och fråga efter Prövningsenheten. I fall du får svar att det inte finns i kommunen, prata med KomVux som måste kunna hänvisa dig rätt.
Hoppas det blev klarare nu det där kring prövningar.
Önskar dig stort lycka till!
Jag har blivit antagen och fått en NIU plats i golf, men problemet är att jag inte vill satsa i den sporten utan bara ha det som "hobby". Jag är inte heller alls intresserade av att välja någon av progammet som den skolan har att erbjuda. Mina...
Anna: :
Hej Annika,du har ännu gott om tid innan du måste definitivt bestämma dig - du kan ändra dina gymnasieval t o m sista dag i omvalsperioden, som ligger senare på våren.Det är du som bestämmer... Läs hela svaret
Har man rätt att gå i vilket gymnasium man vill när man är 16 år utan föräldrars tillstånd?
Anna: :
Hej Torbjörn,var man BOR som icke-myndig (under 18 år) är det upp till vårdnadshavare, men var man studerar (om eleven kan dagligen pendla från den adressen där vårdnadshavare... Läs hela svaret
Hej, jag går nu 1:a året natur på min skola. Jag har sedan den början av hösten velat byta program till samhälls och har sökt in till nästa läsår att börja där. Dock har jag en fråga angående språk, det är nämligen så att jag likt många andra på min skola är intresserad att läsa ett språk som ej...
Anna: :
Hej Samuel,det är tyvärr lärarbrist. Det kan därför bli svårt att hitta lärare som kan undervisa i det språket som ni vill läsa. Vad är det för språk? På... Läs hela svaret
Om en elev läser både moderna språk och modersmål så får den 18 betyg men det är de 17 bästa som räknas ihop vid ansökan till gymnasiet, har jag rätt?
Men om vi då säger att eleven inte läser moderna språk utan bara modersmål får den räkna 17 betyg då?
Tack på förhand!
S.
Anna: :
hej S! ;)
Enklast att förstå det här med 16 eller 17 betyg som man konkurrerar om plats på gymnasiet är, enligt mig, att tänka så här:
Det är 16 betyg (bästa /... Läs hela svaret
Hej! Jag går i 8an och min skola erbjuder elevens val så i början av 8an så valde jag elevens val. Så jag har alltså både mitt moderna språk och elevens val. Men ingen har riktigt berättat om det är några fördelar med detta förutom att man får lära sig ett till språk?
Anna: :
Hej Emma,
det är bra att lära sig ett till språk! Sedan kan det också finnas fördelar i att läsa fler ämnen på grundskola, när man söker till gymnasiet.
Om gymnasieplats... Läs hela svaret
Hej! Eftersom att jag bytte skola efter sjuan har jag två betyg i moderna språk. Jag går nu i 9an. Betyget från min gamla skola har placerats på Moderna Språk Elevens Val, och är ett snäpp högre än mitt nuvarande betyg som hamnar på Språkval. På Schoolsoft som min skola använder räknar den ut...
Liselotte: :
Hej Linnea,
de betygen som man på riktigt söker tiII gymnasiet är från SIutbetyget från åk9 och i de ämnena som man Iäser i åk9 är det från... Läs hela svaret
hej, om en elev och föräldrar inte kan komma överens, vilket gymnasieprogram eleven söker till, vem har "sista ordet"?
Peter: :
Hej Jelena,
det är eleven som har sista ordet. Det regleras i 29 Kapitlet, 12 § i Skollagen: Talerätt och kan läsas i sin helhet på den här sidan>>
Det är, alltså, Elevens val.
Bästa hälsningar
Peter SYV
Jag går i sjunde klass i en 6-9 skola som erbjuder nya språk för både sexorna och åttorna. För sexorna så ger detta givetvis höjningen från max.320 till max.340.
Medan språket för åttorna som är på elevens val ger ett "extraämne" som ersätter det sämsta av de 16 obligatoriska ämnena(förutom sv,...
Anna: :
Hejsan!
tack för att du lämnade synpunkt ang. "mobilanpassning". Vi ska se vad vi kan göra åt det. Det kan hända att vår programmerare vill fråga dig mer... Läs hela svaret
Min dotter vill välja Natur-Natur med tyska som modernt språk, (och om det går med "Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering" och/eller "Religionskunskap - specialisering"), kan hon då välja spanska som individuellt val? Beror det på vilken skola hon går på?
Lena: :
Hejsan, man läser alltid ett modernt språk i grundpaketet för Natur -vare sig dottern går natur eller saminriktningen - vill hon välja spanska där så går det bra. Vill hon läsa fler språk så kan många skolor erbjuda nybörjarspråk... Läs hela svaret
