Lovisa

    Hej! Jag har precis börjat i årskurs nio och funderar en hel del kring gymnasieval. Jag är väldigt studiemotiverad och lättlärd, jag har mycket självdisciplin och har lätt att ta ansvar. I våras (vårterminen i årskurs åtta) fick jag 340 i meritvärde. Jag är intresserad av politiska frågor och juridik, och tycker om att ta ställning till olika påståenden och ämnen. Dessutom tycker jag att biologi är intressant, och jag tycker inte heller att matten är oöverkomlig eller svår, utan jag tycker om att få fundera och klura på svåra problem. Det finns inget ämne i skolan som jag absolut ogillar, det skulle i sådana fall vara de praktiska ämnena som musik och slöjd med mera. Kemi (i form av laborationer) och teknik intresserar mig inte så mycket alls dock. Däremot tycker jag att kemi på en teoretisk nivå och att biologi som rör människokroppen är intressant. De ämnen som jag tycker mest om skulle nog vara samhällskunskap, svenska och biologi (samt den teoretiska delen av kemin). Jag skulle gärna vilja gå ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade, och jag har inga problem med att prestera under press. Jag vill läsa vidare efter gymnasiet på högskola eller universitet. Som mina tankar går nu funderar jag på att antingen gå Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap, och att då läsa upp matten få att få behörighet till fler utbildningar på högskola. Eller att gå Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap. Mina frågor kan sammanfattas såhär: 1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap? 2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade? 3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten? 4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA? 5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval? 6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund? Tack på förhand!

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hejsan!
    Det är jättebra att du är mycket studiemotiverad och har höga betyg.
    Du skriver om att du vill gå "ett gymnasieprogram där det finns andra som är studiemotiverade", men det beror inte så mycket på vilket Program man går, utan på vilka elever som "hamnar" i din klass - och det går inte att veta på förhand.

    Det finns ett antal mycket studiemotiverade elever på alla program, men frågan är då om de är i majoritet just i din klass, eller i minoritet.
    Sedan, är det så att varje gymnasieelev kan och bör göra utbildning till "sin egen". Det är Du som studerar med Hjälp av böcker och lärare. Du gör läxorna och läser i läroböckerna och söker info på andra sätt - när och hur du vill, här är du inte beroende om att andra i din klass är studiemotiverade eller inte. Om de andra bråkar med varandra eller med lärare, kan du sitta och läsa i en lärobok (ingen kan förbjuda dig det).
    Med massvis med info som finns på Internet, är inte läraren längre "bärare av Kunskap", som det var förut... Du behöver inte läraren för att rabbla upp fakta för dig; du kan söka upp fakta på egen hand. Sedan använder du läraren som Handledare (vid oklarhet om vad som du behöver lära dig i första hand - Vad som "kommer på provet", så att säga... - du vill ju också ha höga betyg, och inte endast skaffa dig mer kunskap).

    ***
    Jag ska också försöka svara på de konkreta frågor som du ställer:
    Mina frågor kan sammanfattas såhär:

    1. Anser du att jag utifrån mina intressen och egenskaper passar bäst in på Naturvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap eller Samhällsvetenskapsprogrammet - Samhällsvetenskap?
    Mitt svar: i din ålder kan intressen förändras ganska mycket och ganska snabbt. Det som du är mest intresserad av idag, kanske du är lite mindre intresserad av - när det är dags att börja på gymnasiet, om ca 10,5 månader (nästan ett år).

    2. Är det en myt att Samhällsvetenskapsprogrammet är en slöare linje än Naturvetenskapsprogrammet, och att de elever som går NA är mer studiemotiverade?
    Mitt svar: det är säkert olika på olika skolor. Det som stämmer är att på NA läser man fysik, kemi, biologi och mycket matte i snabb takt. Om man inte är "bra kompis" med matten, blir det snabbt rätt så tufft. De elever som inte har anlag att lätt klara matte och naturvet.ämnena måste då antigen hoppa av NA eller kämpa sig fram. Har man "talang" för matte och naturvet.ämnena - kan man lätt klara sina studier och har då även mycket tid och energi "övers" för bus och stök... och kan då samtidigt som hen klarar av att få högsta betygen, bråka med lärare och förstöra för andra elever, tyvärr.

    3. Om man har högsta betyg, bör man då läsa NA för att man har möjligheten?
    Mitt svar: jag tycker inte att man per automatik behöver göra det. Svar beror på om man behöver för behörighet de ämnena som läses på NA (t.ex om man vill bli Läkare eller Veterinär eller Biolog); annars kan man t.ex försöka komma in på Spets-utbildning inom Samhällsvetenskap. Till Spets-utbildningar som är få och ej finns i alla städer, söker elever med höga betyg från hela Sverige; det är svårt att komma in, så här är störst chans att ha mycket studiemotiverade klasskompisar.

    4. Är matten som man läser på NA mycket svårare än den på SA?
    Mitt svar: ja, det är det. Detta på grund av att man på NA läser det avancerade spåret i matten och gör det i snabb takt. Du kan se innehåll i kurserna på www.matteboken.se (på NA läser man hela matte 1c redan till jul i år1; och får betyg i matte 2c till sommaren i år1; och så läser man matte 3c under årskurs2; på inriktningen Naturvetenskap läser man även matte4 som obligatorisk kurs; sedan finns det valbara kurser matte5 och specialisering).

    5. Jag önskar egentligen att jag skulle älska alla de naturvetenskapliga ämnena och matten, och att jag skulle vara lika bra på dem som jag är i de samhällsvetenskapliga ämnena. Min dröm vore egentligen att bli kardiolog eller hjärnkirurg, eller kanske forskare inom dessa ämnen. Jag tror dock inte att det skulle passa mig, just eftersom jag är bättre på andra saker i skolan. Men just nu har jag betygen och jag har självdisciplinen för att studera, bör jag bortse från denna väldigt vaga dröm eller bör jag ta hänsyn till den i mitt gymnasieval?
    Mitt svar: jättesvårt att svara; jag känner inte dig; dessutom kan dina intressen ändras, vilket är mycket vanligt fram tills man blir ca 25 år gammal och det finns exempel på att folk ändrar sig helt när de är över 30 år gamla.

    6. Jag funderar på att läsa juridik alternativt åt läkar-hållet i någon form. Jag tror att jag skulle klara SA ganska smärtfritt, men är det mer värt att gå SA och få högre betyg eller att gå NA och få en bredare grund?
    Mitt svar: vill man komma in på t.ex juristprogrammet eller på läkarprogrammet, behöver man höga betyg; typ A i alla kurser, helst. Alternativt måste man få högt resultat på högskoleprovet (har man goda kunskaper bör man få högt på HP, men man kan ha otur och ha en "dålig dag" när HP skrivs och nästa chans får man om ett halvtår... ). Andra högskoleprogram som brukar kräva mycket höga betyg är arkitektutbildningar, veterinärprogrammet och psykologprogrammet.

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiepoäng' (43 st.)

    • naranciaasupremacy

      vilka kurser saknar för 2250 poäng?

      Om man går ut gymnasiet med studiebevis för att man inte kommit upp i 2250, så kan man ju läsa upp poängen på komvux. men måste det vara dem kurser man Isåfall fick F i, eller kan man välja någon annan kurs så man helt enkelt...

      Milla : : Hej,vissa kurser på gymnasienivå är obligatoriska även för examensbevis från Komvux. Allmänt, så är det inte nödvändigt att läsa samma kurser på komvux... Läs hela svaret
    • Henrik2

      Betygshöjning, steg o decimaler?

      Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas...

      Milla : : Hej,gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är... Läs hela svaret
    • André

      Bytt program med F i två ämnen, spelar någon roll för Gymnasiepoäng?

      Hej, jag har tidigare bytt från natur till samhälle och fick F i matte 1c &2c men fått godkänt i Ma 1b och kommer nog få godkänt i Ma2b. Man får endast ha 250 poäng med F i gymnasieexamen och de två kurserna som jag har F i blir 200...

      Anna: : Hej André!Du kommer inte ha F i matematik 1c in i ditt examensbevis. Du kommer få in det godkända betyget i matematik 1b (i stället). Bra om du får... Läs hela svaret
    • Tova

      Högskolepoäng på komvux?

      Hej! Har läst basår på GU. Klarade inte matematik kursen på 15 hp som jag nu skulle behöva läsa in. Denna kursen ska ge behörighet i matematik 4. Om jag nu skulle läsa detta på komvux har jag förstått det som att det är 100...

      Anna: : Hej Tova,15 hp (högskolepoäng) motsvarar heltidsstudier i en halv termin, alltså i 10 veckor (en termin på högskolenivå, högskola eller universitet, varar i 20 veckor). En gymnasial kurs... Läs hela svaret
    • SYV

      gymnasiepoäng hur många timmar totalt?

      en hundrapoängskurs på gymnasiet innebär ju ca 100 undervisningstimmar. är tanken att man utöver dessa lägga ca 100 timmar på eget arbete?

      Anna: : Hej Lovisa,ja, det du skriver i din fråga stämmer (i alla fall på ett ungefär). På komvux kan man läsa en 100p.kurs på heltid på fem veckor. Heltid = 40 timmar per vecka. En... Läs hela svaret
    • Tea

      Jag har studiebevis och pluggat upp mina poäng,hur får jag min examen?

      Hej! Jag har enbart ett studiebevis från en samhällsvetenskaplig kurs på gymnasiet där jag fick 2200 poäng. Efter gymnasiet så har jag nu studerat 5 andra gymnasiekurser för att kunna söka till högskolan. Jag har nu tillräckligt med poäng för att ha en examen, och jag trodde att det skedde...

      Julia: : Hej Tea!Du måste ansöka om att få ut examensbevis från komvux. Examensbevis brukar inte utfärdas automatiskt, i alla fall inte på komvux. Att ge svar om... Läs hela svaret
    • Albert

      Spelar det någon roll vilket gymnasie man går på med gymnasiepoäng?

      Hej, har en fråga angående gymnasien och gymnasiepoäng. Spelar det egentligen någon roll om jag går på en skola med t.ex. 250 merit eller en med t.ex. 300 merit eller har jag samma förutsättningar på båda skolorna att få lika mycket gymnasiepoäng till högskolan o senare (förutsatt att jag går...

      Anna: : Hej!vilka kurser som ingår som obligatoriska och vilka som får läsas som valbara - fastställs centralt och är exakt samma på samma gymnasieprogram, oavsett... Läs hela svaret
    • Omar

      Vad räknas i betygssnittet efter komplettering?

      Hej Jag har läst franska steg 1 och arabiska steg 1 som moderna språk på gymnasiet. Nu i efterhand har jag gjort prövning i arabiska steg 3 och 4 som moderna språk. Franska steg 1 och arabiska steg 1 räknades med i mitt betygssnitt vid senaste anmälan, då dem var en del av mina 2500 poäng på...

      Mikael: : Hej!att betygen från dina kurser räknas på det mest fördelaktiga sättet, oavsett om de ligger i examen eller som komplettering, stämmer men Antagning.se följer... Läs hela svaret
    • Moa

      Vad krävs för gymnasiekompetens?

      Hej! Min bror är född 1990 och fick inte godkänt i alla sina kurser i gymnasiet. Om jag räknat rätt så har min bror 900p av 2050p baserat på de kurser han läst och saknar därför 1150p. Jag gick ut gymnasiet 2018 och då behövde man minst 2250p och maxpoäng var 2500p. Nu ska min bror läsa upp...

      Anna: : Hej Moa!Yrkeshögskola kan ta in obehöriga. Alltså är slutbetyg eller examensbevis från gymnasiet inte ett absolut krav. Din bror kan söka och komma in på yrkeshögskola redan nu.... Läs hela svaret
    • Alissa

      Individuella val och extra meritpoäng?

      Hej! Jag ska till hösten börja i trean och har därför också gjort individuella val. Jag går på Ekonomiprogrammet och min plan är att studera vidare på Juristprogrammet. Jag har fått höra olika saker gällande extra...

      Anna: : Hejsan,om meritpoäng för dig som läser mot examensbevis - var god läs på gymnasieguiden.se/informeras/merit Vad gäller just din situationDu planerar söka till juristprogrammet,... Läs hela svaret
    • Armand

      Individuellt val över 200 poäng, kan jag välja bort kurser??

      Hej, går just nu andra året på gymnasiet och läser teknikprogrammet. Har redan läst över 200 poäng individuellt val, och enligt skolan kan jag läsa många fler om jag vill. Det betyder alltså att skolan erbjuder över dessa 2500 poäng som man behöver för att ta studenten. Jag vill läsa till några...

      Daniel: : Hejsan,"U" är en markering som i Examensbeviset står bredvid de kurser som (enligt rektorsbeslut, på "undantag") lästes Utöver det vanliga. Det är inte elevens... Läs hela svaret
    • Waseem

      Kan man välja vilka ämne man ska ha i sin examen?

      Hej!

      Kan man välja vilka ämne man vill ta med i sin examen? T.ex: Om man läste 2700 gymnasiepoäng (Vi förutsätter att 27 ämne, 100 p för varje ämne) kan man välja då vilka 24 ämne man vill ut av 27...

      Anna: : hej Wassem, jag vill börja med att påminna om att maximalt antal meritpoäng för moderna språk är 1,5 och uppnås via godkända betyg i mod.språk 3och4, du... Läs hela svaret
    • Carolina

      Väljs de bästa 2250p i snittet?

      Om kurserna med lägst betyg i inte krävs för behörighet, kan man "välja bort" dem/välja dom bort automatiskt så att man har de gynnsammaste 2250p + meriter när man söker till en antagning?

      Milla : : Det är Antagning.se som bestämmer vilka betyg som räknas in i de sökandes Meritvärde.  I de fall man kan tänka olika (i ”gränsfall”), räknar Antagning.se till de sökandes Fördel.
    • Gabriella

      Gymnasiebetyg + Komvuxbetyg = Behörig?

      Hej! Jag har från gymnasiet bara 2200 godkända poäng, men har sedan dess läst 800 poäng på komvux via NTI. Betyder det att jag nu är uppe i 2500 godkända poäng och har grundläggande behörighet? Hur gör jag så att jag till exempel blir behörig när jag söker utbildning via antagning.se? Läggs...

      Anna: : Hej Gabriella, du måste få ut ett Slutbetyg eller Examensbevis - på komvux (i den kommunen där du är folkbokförd). Det är inte endast "antal poäng" utan också Vilka kurser... Läs hela svaret
    • Sigrid

      Hur fungerar det med gymnasiepoängen när man har praktik?

      Hej! Jag går på hotell och turismprogrammet och ska snart ut på serveringspraktik under 5 veckor, eftersom vi läser servering 1 på detta programmet, vilket motsvarar 100 poäng. Jag undrar hur många timmar i veckan jag ska behöva göra min servering? För 100 poäng motsvarar väl ungefär 100...

      Anna: : Hej Sigrid,100 gymnasiala poäng motsvarar 100 UNDERVISNINGSTIMMAR + 100 timmar självstudier, grupparbete mm. En 100p. gymnasial kurs läser man på komvux på heltid på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga