Hej, Jag ska börja 9 i höst och har börjar tänka på gymnasieval. Jag gillar NO ämnena så jag hade tänkt ta naturlinjen. Men jag vill ändå vara något när jag kommer ut gymnasiumet, så jag har tänkt på vård och omsorgs-progammet. Men jag vill bli läkare och då behöver jag plugga kanske ett extra år på komvux. Men jag har 2 frågor. 1. Skulle inte jag kunna plugga mina ämnen som behövs för univeristet parallellt med gymnasium? Typ en kurs per termin, och en kurs på sommar. 3 kurser per år = 9 kurser. Och jag har 9 kurser att göra. Skulle man inte kunna göra så för att kunna börja universitet till vårterminen 2026? 2. Med de meriten jag kommer ut ur gymnasiet med, jag är en elev som är bra i skolan och får nästan alltid A. Så när jag går ut gymnasiet skulle jag kunna har runt 19-20 i merit. Min fråga är då jag måste kompletera biologi, kemi, fysik och matematik. Kommer jag kunna höga mitt merit med de ämnerna till kanske 21- 22,5? För att kunna ha större chans att komma in i läkarprogammet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.
Vill ta vård och omsorgs programmet men bli läkare?
1 Svar
Hej Arianna,
om eleven har alla A-betygen i alla kurser på gymnasiet får hen meritvärde (jämförelsetal) på 20.0. Högre än så kan man inte komma utan Meritpoäng. Meritpoängen är Extrapoängen man kan få för engelska 7, moderna språk 3 och 4 och högre mattekurser.
Eftersom läkarprogrammet kräver matte 4, får man meritpoäng för matte 5 och matte specialisering. Du får gärna kika på en sammanställning om meritpoängen på gymnasieguiden.se/informeras/merit
***
Det är inte alls obligatoriskt att ha några merit/extrapoäng, men utan de kommer inte över 20.0 och för att få 20.0 måste man ha A-betygen i alla kurser utan några undantag. Dock kan man komma in i HP-urvalet (på resultatet av högskoleprovet). Högskoleprovet befriar inte från kraven på att vara behörig och det gäller både grundläggande behörighet och särskild behörighet.
***
Du nämner 9 kurser som du behöver "lägga till" och jag gissar på att du menar matematik 2,3 och 4 samt fysik1a och 2, kemi 1 och 2 och biologi 1 och 2. Det är 9 kurser, ja. Fysik1a är, dock, en större kurs än de andra kurserna - den är på 150 poäng; de andra är på 100poäng. Sammanlagt motsvarar de 9 kurserna 950 gymnasiala poäng och det motsvarar heltidsstudier i 47.5 veckor (alltså lite längre tid än 2 terminer). Det är inte säkert att man kan hinna läsa alla de kurserna på ett läsår för att det krävs mer studietid än ett läsår. Att få möjlighet att läsa så pass många kurser utöver heltidsstudier som du kommer att ha på VO, känner vi inte till. Det är ganska vanligt att eleverna på VO får läsa matematik 2a och ibland även 3b, om de så önskar. Du kommer annars behöva även svenska 3 och engelska 6 (för grundläggande behörighet). Svenska 2 ingår på VO inom Programgemensamt och med det är en obligatorisk kurs men svenska 3 och eng6 behöver du välja till (de får läsas som programfördjupning). Då återstår det endast 200poäng inom Individuellt val och då kan du läsa matte 2a och kanske även 3b, men att få läsa kemi, fysik eller biologi på VO förekommer inte (i alla fall enligt vår erfarenhet). Att ge mer undervisning än eleven har rätt till kostar pengar och man får också tänka på att eleven kan bli överansträngd/utmattad. Att läsa och få betyg utanför sin gymnasieskola har gymnasieelever inte rätt till. Bedriva självstudier får du gärna göra, eller köpa kurser hos Hermods distans, men du får ju inga betyg. Skaffar du dig kunskaperna på egen hand kan du efter gymnasiet se om du hittar var du kan göra prövningar och få betygen "den vägen" - i så fall behöver du inte skaffa sig betygen i fysik1a, kemi1, matematik 2 och 3 eller biologi1, utan du behöver endast betygen i högre kurser, alltså i fysik2, matematik4, biologi 2 och kemi 2.
VO är ett bra val om du vill på sikt bli läkare, men du kommer behöva komplettera efter gymnasiet. Komplettera kan man på komvux, på en folkhögskola, på naturvetenskapligt basår på högskolenivå (på universitetet) eller skaffa kunskaper genom självstudier och betyg - genom prövningar.
Frågor och svar taggade med 'behörighet till matte 3c' (3 st.)
-
Blir man antagen med matte 3b?
Jag börjar på matte 3b eftersom jag har läst b-spår i gymnasiet, nu vill jag plugga till högskoleingenjör , där behörigheten för matte är matte 3c. skulle matte 3b räcka eller måste jag läsa 3c? Eller kan man läsa en...
Hej,om i behörighetskraven till universitetsprogrammet står "matematik 3c" (och inte matematik 3b/3c) då måste du ha godkänt betyg i matematik 3c eller i en högre kurs, t.ex i matematik... Läs hela svaret -
Kan man läsa engelska 6 på en praktisk linje?
Jag går sam 1 och har tänkt att byta till restaurang och livsmedel och jag undrar om det kommer bli möjligt att läsa till engelska 6 För om jag någon gång skulle vilja gå på högskolan så behör de linjer jag skulle vilja gå engelska 6 och matte 2,3
Hej Samuel,som reglerna ser ut idag (jan 2020) så har alla elever på alla yrkesprogram rätt att läsa svenska 2, 3 och engelska 6 - alltså, de kurser som krävs för... Läs hela svaret -
Kan man läsa Matematik 2b och 3c?
Om jag har matte 2b kan jag då börja med matte 3c eller måste jag ha matte 2c för att kunna läsa vidare till matte 3c?
Hej Hassan! Formellt sett, så är du behörig att med godkänt betyg från Matte 2b - läsa Matte 3c. Dock kan det bli svårt att klara kursen i spår "C" för att det är en svårare kurs (3c är svårare än 3b). Om man har svårt... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga