Hej, Jag ska börja 9 i höst och har börjar tänka på gymnasieval. Jag gillar NO ämnena så jag hade tänkt ta naturlinjen. Men jag vill ändå vara något när jag kommer ut gymnasiumet, så jag har tänkt på vård och omsorgs-progammet. Men jag vill bli läkare och då behöver jag plugga kanske ett extra år på komvux. Men jag har 2 frågor. 1. Skulle inte jag kunna plugga mina ämnen som behövs för univeristet parallellt med gymnasium? Typ en kurs per termin, och en kurs på sommar. 3 kurser per år = 9 kurser. Och jag har 9 kurser att göra. Skulle man inte kunna göra så för att kunna börja universitet till vårterminen 2026? 2. Med de meriten jag kommer ut ur gymnasiet med, jag är en elev som är bra i skolan och får nästan alltid A. Så när jag går ut gymnasiet skulle jag kunna har runt 19-20 i merit. Min fråga är då jag måste kompletera biologi, kemi, fysik och matematik. Kommer jag kunna höga mitt merit med de ämnerna till kanske 21- 22,5? För att kunna ha större chans att komma in i läkarprogammet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32092 frågor besvarade.
Vill ta vård och omsorgs programmet men bli läkare?
1 Svar
Hej Arianna,
om eleven har alla A-betygen i alla kurser på gymnasiet får hen meritvärde (jämförelsetal) på 20.0. Högre än så kan man inte komma utan Meritpoäng. Meritpoängen är Extrapoängen man kan få för engelska 7, moderna språk 3 och 4 och högre mattekurser.
Eftersom läkarprogrammet kräver matte 4, får man meritpoäng för matte 5 och matte specialisering. Du får gärna kika på en sammanställning om meritpoängen på gymnasieguiden.se/informeras/merit
***
Det är inte alls obligatoriskt att ha några merit/extrapoäng, men utan de kommer inte över 20.0 och för att få 20.0 måste man ha A-betygen i alla kurser utan några undantag. Dock kan man komma in i HP-urvalet (på resultatet av högskoleprovet). Högskoleprovet befriar inte från kraven på att vara behörig och det gäller både grundläggande behörighet och särskild behörighet.
***
Du nämner 9 kurser som du behöver "lägga till" och jag gissar på att du menar matematik 2,3 och 4 samt fysik1a och 2, kemi 1 och 2 och biologi 1 och 2. Det är 9 kurser, ja. Fysik1a är, dock, en större kurs än de andra kurserna - den är på 150 poäng; de andra är på 100poäng. Sammanlagt motsvarar de 9 kurserna 950 gymnasiala poäng och det motsvarar heltidsstudier i 47.5 veckor (alltså lite längre tid än 2 terminer). Det är inte säkert att man kan hinna läsa alla de kurserna på ett läsår för att det krävs mer studietid än ett läsår. Att få möjlighet att läsa så pass många kurser utöver heltidsstudier som du kommer att ha på VO, känner vi inte till. Det är ganska vanligt att eleverna på VO får läsa matematik 2a och ibland även 3b, om de så önskar. Du kommer annars behöva även svenska 3 och engelska 6 (för grundläggande behörighet). Svenska 2 ingår på VO inom Programgemensamt och med det är en obligatorisk kurs men svenska 3 och eng6 behöver du välja till (de får läsas som programfördjupning). Då återstår det endast 200poäng inom Individuellt val och då kan du läsa matte 2a och kanske även 3b, men att få läsa kemi, fysik eller biologi på VO förekommer inte (i alla fall enligt vår erfarenhet). Att ge mer undervisning än eleven har rätt till kostar pengar och man får också tänka på att eleven kan bli överansträngd/utmattad. Att läsa och få betyg utanför sin gymnasieskola har gymnasieelever inte rätt till. Bedriva självstudier får du gärna göra, eller köpa kurser hos Hermods distans, men du får ju inga betyg. Skaffar du dig kunskaperna på egen hand kan du efter gymnasiet se om du hittar var du kan göra prövningar och få betygen "den vägen" - i så fall behöver du inte skaffa sig betygen i fysik1a, kemi1, matematik 2 och 3 eller biologi1, utan du behöver endast betygen i högre kurser, alltså i fysik2, matematik4, biologi 2 och kemi 2.
VO är ett bra val om du vill på sikt bli läkare, men du kommer behöva komplettera efter gymnasiet. Komplettera kan man på komvux, på en folkhögskola, på naturvetenskapligt basår på högskolenivå (på universitetet) eller skaffa kunskaper genom självstudier och betyg - genom prövningar.
Frågor och svar taggade med 'undervisningsspråk svenska' (7 st.)
-
Vad gäller för att klara Sjuksköterskeprogrammet?
Hej! Jag går sista året gymnasiet nu med inriktning vård och omsorg. Jag tänkte plugga till sjuksköterskeprogrammet men är så dåligt med svenska språket. Jag blir ledsen för att kanske kommer jag inte klara programmet. Jag är en...
Hej!Det är förståeligt att du känner oro inför att börja på sjuksköterskeprogrammet med en känsla av osäkerhet kring dina språkkunskaper i svenska.... Läs hela svaret -
Utländska betyg ?
Hej! Jag undrar vad som krävs för att läsa lärarprogrammet om man har fullständiga grund och gymnasiebetyg från England ( ? )
Hej Nora,personen som vill läsa på svenska högskoleutb.med undervisningsspråk Svenska (och så vitt jag vet så ges lärarprogrammen i Sverige endast på svenska) behöver skaffa sig... Läs hela svaret -
SFI kurs D vs Svenska som andraspråk grund delkurs 1?
Hej, 1. Behöver jag läsa Svenska som andraspråk grund delkurs 1 ifall jag redan har godkänt betyg i SFI kurs D? Många skolor säger att SVA grund delkurs 1 endast är repetition av SFI. 2. De flesta skolorna har delat upp SVA grund i 4 delar, behöver...
Hej!Du behöver antingen få godkänt betyg i SAS grund eller göra test (nivåbedömning) i svenska som påvisar att du har kunskaper = godkänt betyg i årskurs 9... Läs hela svaret -
Inställt Tisus test våren 2020 - finns annat sätt att få behörighet?
Min son tar sin IB examen om ett par månader. Har sökt in till högskolan men just fått reda på att vårens tisus test ställts in och att nästa test först kommer att hållas i nov. Kan han få motsvarande svenska behörighet...
Hej Mats,om högskoleutbildning ges på engelska (unvervisningsspråk blir Engelska) då kan han bli behörig med Diplomet från IB, utan att behöva... Läs hela svaret -
Hur svårt är det att läsa på ett svenskt universitet efter ib?
Jag undrar om det är lättare att komma in på ett svenskt universitet om man läser på ett '' vanligt'' svensk program? Vissa säger att det är jätte svårt att läsa på ett svenskt universitet om man har läst ib förut. Och om man viljer att läsa universitet utomlands till exempel i England eller i...
Hej Maya, de flesta utbildningar på svenska universitet är på Svenska men det finns några som är - på engelska. Du nämner tyvärr inte några... Läs hela svaret -
Kandidat på engelska eller svenska?
Hej, Jag funderar på biomedicinprogrammet och insåg att detta finns på både engelska (tex Karolinska) och svenska (tex Lund). Som jag tänker nu siktar jag på en master i neurobiologi och den, likt så många om inte alla, masters är på engelska. Vad borde jag välja? Svenska eller engelska? Jo...
Hej Petra, Jag tycker du har mycket bra argument i din frågeställning... men jag tänker också på Bostadssituationen. En av utbildningar finns i Stockholm och en annan i Lund - alltså,... Läs hela svaret -
Att sluta gymnasietskolan ?
Hej! Jag har bott i Sverige i Ett och ett halvt år .I mitt hemland läst jag till Gymnasiet skolan ,Men jag har inte fått betyg.Då vill jag fråga hur länge tid behöver jag för att klara mig med gymnasiet skolan?Vilken snapt väg och kort väg är bra för att Kuna jag sluta gymnasiet ,min...
Hej Ahmad, det tar tre år att läsa in gymnasiekompetens i Sverige, om man läser på heltid. Om man är väldigt duktig och väldigt motiverad kanske kan man klara det snabbare, t.ex på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga