Hej, Jag ska börja 9 i höst och har börjar tänka på gymnasieval. Jag gillar NO ämnena så jag hade tänkt ta naturlinjen. Men jag vill ändå vara något när jag kommer ut gymnasiumet, så jag har tänkt på vård och omsorgs-progammet. Men jag vill bli läkare och då behöver jag plugga kanske ett extra år på komvux. Men jag har 2 frågor. 1. Skulle inte jag kunna plugga mina ämnen som behövs för univeristet parallellt med gymnasium? Typ en kurs per termin, och en kurs på sommar. 3 kurser per år = 9 kurser. Och jag har 9 kurser att göra. Skulle man inte kunna göra så för att kunna börja universitet till vårterminen 2026? 2. Med de meriten jag kommer ut ur gymnasiet med, jag är en elev som är bra i skolan och får nästan alltid A. Så när jag går ut gymnasiet skulle jag kunna har runt 19-20 i merit. Min fråga är då jag måste kompletera biologi, kemi, fysik och matematik. Kommer jag kunna höga mitt merit med de ämnerna till kanske 21- 22,5? För att kunna ha större chans att komma in i läkarprogammet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32095 frågor besvarade.
Vill ta vård och omsorgs programmet men bli läkare?
1 Svar
Hej Arianna,
om eleven har alla A-betygen i alla kurser på gymnasiet får hen meritvärde (jämförelsetal) på 20.0. Högre än så kan man inte komma utan Meritpoäng. Meritpoängen är Extrapoängen man kan få för engelska 7, moderna språk 3 och 4 och högre mattekurser.
Eftersom läkarprogrammet kräver matte 4, får man meritpoäng för matte 5 och matte specialisering. Du får gärna kika på en sammanställning om meritpoängen på gymnasieguiden.se/informeras/merit
***
Det är inte alls obligatoriskt att ha några merit/extrapoäng, men utan de kommer inte över 20.0 och för att få 20.0 måste man ha A-betygen i alla kurser utan några undantag. Dock kan man komma in i HP-urvalet (på resultatet av högskoleprovet). Högskoleprovet befriar inte från kraven på att vara behörig och det gäller både grundläggande behörighet och särskild behörighet.
***
Du nämner 9 kurser som du behöver "lägga till" och jag gissar på att du menar matematik 2,3 och 4 samt fysik1a och 2, kemi 1 och 2 och biologi 1 och 2. Det är 9 kurser, ja. Fysik1a är, dock, en större kurs än de andra kurserna - den är på 150 poäng; de andra är på 100poäng. Sammanlagt motsvarar de 9 kurserna 950 gymnasiala poäng och det motsvarar heltidsstudier i 47.5 veckor (alltså lite längre tid än 2 terminer). Det är inte säkert att man kan hinna läsa alla de kurserna på ett läsår för att det krävs mer studietid än ett läsår. Att få möjlighet att läsa så pass många kurser utöver heltidsstudier som du kommer att ha på VO, känner vi inte till. Det är ganska vanligt att eleverna på VO får läsa matematik 2a och ibland även 3b, om de så önskar. Du kommer annars behöva även svenska 3 och engelska 6 (för grundläggande behörighet). Svenska 2 ingår på VO inom Programgemensamt och med det är en obligatorisk kurs men svenska 3 och eng6 behöver du välja till (de får läsas som programfördjupning). Då återstår det endast 200poäng inom Individuellt val och då kan du läsa matte 2a och kanske även 3b, men att få läsa kemi, fysik eller biologi på VO förekommer inte (i alla fall enligt vår erfarenhet). Att ge mer undervisning än eleven har rätt till kostar pengar och man får också tänka på att eleven kan bli överansträngd/utmattad. Att läsa och få betyg utanför sin gymnasieskola har gymnasieelever inte rätt till. Bedriva självstudier får du gärna göra, eller köpa kurser hos Hermods distans, men du får ju inga betyg. Skaffar du dig kunskaperna på egen hand kan du efter gymnasiet se om du hittar var du kan göra prövningar och få betygen "den vägen" - i så fall behöver du inte skaffa sig betygen i fysik1a, kemi1, matematik 2 och 3 eller biologi1, utan du behöver endast betygen i högre kurser, alltså i fysik2, matematik4, biologi 2 och kemi 2.
VO är ett bra val om du vill på sikt bli läkare, men du kommer behöva komplettera efter gymnasiet. Komplettera kan man på komvux, på en folkhögskola, på naturvetenskapligt basår på högskolenivå (på universitetet) eller skaffa kunskaper genom självstudier och betyg - genom prövningar.
Frågor och svar taggade med 'individuell lönesättning' (6 st.)
-
Lön djurvårdare nivå 3?
Hej! Vad är lönen för djurvårdare på nivå 3?
Hej Julia!Det är väldigt svårt att svara på frågan du ställer. Lönesättningen är för det mesta individuell och beror även på hur duktig man är på att... Läs hela svaret -
Utsikter om jobb?
Hej idag igen! Hittade 3 utbildningar igår . Bygglovshandläggare, byggingejör och paralegal. Har kollat på framtid.se och enligt dom verkar alla jobben lovande. Men hittar ingenstans om hur lön ser ut om man är ny utbildad med ingen erfarenhet inte heller om...
Hejsan,alla de utbildningar du nämner i din fråga finns inom yrkeshögskola. Och man kan söka många olika yh-utb samtidigt och varje - i första hand. Du kan söka alla och se var du kommer in. Att man... Läs hela svaret -
Personalvetare+kurser i företagsekonomi?
Hej, Jag har blivit antagen till personalvetarprogrammet, och undrar om jag lägger till kurser i företagsekonomi gör det att jag även kan arbeta med andra yrken som kräver företagsekonomi? Exempelvis vissa ekonomiyrken? Och om det blir enklare att bli exempelvis...
Hej Sara,vi rekommenderar att man första terminer på högskolenivå läser endast på heltid, ej mer. Sedan om du känner att du har tid över, kan du inför termin 2 söka... Läs hela svaret -
Kemist eller molekylärbiolog?
Hej! Jag funderar på att framöver ev. läsa en dubbel kandidatexamen i kemi och molekylärbiologi. Kemister behövs, men tydligen inte molekylärbiologer, stämmer det? Vilken sida är mest pålitlig när det kommer till löner? Det skiljer...
Hej F; att läsa till kandidatexamen tar 3 år och ska du läsa till dubbel examen, lär det ta ännu längre tid.På 3 år kan arbetsmarknaden förändras rätt mycket...Ang.... Läs hela svaret -
Skillnaden mellan forskarlön / lönestatistik från master ?
Hej! Jag undrar hur det är med lönen när man läser vidare. Till exempel vill jag läsa till civilingenjör inom bioteknik och funderar sedan att läsa vidare till forskare. Lönen för forskare är lägre än för en civbiotekniker och jag funderar på hur det fungerar? Läggs lönerna på varandra eftersom...
Hej Linda, om man har utbildning på avancerad nivå (master- eller magisterprogram), kan man söka Doktorandtjänster, om man hittar några tjänster som utannonseras; det... Läs hela svaret -
Biotekniker i rymden?
Hej! Jag vill läsa till civilingenjör inom bioteknik och undrar om man kan arbeta som biotekniker inom rymdfältet. Till exempel tar NASA upp att de tittar på olika lösningar kring frågor gällande biologi och rymd (två länkar https://www.nasa.gov/spacebio/our-experiments och...
HEJ Linda, en aspekt som du bör tänka på att det kan krävas att man är Amerikansk medborgare för att kunna jobba för NASA. du får gärna undersöka den aspekten... och om du inte vill... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga