Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5 på en YH-utbildning? Öppnar en kandidat generellt upp för fler möjligheter eller det är helt upp till en själv vad en känner? Jag uppfattar det som att YH-utbildningar framhäver sig som branschnära och ständigt uppdaterade till skillnad från universitet/högskoleutbildningar som då i jämförelse framstår som allt för traditionella, mossiga, teoribaserade och långt från arbetsmarknaden (vilket väl delvis är även min uppfattning efter diverse studier inom marknadsföring, PA och rehabiliteringsvetenskap på högskolenivå). Jag är 30 år, och har ingen slutförd utbildning efter gymnasiet utan har hoppat omkring mellan utbildningar pga svår psykisk ohälsa hela uppväxten och tonåren och känner att jag nu vill fatta ett välgrundat beslut, med en framtidsplan som håller och där jobb finns efter examen.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31979 frågor besvarade.
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
1 Svar
Hej Sofia,
vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar vi yrkeshögskoleutbildningar snarare än högskoleutbildningar om det finns både högskole- och yrkeshögskoleutbildningar inom den aktuella branschen.
Det är precis som du skriver i din fråga: yh tittar väldigt mycket på arbetsmarknadens behov och anpsassar utbilningarna därefter. YH innehåller oftast också mycket praktik. Yh-utb är också kortare än höskoleutbildningar och man kommer ut i jobbet snabbare. Många får jobb på sina praktikplatser, alltså där de hade LiA, lärande i arbete, under sin yrkeshögskoleutbildning.
Frågor och svar taggade med 'F i 250 poäng' (4 st.)
-
Godkänt i samhällskunskap?
Hej! Behöver man få godkänt i samhällskunskap 2 på samhällsvetenskapliga programmet för att få examen?
Hejsan,om kraven för gymnasieexamen kan du läsa på gymnasieguiden.se/examen; du kan ta in upp till max 250 poäng betygsatta med betyget F, men inte i vilka kurser som helst... men kursen Samhällskunskap 2... Läs hela svaret -
F i de gymnasiegemensamma ämnen?
Hej igen, Om man får F i ... - Historia 1a1 (50p), - Idrott och hälsa 1 (100p), - Naturkunskap 1a1 (50p), - Religionskunskap 1 (50p) - Samhällskunskap 1a1 (50p) (Totalt 300p) MEN har/får minst E i alla de andra gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen...
Hej Veronica,för att uppnå kraven för examensbevis finns det rätt många olika villkor som alla måste vara uppfyllda. T.ex måste gymnasiearbete finnas med rätt tema och... Läs hela svaret -
F i de gymnasiegemensamma ämnen?
Hej igen, Om man får F i ... - Historia 1a1 (50p), - Idrott och hälsa 1 (100p), - Naturkunskap 1a1 (50p), - Religionskunskap 1 (50p) - Samhällskunskap 1a1 (50p) (Totalt 300p) MEN har/får minst E i alla de andra gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen...
Hej,om det är examensbevis från Gymnasiet då är det max 250 poäng F man kan ha och fortfarande uppfylla kraven för exam.bevis.Om det är examensbevis från Komvux, då är det... Läs hela svaret -
F eller ta bort en kurs?
Hej! Jag vet att man måste ha godkända betyg 2250 minst e. Men är det skillnad om man får f i 250 poäng eller tar bort 250 poäng? Vad är skillnaden? Sen undrar jag oxkå om IB, hur fungerar det om man vill kompletera med ”vanliga” kurser?
Hej Anna, jag är inte "hundra på" att jag förstår din nuvarande situation; det är rätt komplicerat och finna många regler som gäller för personer med Olika typer av gymnasiala... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga