Hej jag undrar vad det är för skillnad mellan en yrkeshögskola och en vanlig högskola? Om man vi ansöka till en yrkeshögskola hur gör man då? Vad behövs för att komma in? Krävs både betyg och intagningsprov eller bara intagningsprov? Jag hade tänkt att ansöka till Göteborgs tekniska yrkeshögskola till programmet cad-ingenjör med inriktning industriprocess. Hälsningar Emma
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32185 frågor besvarade.
Yrkeshögskola eller högskola?
1 Svar
Hej Emma, är du intresserad av den här utbildningen: teknikhogskolan/cad-ingenjor-processindustri-gbg? enl.de uppgifter vi har är planerad start på ansökningsperioden till den utb. - den 10 febr.2021... men vi får se lite längre fram. Ansökningsperioder till yrkeshögskoleutb.ligger olika och det kan också ändras snabbt, detta pga varje utbildare bestämmer själv när de öppnar och stänger ansökan. Startdatumen kan också ligga när som helst på året. Det kan t o m förekomma att yh-utbildning startar den 28 december.
Högskola-universitet och Yrkeshögskola är 2 olika skolformer. Båda är utbildningar på eftergymnasial nivå. Skillnaderna är flera: det som märks tydligt är att yh-utb. är oftast kortare och de är nästan alltid mycket mer praktiska än högskoleutbildningar. De flesta yh innehåller rätt mycket praktik t.ex 25% eller en tredjedel av utbildningstiden kan vara LiA, lärande i Arbete (en sort praktik). Yh visar också mycket bra resultat i att "ge jobb". Detta pga utbildningarna tas fram i nära samarbete med näringslivet, utbildningarna förändras enligt näringslivets behov och många studerande får jobb på eller via praktikplatserna.
Den yh som jag länkar till i början av mitt svar och även den här: cad-konstruktor-mechanical-designer samt många andra tekniska yh är på 2 år (jämför: till Högskoleingenjör läser man i 3 år och till Civilingenjör - i 5 år). I högskoleprogam kan praktik ingå, men kan också vara så att man läser i 5 år utan några praktikveckor, över huvudet taget. Man kan tänka så här: på 3 eller på 5 år lär man sig mer än på 2 år, och det stämmer också att man borde lära sig mer om man läser under längre tid - men frågan är VAD man lär sig? På högskolenivå lär man sig mycket teori, får bra teoretisk grund men ofta har då för lite praktisk erfarenhet (kanske nästan ingen sådan) som man får skaffa sig sen, om man får jobb - på arbetsplatsen.
Vill man komma ut i arbetslivet så snart som möjligt - är yrkeshögskola att föredra.
Men om man vill satsa på forskning eller försöka bli högskolelärare - då rekommenderar jag att söka till högskole-&universitetsutbildningar.
Frågor och svar taggade med 'skolans status' (2 st.)
-
Allmän kurs o studieökonomi?
Har en son som har hoppat av gymnasiet. Han har istället börjat på allmän kurs på en folkhögskola. Han får aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Vi har nu förstått att han inte kan få csn pga detta. Och inget...
Hej!Studiemedel har man rätt till från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år och studiemedel består av Bidragsdel och Lånedel. Bidragsdel av studiemedel är cirka 3.000 kr/månaden... Läs hela svaret -
Senare del av programmet?
Hej! Jag har kommit in i civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik i KTH, men jag känner att jag kom in i fel utbildning. Jag vill verkligen studera maskinteknik eller elektronik i Lund, så jag försökte bytta utbildningen i KTH och ansöka till senare del av...
Hej Alexander,så vitt jag vet spelar "universitetsstatus" ingen roll vad gäller komma in på senare del av programmet på ett svenskt lärosäte.VänligenANNA
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga