Hej jag undrar vad det är för skillnad mellan en yrkeshögskola och en vanlig högskola? Om man vi ansöka till en yrkeshögskola hur gör man då? Vad behövs för att komma in? Krävs både betyg och intagningsprov eller bara intagningsprov? Jag hade tänkt att ansöka till Göteborgs tekniska yrkeshögskola till programmet cad-ingenjör med inriktning industriprocess. Hälsningar Emma
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32127 frågor besvarade.
Yrkeshögskola eller högskola?
1 Svar
Hej Emma, är du intresserad av den här utbildningen: teknikhogskolan/cad-ingenjor-processindustri-gbg? enl.de uppgifter vi har är planerad start på ansökningsperioden till den utb. - den 10 febr.2021... men vi får se lite längre fram. Ansökningsperioder till yrkeshögskoleutb.ligger olika och det kan också ändras snabbt, detta pga varje utbildare bestämmer själv när de öppnar och stänger ansökan. Startdatumen kan också ligga när som helst på året. Det kan t o m förekomma att yh-utbildning startar den 28 december.
Högskola-universitet och Yrkeshögskola är 2 olika skolformer. Båda är utbildningar på eftergymnasial nivå. Skillnaderna är flera: det som märks tydligt är att yh-utb. är oftast kortare och de är nästan alltid mycket mer praktiska än högskoleutbildningar. De flesta yh innehåller rätt mycket praktik t.ex 25% eller en tredjedel av utbildningstiden kan vara LiA, lärande i Arbete (en sort praktik). Yh visar också mycket bra resultat i att "ge jobb". Detta pga utbildningarna tas fram i nära samarbete med näringslivet, utbildningarna förändras enligt näringslivets behov och många studerande får jobb på eller via praktikplatserna.
Den yh som jag länkar till i början av mitt svar och även den här: cad-konstruktor-mechanical-designer samt många andra tekniska yh är på 2 år (jämför: till Högskoleingenjör läser man i 3 år och till Civilingenjör - i 5 år). I högskoleprogam kan praktik ingå, men kan också vara så att man läser i 5 år utan några praktikveckor, över huvudet taget. Man kan tänka så här: på 3 eller på 5 år lär man sig mer än på 2 år, och det stämmer också att man borde lära sig mer om man läser under längre tid - men frågan är VAD man lär sig? På högskolenivå lär man sig mycket teori, får bra teoretisk grund men ofta har då för lite praktisk erfarenhet (kanske nästan ingen sådan) som man får skaffa sig sen, om man får jobb - på arbetsplatsen.
Vill man komma ut i arbetslivet så snart som möjligt - är yrkeshögskola att föredra.
Men om man vill satsa på forskning eller försöka bli högskolelärare - då rekommenderar jag att söka till högskole-&universitetsutbildningar.
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskapslärare' (6 st.)
-
Hur vet man vilket ämne ett program/kurser klassas som inför KPU?
Hej! Jag har länge funderat på att studera filosofi. Det som har stoppat mig har varit att jag har haft svårt att se vad jag skulle göra efter en sådan utbildning. Då har det slagit mig att man kanske efter skulle utbilda sig till lärare genom en kpu....
Hej Tobias!Om man vill bli gymnasielärare i filosofi, så finns det 3 vägar att gå: • ämneslärarprogrammet • kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret -
Sport & behörig på yrkeslinjen handel?
Hej! Jag funderar på att gå handelsprogrammet inrikting handels & service. För jag tycker det låter roligt samt att jag skulle vilja öppna en butik. Men jag skulle också vilja bli behörig till högskola för att jag skulle vilja bli...
Hej!lärare på högstadiet, år 7 - 9 brukar vara behöriga att undervisa i 3 ämnen, t.ex samhällskunskap, religionskunskap och historia; eller samhällskunskap, svenska och... Läs hela svaret -
Går det att kombinera psykolog och samhällskunskap som ämneslärare?
Hej, jag funderar på att plugga till ämneslärare och funderar då på att ha ämnena psykologi och samhällskunskap. Då det är det ämnena jag tyckt varit roligast att läsa på gymnasiet. Jag har läst på om vilka ämneskombinationer som fungerar och det ska samhällskunskap och psykologi göra, men...
Hej Vera, det finns 2 huvudvägar att gå om man vill utbilda sig till lärare:- hitta Ämneslärarprogrammet som passar in i dina planer - det är... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare . -
Kombinera ämnesstudier i lärarutbildning?
Hejsan! Nu i sommar avslutar jag mitt andra år vid ämneslärarprogrammet 7-9 (ingång samhäll) vid LiU, och då vi väntar barn i juli kommer jag ta uppehåll från mina studier HT2017. Då har jag läst UK 1-4 och Samhällskunskap 1-30. Ska dock läsa en distanskurs i Historia 1-30 vid HH under HT...
Hej Emilie! Ansökningsperioden - för att söka utbildningar på högskolenivå med start hösten 2017 var Sista dagen 18 april. Det är möjligt att Restplatserna... Läs hela svaret -
samhällskunskapslärare som vill bli socionom?
Hej Jag är utbildad samhällskunskapslärare för gymnasiet. Jag har arbetat i snart åtta år och har börjat tänka på att vidareutbilda mig. Eftersom jag är väldigt intresserad av sociologi har jag funderingar på att läsa vidare till socionom. Jag har läst sociologi A och B och så har jag skrivit...
Hej! Alla utbildningar till Socionom finns info om på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/?fritext=Socionom Jag kan inte se någon utbildning på halvtid på distans, tyvärr, men det går kanske... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga