Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'kirurgi' (9 st.)

    • kalle

      Hur blir man en kirurgisk tekniker i Sverige?

      Hej, undarar hur man blir en kirurgisk tekniker i sverige, hittar bara information om andra länder. Måste man ha en läkarundervisning? Ifall man inte behöver det, vilka skolor i Sverige erbjuder en sådan utbildning? och hur ser vägen till en kirurgisk tekniker ut?

      Julia: : Hej Kalle!Det är inte så att yrken i olika länder kan direkt "översättas" eller alltid direkt "motsvarar varandra...". Sjukvård kan vara uppbyggd på olika... Läs hela svaret
    • H

      Kan jag ändå bli kirurg?

      Hej! Jag har precis börjat gymnasiet efter att ha haft ett ganska tufft år i 9an, jag fick jobba från distans hela det året då jag har autism och inte klarade av att vara där. Pågrund av detta så plockade min specialpedagog bort några...

      Liselotte: : Hej H,på Hantverksprogrammet finns det tyvärr inte möjlighet att läsa alla de kurser som du behöver för behörighet till läkarprogrammet, men du kan komplettera efter gymnasiet, för att... Läs hela svaret
    • Alicia

      Hur fungerar det att bli kirurg?

      Hej. jag går nu mitt andra året på vård och omsorgslinjen på gymnasiet. min dröm efter gymnasiet är att bli kirurg. Men jag vill bli sjuksköterska först för att ha något mer stadig att falla tillbaka på om jag inte skulle klara andra utbildningar. Men nu är det så att jag förstår inte riktigt...

      Anna: : Hej Alicia, Kikurgi är en av möjliga specialiseringar för läkare; det är inom ST-tjänst som man läser till att bli kirurg. Tänk på att Studiemedel för eftergymnasiala... Läs hela svaret
    • Emil

      Plugga till kirurg ?

      Hej jag går just nu sista terminen i nian och vill bli kirurg och jag planerar att välja att läsa natur. Men min dröm är att jobba som kirurg i usa och jag har grubblat om det är möjligt att ta läkar examen i Sverige och sedan börja jobba i USA?...

      Julia: : Hej EmiI, det är först om 3 år du behöver börja söka tiII eftergymnasiaIa utbiIdningar. På 3 år kan mycket förändras. Men språket i USA kommer inte att förändras. Det... Läs hela svaret
    • Faisa

      Vård och omsorg till läkarutblidningen?

      Min gymnasium erbjuder högskolförberedande efter gymnasium inom vård och omsorg. Så min fråga är om jag kan söka till kirurg efter gymnaset.? Om inte hur kommer jag in i kirurg genom VO. och vilka utblidningar kan jag söka till?

      Anna: : Hej Faisa! Du skriver att din gymnasieskola erbjuder högskoleförberedande EFTER gymnasiet men du menar kanske att din skola erbjuder läsa kurser för högskolebehörighet UNDER gymnasiet? På Vård&omsorgsprogrammet... Läs hela svaret
    • Anna

      Hur ska jag gå tillväga för att bli läkare?

      Jag har funderat på att bli läkare, men har verkligen ingen lust att gå naturvetenskapliga linjen på gymnasiet då det är väldigt mycket plugg där. Annars har jag funderat på ekonomi eller vård & omsorg. Går det? Jag vill veta vad jag måste läsa till på komvux i så fall och hur bra betyg jag...

      Lena: : Hejsan, ja, om du går Vård och omsorg (VO) så så får du komplettera med ganska mycket matte och no-ämnen inom vuxenutbildningen efteråt - fördelen med VO är ju att du får teori och praktik inom alla möjliga... Läs hela svaret
    • Julia

      Hur kan man bli specialistsjuksköterska inom kirurgi?

      Ifall man vill bli specialistsjuksköterska inom kirurgi, måste man då plugga vidare på universitet, och sedan plugga på en specialistutbildning eller är det bara gymnasiet och sedan vidare till universitet och plugga till operationssjuksköterska?

      Fråga: : Ofta måste du grunda med att gå Sjuksköterskeprogrammet och sedan gå en påbyggnadsutbildning inom olika områden där du vill specialisera dig. Här kan du se exempel på olika specialistsjuksköterskeutbildningar på Karolinska i Stockholm http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=11786&a=158711&l=sv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga