Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'tandläkarutbildning' (14 st.)

    • Albia

      Jurist som vill bli tandläkare?

      Hej! Jag har en juristexamen men har bestämt mig för att börja studera till tandläkare. Jag tänkte ansöka till Uppsala universitets tekniskt-naturvetenskapliga basår (som täcker behörigheten för Tandläkarprogrammet,...

      Mikael: : Hej, det viktigaste är att du blir BEHÖRIG; alltså att du får godkända betyg i fysik2, kemi2, biologi2 och matematik 4. Om du inte är behörig, spelar det ingen roll hur höga betyg du... Läs hela svaret
    • Phraephan

      Från undersköterska ( komvux ) till tandläkare?

      Hej! Jag har läst vård och omsorg på distans. Men nu bestämmer jag mig för att läsa vidare och jag vill gärna blir tandläkare. Men jag vet inte riktig hur jag ska börja. Jag har kollat lite på internet, det kräver lika mycket poäng som läkare. Vad behöver jag läsa för att får 22.0 antagning...

      Anna: : Hej Phraephan, det viktigaste är att bli BEHÖRIG, då obehöriga deltar inte i konkurrensen om utbildningsplats och har med det inte någon möjlighet att bli antagna till en... Läs hela svaret
    • Camilla

      Vad ska jag göra för stt studera vidare i Turkiet?

      Hej Syv! Jag går sista året på gymnasiet i Stockholm men kommer läsa upp några kurser under ett fjärde år en kort tid. Jag vill bli tandläkare men jag vet att jag inte kommer bli det här I Sverige då antagningspoängen är jätte högt. Jag har samtidigt tänkt att jag vill träffa nya människor och...

      Liselotte: : Hej Camilla, jag undrar också om du kan turkiska. Eller tänkte du läsa med undervisningsspråk Engelska? För att undervisning på svenska får man inte i... Läs hela svaret
    • Kimia

      Behöver hjälp med att reda ut det här?

      Jag vet fortfarande inte hur mycket större chans det blir att komma in på läkar/tandläkarutbildning ,när man hamnar i både urvalsgruppen för betyg & för Hp. Kan ni ge exempel på,när man hamnar i en 1 urvalsgrupp respektive när man är med i 2 urvalsgrupper,hur stor chanserna är då var för...

      Lise-Lotte : : Om du inte har gjort högskoleprovet hamnar du endast i betygsgruppen medan om du har gjort högskoleprovet hamnar du i båda grupperna. Du kan inte enbart hamna i urvalsgruppen för högskoleprovet eftersom du måsta vara... Läs hela svaret
    • Kimia

      Fråga om tandläkarutbildning?

      Är det bäst att efter VO,först utbilda sig till tandsköterska och sedan vidare till tandläkare,eller är det bäst om man direkt efter komplettering av kurser söker till tandläkarutbildning?. Mvh

      Milla : : Hej! Jag råder dig söka till tandsköterska och till tandläkare samtidigt. Det är oberoende av varandra ansökan och antagning. Skulle du komma in på båda, kan du välja sen. Kommer du bara in på en av dem, läser du den som du... Läs hela svaret
    • Kimia

      Vad gäller vid antagning?

      Hej vad gäller vid antagning till tandläkarutbildningen efter Na?,& även andra attraktiva högskoleutbildningar,som tandhygienist utbildning & BMA?,eller andra yrken inom laboratorium?. Mvh

      Anna: : Hej Kimia, det som gäller vid antagning till alla högskoleutbildningar och även andra utbildningar - som t.ex. yrkeshögskole, folkhögskoleutbildningar - är att de som har de bästa förutsättningarna att klara av utbildningen på det... Läs hela svaret
    • Saja

      Grundläggande behörighet till Tandläkarutbildningen?

      Hej! Jag tog studenten år 2002 med ett slutbetyg från omvårdnadsprogrammet med inriktning tandvård. På mitt betyg står det: Fullständig poäng: 2370 Individuell poäng: 2380 Antal godkända poäng: 1955 Jag har mellan åren 2007-2009 läst jag på komvux: Biologi B, Fysik A, Kemi A, Matematik...

      Milla : : Hej Saja, för dig som har Slutbetyg från 2002 (dvs innan år 2010) gäller de reglerna som finns på https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Slutbetyg-fore-2010-/ du... Läs hela svaret
    • A

      Tandläkarutbildningen, intagningspoäng?

      Har läst om tandläkarutbildningen och vad intagningspoängen är och då är det 20.0 eller 21.0 osv. Betyder det då att man måste ha betyget A på alla kurser?

      Liselotte: : Hej, 20.0 får man i Meritvärde om man har alla A betyg i alla gymnasiekurser eller om man har B-betyg i alla gymnasiekurser + max antal Meritpoäng. Om det förra året krävdes 21.0 för att komma in, då krävdes... Läs hela svaret
    • sara

      Tandläkarutbildning utomlands i Europa?

      Hej jag har inte topp betyg har mest E och ett par C, men har E på Englska. jag vill söka universitet i polen för tandläkarutbildning. Jag vet att det finns någon utbildning där som tar emot låga betyg men vet inte hundra vart den heter och vet inte hur jag kan hitta sådana utbildningar. Jag...

      Milla : : Hej Sara, jag börjar med att svara på din sista fråga - om sommarskola. Om jag försåt dig rätt, så går du i å k 3 på en fristående skola. Gymnasieexamen /eller för dem, som inte uppfyller krav för det, - Studieintyg/... Läs hela svaret
    • Stephanie

      Tandläkarutbildning? Hur går det till?

      Hej! Jag går just nu i Vård & Omsorg i årskurs 2. Och har funderar en hel del att bli tandläkare men efter gymnasium så kommer jag inte bli behörig till utbildningen. Och undrar då om jag kan gå ett basår ( och hur kommer det funka?) eller konvux ( hur kommer det att funka) för att plugga Bi B,...

      Lena: : Hejsan, ja, det är ju en helt del kurser som du behöver komplettera. Du kan välja att läsa upp till Matte 3b på Komvux för att då bli behörig att söka till ett Naturvetenskapligt basår på högskolan. Alternativt att du läser upp alla kurser på Komvux. Det går ju också./Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga