Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'ångrar val' (7 st.)

    • User12345

      Krävs antagningspoäng om man byter gymnasium?

      Jag har börjat ettan men jag ångrar mitt val. Jag vill börja en annan skola som passar mig men jag har inte antagningspoängen. Kommer det krävas om det har lediga platser efter reservantagningen

      Milla : : Hejsan,så länge en gymnasieskola kan ta in fler elever i årskurs 1 så bör de som står i RESERV tas in. Om alla reserver tog slut men det ändå finns... Läs hela svaret
    • Kim

      Ångrar att jag bytte gymnasium, kan jag byta och fortsätta i åk 2 nu?

      Hej, jag har nyss bytt linje från estet till fordon och transport. Eftersom att jag kom på det för sent i ettan blev jag tvungen att gå om ett år. Det börjar nu kännas väldigt segt och jag ångrar att jag valde att gå om ettan då...

      Mikael: : För att få högskolebehörighet behöver du få ut examensbevis med godkända betyg i bland annat matematik 1, svenska 1,2&3 samt engelska 5&6. Du... Läs hela svaret
    • Rebecca

      Kan man tacka nej trots man är antagen och välja sitt andrahandsval?

      Hej! Ska söka in till utbildningar på universitet nu då jag ska börja plugga till hösten. Har dock supersvårt att bestämma mig mellan juristprogrammet och statsprogrammet. Förra året sökte jag in men valde att inte plugga överhuvudtaget. Då valde jag jurist som 1 och blev reserv nr 10 ungefär,...

      Julia: : Hej Rebecca,bäst är om du får svar från Antagning.se som just administrerar antagning till högskole/universitetsutbildningar i Sverige, för att oavsett vad... Läs hela svaret
    • Pelle

      Kan man avbryta ansökan att byta gymnasie?

      Hej, igår gjorde jag en ansökan att byta linje på gymnasiet och syven har skickat in kvittensen, men nu ångrar jag mig. Måste jag gå på linjen nu om jag blir antagen eller har jag möjlighet att tacka nej?

      Julia: : Hej Pelle,prata gärna med den SYV-en som skickade in "kvittensen", men allmänt gäller att du som elev har rätt att fullfölja den utbildning där du är ANTAGEN /såvida du inte skolkar för mycket/.VänligenJulia syv
    • Mia

      Kan min skola/rektor/syv tvinga mig läsa en kurs jag inte vill?

      Hej jag går andra året i en friskola och det är så jag vi hade individuella val förra året och nu så ångrar jag mitt val och vill bytt men och jag har pratat med min rektor/syv och de låter min inte byta kurs för att då blir det för få elever i kursen. I börja av kursen så var det ca 20 elever...

      Milla : : Hej Mia! Du har rätt att söka möjlighet att byta skola. Kontakta rektorer på andra gymnasieskolor som erbjuder samma utbildning som du går nu och fråga om de... Läs hela svaret
    • Axel

      Ångrar mitt val innan start?

      Hejsan, Jag är lite osäker på mitt förstahands-val, vet inte om jag kommer bli nöjd.. Finns det någon som helst chans att jag hinner byta? Eller är det för sent?

      Mikael: : Hej Axel! Om du vet hur du skulle velat ändra i ditt val - kontakta Antagningskansliet (om du inte har kontaktuppgifterna till hands, kan du hitta dem via http://antagningskanslier.se välj rätt län/kommun och tryck på SÖK).... Läs hela svaret
    • Hanna

      Jag ska byta gymnasium till Skövde under sommaren, hur gör jag det?

      Jag har precis gått ur 9:an och ska börja på den samhällsvetenskapliga linjen i Karlstad på Sundstagymnasiet nu i augusti. Men jag har bestämt mig för att byta till Skövde och gå på Västhögagymnasiet med samma inriktning istället. Hur ska jag göra? Måste jag vänta till skolan börjar och prata...

      Lena: : Hejsan, om din Syv fortfarande jobbar och kan träffa dig och informera hur du ska göra så är ju det bäst! Om du inte får tag i hen kanske du kan kontakta din Gymnasieantagning... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga