Marija

    Hej, jag behöver lite hjälp från er. Jag jobbar på bb avdelningen som usk, trivs väldigt bra men vill utveckla mig och plugga vidare. Vill inte plugga till ssk, då jag inte vill jobba med sjuka, så jag vill ändra riktning helt. sååå, nu kommer fråga, jag är mellan yrkeslärare eller grundskola lärare. Yrkeslärare är (bara) 90 poäng, och då skulle jag kunna undervisa inom vård och omsorg, då jag jobbar inom vården sista 10 år. Grundlärdare lockar dock mycket för att man har möjlighet att välja "betald" utbildning, dvs man får anställning, jobb på 50 procent och plugga 2 dagar i veckan, det ända som är negativt är att det är 5 år, rätt lång tid tycker jag. Så vad tycker ni, vad är bättre att satsa på? Har man större chans att byta/hitta annat jobb sen med grundlärare utbildning? Eller kan man jobba på skola ÄVEN med yrkes lärare utbildning? Tacksam för era svar?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Marija,
    när det är lärarbrist, då anställs även "obehöriga lärare" (alltså de som saknar lärarlegitimation eller har legitimation men "fel sort" t.ex är man behörig lärare på grundskolan men anställs på gymnasiet eller att man är behörig undervisa i engelska och matte men anställs som lärare i samhällskunskap och svenska... inte så bra det, men när det är lärarbrist, så måste man ju lösa det på ngt sätt - här gäller den bedömning som görs av de som anställer, ofta har rektor på skolan mycket att säga till om det, alltså vad rektorn tycker,så blir det - oftast).
    Jag tycker du kan påbörja ansökan till yrkeslärare och se vad du får för svar på bedömningen av din arbetslivserfarenhet. Man kan inte på förhand bli säker på att man får JA, du är behörig, som svar. Att man jobbat många år inom vården är jättebra men det ger inte ngn garanti på att bli bedömd som behörig sökande till yrkeslärarprogrammet. De som gör bedömning titta även på "bredden", om man jobbat inom olika verksamheter och utfört olika sorters arbetsuppgifter.

    ang.utbildningstid
    Yrkeslärarprogrammet brukar ges på deltid, ofta på halvtid och det tar i så fall 3 år att läsa den utbildningen. Frågan är i så fall vad man gör på "den resterande halvtiden"; kanske man du fortsätta jobba på ditt nuvarande jobb och läsa på yrkeslärarprogrammet på halvtid på distans? I så fall har du din vanliga lönen under utbildningstiden.
    Grundskolelärare - finns många olika utbildningar med olika längd, men som kortast är det på 3 år på heltid. Du har (jag ser det i din fråga) hittat en variant då man jobbar och studerar samtidigt, se gärna om det gäller även för dig. Det kan vara så att endast de som redan jobbar som lärare (som "obehöriga lärare") som kan komma med i den utbildningen - alltså får verksamma obehöriga lärare hjälp att bli behöriga (det händer att till sådana projekt/variander är det arbetsgivare som anmäler, alltså rektor på den skolan där man redan är anställd).

    • : Hej. Tack för ditt svar .. så man kan som yrkeslärare jobba på grund skola?
    • Julia : Yrkeslärare blir inte behörig att jobba på grundskola. Men när det är lärarbrist, då kan rektor göra bedöming att en yrkeslärare kan få anställning, i alla fall vikariat - kanske på ett läsår.
    • : Ok .. Och kan en lärare ( grundskola lärare) jobba på gymnasiet. T ex som vårdar lärare?
    • : Så yrkes lärare kan EGENTLIGEN jobba bara på gymnasiet och vuxen utbildning? ( om man inte tänker på lärare brist)
    • Julia :

      Ja, yrkeslärare är behörig att undervisa på det yrkesprogrammet på gymnasiet som är relevant och om den utbildning även ges inom komvux men även på folkhögskolorna, t.ex kan vårdlärare jobba på en folkhögskoleutbildning till personlig assistent. Yrkeslärare är inte behörig på grundskolan för att yrkeskurserna läses inte på grundskolorna, utan endast på högre utbildningar än grundskola.

    • : Ok. Och vad exact behöver man plugga att jobba som gymnasie lärare, alltså inte yrkes gymnasie, utan allmänt. T ex att undervisa biologi och psykologi . Börjar man med grundskolan lärare och fördjupning i dessa ämnen eller?
    • Julia :

      för att få ut lärarlegitimation måste man ha Lärarexamen. om man tar ut lärarexamen (vilket tar minst 3 år på heltid att läsa till) kan man sedan genom mer studier, fler högskolepoäng, utöka sin lärarlegitimation; eller genom lång erfarenhet av att som obehörig lärare ha undervisat i "fel ämnen" kan också skolverket besluta om att utöka lärarlegitimation. Men annars så går man "den vanligaste vägen" via ämneslärarprogrammet, som för gymnasielärare tar 5 år på heltid (ibland 5,5 år, 11 terminer - längden beror på vilka ämneskombinatione som man ska bli lärare i). Se gärna info om yrket Psykologilärare på https://www.framtid.se/yrke/psykologilarare
      Att hitta ämneskombinationen "Gymnasielärare i biologi och psykologi" som ett program på högskolenivå kan bli svårt. Utbildningsutbud förändras. Vilka utbildningar som startar på svenska lärosäten till hösten 2021 kommer fastställas till mitten på mars 2021 och blir då sökbara på www.antagning.se -- det tar, som regel, lång tid att utbilda sig till Lärare och till gymnasielärare, ännu längre tid. Som sagt, tar det som kortast fem år på heltid - hur man ens gör. detta för att man ska i sitt huvudämne ha 120 hp (2 års studier på heltid) + i sitt andra undervisningsämne ha 90 hp (3 terminer på heltid) + KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som också går på 90 hp. Inom Ämneslärarprogrammen är ämnesstudierna och pedagogisk utbildning "inbakade", så man läser fem år på programmet.
      Genvägarna kan finnas: t.ex om man lyckas få jobb som obehörig lärare, kan man ofta sedan komma med i något projekt som hjälper att bli behörig. Är man sedan innan utbildad Biolog och Psykolog, då kan man genom KPU bli behörig lärare i biologi och psykologi. Dock är det en väldigt lång väg... psykologprogrammet tar fem år; kandidatexemen i biologi - 3 år. Alltså, det är oftast de som "råkade utbilda sig" inom ngt ämne som undervisas på gymnasiet, men sedan vill bli lärare, som kan genom KPU på 3 år på halvtid (eller på 2 år på 75% av studietakt) skaffa sig Pedagogisk kompetens (ämneskunskaperna har de redan genom sina tidigare studier).

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med '#basår' (10 st.)

    • Kevin

      Kan man läsa basår och prövning samtidigt (samt fråga om CSN)?

      Hej, Denna fråga är ganska komplicerad och jag skulle ta detta i akt långt innan. Nu är det så att jag gått ut gymnasiet med 18,07 i meritpoäng men det finns många kurser som kunde gått bättre. Min SYV på min skola har inte sagt samma grejer som det står på Google angående prövningar och...

      Mikael: : Du kan försöka få betyg i matte 1a,2a och 3b och om du får högre betyg kommer de högre betygen räknas in i ditt jämförelsetal. Som icke-gymnasieelev... Läs hela svaret
    • Nathalie

      Läkarprogrammet - basår?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...

      Julia: : Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret
    • Alice

      Vad är det bästa sätt att höja min snittbetyg?

      Jag fick studenten i 2018 och har 16.20 poäng eller jämförelsetal och har 2.5 meritpoäng. Nu vill jag komma in på en teknisk universitetsprogram men har läst ekonomiprogrammet på gymnasiet och är inte behörig. Jag har sökt information om att...

      Julia: : Hej Alice,om man har flera betyg i samma kurs, då är det det Högre betyget som gäller.****Ang. prövas i flera urvalsgrupper vid ansökan till högskola-universitet i... Läs hela svaret
    • Elsa

      "Får jag meritpoäng om jag läser engelska 7 på komvux?

      Hejsan! Jag har läst samhällsprogrammet på gymnasiet och har insett att min dröm är att läsa läkarprogrammet. Jag har 19,69 poäng från gymnasiet (jämförelsetal) och jag läste matematik 1b, 2b och 3b samt moderna språk 3 och 4...

      Julia: : Hej Elsa,för Moderna språk 3 och 4 får du 1,5 meritpoäng. får du godkänt betyg i engelska 7 får du ytterligare 1.0 meritpoäng och då blir det max i... Läs hela svaret
    • Alexander

      Får jag gå på tekniskt basår?

      Hej. Jag läste Teknikprogrammet i gymnasiet och har fått examen. Jag är dock inte behörig till de flesta civilingenjörutbildingar eftersom jag har inte läst Matematik 4 och Fysik 2. Får jag ansöka till Tekniskt basår i universitetet för att...

      Julia: : Hej Alexander,du kan läsa info på https://fragasyv.se/info/komvux-eller-naturvetenskapligt-basar****Det går att söka till basår på högskolenivå och till folkhögskolorna och till... Läs hela svaret
    • Anna

      Göra om basåret eller läsa upp på Komvux?

      Hej, Jag har under ett års tid läst naturvetenskapligt basår på universitetet. Dock har det inte gått som jag tänkt mig då annat hände i mitt övriga liv som fick mig att tappa studiemotivationen. Jag har snart gått ut till juni och har ej ännu hoppat av då jag hoppades på att ändå kunna...

      Mikael: : Hej Anna,sök till komvux i den kommunen där du är folkbokförd;sök samtidigt också till folkhögskolorna - vilken/vilka som helst folkhögskolor (här är det inte... Läs hela svaret
    • Anna

      Göra prövning eller läsa samma kurs, annat spår?

      Hej, jag skrev hit för ett tag sedan och frågade om råd gällande att läsa upp en kurs efter att ha gått ut gymnasiet.
      Nu är det så att jag läste estet på gymnasiet, där jag la till matte 2b, så har alltså...

      Anna: : Hejsan,för att höja ditt meritvärde kan jag råda dig att försöka få betyg i Matematik 1a och 2a. Det är nämligen så att i fall du får högre... Läs hela svaret
    • Ida

      Vilken urvalsgrupp hamnar man i efter matte 3b på ett basår?

      Hej! Jag har grundläggande behörighet och godkända betyg från gymnasiet, men jag går ett basår för att jag aldrig läste matte 3b på gymnasiet - jag undrar då vilken urvalsgrupp jag hamnar i när jag söker högskola? Räknas basår som en komplettering? Tack på förhand! /Ida

      Mikael: : Ja, basår räknas som kompIettering. men om du söker tiII en högskoIeutbiIdning som inte kräver matte 3, t.ex PsykoIogprogrammet, som kräver matte 2. Då... Läs hela svaret
    • Daniel

      vad händer om man ångrat sig när man tagit studenten?

      Hej! Jag ska börja i samhällsprogrammet till höst, jag väljer det för att jag inte är så bra på matte, jag är dock väldigt intresserad av naturvetenskap osv, så jag undrar om man tar studenten i samhällskunskap men ångrat sig och sedan vilja läsa naturvetenskapliga ämnen, hur går det till?

      Anna: : Hej Daniel, efter "studenten" dvs om du får Examensbevis från gymnasiet, kan du söka till komvux. Du kan också bedriva självstudier och göra prövnignar och få... Läs hela svaret
    • Lina

      Naturvetenskapligtbasår om man läst Ma4 redan?

      Jag går just nu Ekonomiprogrammet och funderar kanske på att bli läkare. Jag kommer att läsa Ma4 på individuella valet, kan jag fortfarande gå ett naturvetenskapligt-basår då? Kan man läsa Ma5 på basåret?

      Lena: : Hejsan, nja, läser du ett basår så läser du det som Läkarprogrammet och andra naturvetenskapliga utbildningar anser nödvändigt för dig att kunna - eftersom behörighetskravet är Matte 4 så är det upp till den... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga