Problem under gymnasietiden
Det går bra för de flesta elever på gymnasiet, men tyvärr inte för alla. Om du är en av dem, som det går lite sämre för, hoppa inte av gymnasiet för att bli en "hemmasittare", utan försök hitta ett annat alternativ. Denna text har för avsikt att förklara vad som gäller och ge några förslag på möjliga lösningar.
*** *** ***
Målet med gymnasiestudier är att kunna ta ut Gymnasieexamen efter 3 år. Ett dokument som bekräftar att man har gymnasieexamen heter Examensbevis. I fall man under sina tre år på gymnasiet inte uppfyller kraven för gymnasieexamen, får man ett Studiebevis (en lista över gymnasiala kurser som man har läst med tillhörande betyg).
Om man vill se vilka krav som ställs för att kunna uppnå gymnasieexamen på olika program, kan man läsa information på följande sida: http://www.gymnasieguiden.se/informeras/vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamen
Studiebevis kan kompletteras genom att läsa kurser på Komvux (som i vissa kommuner heter Vuxenutbildningen) och/eller genom att få betyg via prövningar. Uppfyller man sedan - under Komvux studier - kraven för examen, får man Examensbevis från Komvux. Kraven på Komvux är lite annorlunda, men det är oftast fördelaktiga "skillnader", t.ex är det 100 poäng färre, som krävs för att få examen från Komvux + att det är lite friare kurssammansättning (dvs det finns mer frihet i att välja kurser som ska ingå i gymnasieexamen).
För många "F" i gymnasiala kurser
De flesta ungdomar som inte under sina 3 år på gymnasiet uppnår kraven för examen, kompletterar upp på Komvux eller via prövningar under nästkommande läsåret och är sedan behöriga att söka eftergymnasiala utbildningar: på högskola och/eller på en yrkeshögskola. In på yrkeshögskolan kan man, dessutom, komma även som obehörig till eftergymnasiala studier (på undantag, i "fri kvot"). Så det finns möjligheter till vidare studier även för dem, som inte får gymnasieexamen.
Frånvaro
Med hög frånvaro (i fall eleven inte kan uppvisa giltiga orsaker, som t.ex. läkarintyg) - blir man av med Studiehjälpen från CSN. Det är upp till skolan (rektor på programmet är den som fattar det slutgiltiga beslutet) om en elev får fortsätta läsa, trots F betyg och/eller trots hög frånvaro.
Mobbning
Upplever du dig mobbad på din skola, bör du agera. En bra början är att prata med kurator, skolsköterska, skolvärd/värdinna och/eller med klasslärare/mentor alternativt med dina ämneslärare och/eller med rektor på ditt program. Beroende på vad som hände och hur du mår, kommer skolpersonal att föreslå en lämplig lösning.
Förslag på lösningar
Det finns följande alternativ i en situation då det inte går så bra för en elev på gymnasiet:
1. fortsätta läsa på den nuvarande utbildningen, kämpa, göra sitt bästa & försöka få så många godkända betyg som möjligt;
2. byta till en annan gymnasieskola;
3. byta program och/eller inriktning;
4. söka om till gymnasiets årskurs 1 igen och gå om ett eller två år på en annan gymnasial utbildning;
5. gå om ett år på den nuvarande skolan och i så fall på samma eller på ett annat program (då byter man program och/eller inriktning på programmet, men stannar på samma gymnasieskola);
6. byta till IM, Individuellt alternativ - där man kan gå i skola på deltid och praktisera resten av tiden eller t o m gå på "helpraktik" under en period. Individuellt alternativ är i första hand tänkt för dem, som inte blev behöriga till gymnasiets nationella program men kan även passa bra i andra situationer. Man kan läsa info om individuellt alternativ här: http://www.gymnasieguiden.se/program/IM/individuellt-alternativ
Är du myndig?
Om du är under 18 år, är du inte myndig. Det betyder att dina vårdnadshavare (oftast är det dina föräldrar men ibland kan vara andra personer) måste tillfrågas om alla viktiga förändringar i ditt liv (t.ex. om du vill byta utbildning).
Om du fyllde 18 år, är du myndig. Dina vårdnadshavare (föräldrar) behöver, formellt sett, inte tillfrågas. Du får fatta beslut om din skolgång själv - i samråd med din gymnasieskola (det är rektor som är den viktigaste personen i detta fallet, som just fattar beslut om att bevilja gå om ett år eller läsa Individuellt anpassat program). Rektor brukar samråda med skolans personal: kurator, ämneslärare, skolsköterska, elevens klasslärare/mentor - vad de tycker skulle gynna eleven: att fortsätta på samma utbildning eller att byta till en annan utbildning.
Om du är myndig & dina vårdnadshavare inte behöver tillfrågas, råder vi ändå att du pratar med dem och ber om råd: de känner dig väl & tänker på ditt bästa, det är viktiga personer i ditt liv och det blir oftast mycket bättre om de får uttala sig. De kanske också har något annat förslag, ett bättre förslag, än det som du eller din skola kan komma med.
Kan du få jobb?
Om du kan få jobb , arbeta under en period och återvända till skolan sen - kan vara en bra lösning ibland. Det är svårt att säga så här "på avstånd", utan att känna dig och din situation om den lösningen är den bästa för just dig.
Ett annat problem är att det kan vara ganska svårt att få jobb när man är ung och inte har fullständig gymnasieutbildning bakom sig. Många gånger är det lättare att få sommarjobb som sitt första jobb, som sedan kan leda till mer varaktig anställning. Tänk också på möjligheten att starta eget och bli sin egen arbetsgivare.
*** *** ***
Det blev en långt text men vi tycker det är viktigt att påvisa att det finns många olika lösningar - så att du kan se över dem och välja något eller några alternativ som känns bra. Sedan är det ju så, tyvärr, att du inte fritt kan byta utbildning: du får önska det - men sedan är du bland annat beroende av om det finns en ledig plats på den utbildningen dit du vill byta.
På www.fragasyv.se kan vi svara på dina frågor, ge information och du kan "bolla" idéer med oss. Beslut om hur det blir för dig kan inte vi på Fråga SYV fatta åt dig. Det är upp till dig, dina vårdnadshavare (i fall du ännu inte är myndig) + rektor på ditt program och/eller rektor på den skolan dit du vill byta (om du vill byta utbildning).
Fråga SYV önskar dig lycka till med allt som du vill uppnå!