Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32007 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'ledig plats' (24 st.)
-
Flytta studieort?
Jag undrar hur det går till när man ska flytta studieort. Hur väljer universitet vem som får platsen och inte? Samt om det brukar vara enkelt att byta studieort?
Hej,för att kunna byta studieort måste några olika "bitar" "falla på plats":för det första, så måste ledig plats uppstå som kan fyllas "på" (finns det... Läs hela svaret -
Möjligt att byta lärosäte efter 1 år på civilingejörprogrammet?
Hej! Jag har dessvärre förlitat mig helt och högskoleprovet/mattematik och fysik provet för att komma in på min drömutbildning teknisk fysik på KTH. Bägge ställdes nu in pga coronaviruset tyvärr. Jag kommer kunna komma in på teknisk...
Hej Karl. Möjlighet att byta lärosäte beror i mångt och mycket på om någon hoppar av och platsen bli Ledig; i annat fall kan man inte hoppa in; om ngn plats... Läs hela svaret -
Flytta studier till ett annat universitet?
Hej. Jag undrar, om jag skulle ansöka till Umeå universitet till arkitektur programmet för att det är lägre intagningspoäng där. Skulle det vara möjligt att senare förflytta sina studier till ett annat universitet, ex KTH?
Hej Nils,det kan man inte på förhand garantera. Om ett lärosäte ska kunna ta emot ngn som "hoppar in i utbildningen" måste det, för det första, finnas ledig plats... Läs hela svaret -
Hur går det till med att byta gymnasiet ?
Hej jag började i gymnasiet det här vecka, men jag trivs inte där så mycket, så jag skulle vilja fråga hur det går till om man ska byta gymnasiet och om det går ännu.
Hej Thomas; det kan gå att byta om en annan skola, där du vill läsa - har ledig plats.Du får gärna ta reda på om någon av de skolorna dit du vill byta har ledig plats; i så... Läs hela svaret -
Byta Gymnasium?
Hej! Jag har gått ett tag på mitt nuvarande gymnasium i åk 1, jag har velat byta gymnasium och linje under en lång tid nu då jag inte trivs. Problemet är att de gymnasium som jag velat börja på, har inte kunnat erbjuda mig en plats. Hur ska jag gå till väga nu?
Hej Alvin,du har rätt att söka om - till åk1 till hösten 2019 och på nytt konkurrera om utbildningsplats på gymnasiet med dina grundskolebetyg.Du kan också fortsätta fråga på andra... Läs hela svaret -
Kan man byta skola i terminen till ett annat län?
Hej jag går första året på gymnasiet, läser vård och omsorgs programmet. Jag trivs verken i klassen, skolan eller staden då jag har mycket dåliga minnen härifrån och mår så dåligt att jag inte tror jag klarar tre år till. Kan man byta skola men samtidigt gå samma linje fast i ett annat län nu i...
He, jag vill föreslå att du Kontaktar rektor på den skola dit du vill byta; finns det ledig plats kan du byta när som... Finns inga regler mer än att rektor bestämmer. Om... Läs hela svaret -
kan jag byta gymnasium samt program nästa år?
Hej. Jag går nu på ett gymnasium och program som jag inte trivs alls med dem. Jag gick på Blackebergs gymnasium på Spri-klassen och där så samlade jag 4 betyg förutom eng:n och redan hade jag 4 betyg till från grundskolan. Sedan hade jag haft många mötte med SYV där på BBG och vi kom fram till...
Hej Sajad, jag ser att du är 17 år. Till och med det året man fyller 19 år kan du söka till årskurs 1 på gymnasiet. Du kan söka vilka program du vill på vilka... Läs hela svaret -
Vill byta gymnasielinje?
Jag skulle vilja byta linje! Jag går just nu restaurang och livsmedel i trean men skulle vilja byta till barn och fritidsprogrammet. Måste jag börja om redan från åk1 eller går det att börja tvåan? Jag har kollat lite eftersom att jag går yrkesförberedande och vill byta till ett annat...
Hej Emma, det är inte förbjudet för rektor att ta in en elev från Restaurang/livsmedelsprogrammen in i åk2 på Barn- och fritidsprogrammet, men det händer i princip aldrig. Varför?Jo,... Läs hela svaret -
Friskolor riskabelt eller inte?
Hej fragasyv! Går en friskola just nu och ska påbörja andra året där. Det är en byggutbildning men har läst om skolan och den har haft lite ekonomiska problem osv. Grejen är att jag är rädd att jag ska komma ut från skola utan kunskaper inom bygg och j inte kunna jobba med detta yrke ja vill....
Hej Marcus, BA>> finns idag på 215 gymnasieskolor runt om i Sverige. Välj rätt inriktning och rätt län/stad - och du får fram info på vilka skolor som just "din utbildning" finns -... Läs hela svaret -
Byta gymnasium?
Hej, jag ska börja gymnasiet till hösten på det estetiska programmet. Jag har hittat en annan skola som också har estetisk som jag skulle vilja byta till, enligt gyantagningen har de 24 lediga platser. Hur ska jag göra? Och kan jag byta innan jag börjar till hösten?
Hejsan, det är jättebra att ta hjälp av SYV på din nuvarande skola. Men du kan också gå in på www.gyantagningen.se/aktuellt/aktuellt/2017-05-16-sen-ansokan-efter-15-maj där det finns information... Läs hela svaret -
Flytta under gymnasiet, vad gäller?
Jag har en elev som ska flytta utomlands och gå gymnasiet på distans. Eleven undrar hur h*n gör om familjen flyttar hem under gymnasiet? Får eleven höra av sig till skolor h*n är intresserad av och fråga om det finns plats alternativt kolla med gymnasieantagningen vart det finns lediga...
Hej, Om eleven går gymnasiet på distans, är min första tanke - att hen kan fortsätta gå på distans, oavsett vilket land hen bor i, dvs att hen läser samma utbildning under hela... Läs hela svaret -
Byta till praktisk linje?
Hej! Jag går första året på samhäll och jag vill byta till en praktisk linje. Är det försent att byta nu? Måste jag vänta till nästa år?
Hej Kristin, det är för rektor inte förbjudet att ta in en elev när som helst på året - om ledig plats finns och om skola anser att de kan hjälpa dig att läsa ikapp. Störst chans... Läs hela svaret -
Om att byta gymnasiet?
Hej det är så att jag vill byta gymnasium, tyvärr har jag inte meriten för det gymnasieum, kan man då inte komma in är min fråga?
Hej Stefan, om det finns Iedig pIats på den skoIan och programmet, som du viII komma in på - och du samtidigt är Behörig tiII det programmet, kan rektor ta in dig. Nu, i sIutet av september, speIar det inte så... Läs hela svaret -
Byta skola i annan kommun samt linje?
Jag har gått 1 år på ekonomi programmet men trivs verkligen inte på progammet och absolut inte i min klass. Jag vill börja skolan i malmö och får det för min mamma. Jag vill gå på pauli skolan och läsa samhäll beteende. Jag har varit i kontakt med SYV men hon tror inte jag kan läsa ikapp 3...
Hejsan! Fram tiIIs du bIir 19 år har du rätt att söka tiII åk1 - med dina grundskolebetyg. Om jag förstår dig rätt, så har du inte sökt till åk1 på en annan... Läs hela svaret -
Hur svårt är det att byta skola till år 2?
Jag insåg under sommarlovet mellan år 1 och 2 i gymnasiet att jag verkligen inte vill gå kvar i min nuvarande gymnasieskola, trivs inte med eleverna, stämningen eller studiesättet. Jag och min förälder har försökt lite i sista minuten att försöka få in mig på flera skolor men har fortfarande...
Att byta skola utan att söka om till åk ett, är tyvärr inte en rättighet. Om det inte finns ledig plats, kan inte skola göra ngt, för det går ju inte att sparka ut elever... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga