Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31878 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'högskola' (1957 st.)
-
Räknas extra merit med i BII?
Hej! Jag har läst färdigt teknikprogrammet och vill söka till sjuksköterska programmet men jag saknar naturkunskap 2 för att vara behörig. Mitt BI är 18, inkluderat med mina 2,5 extra merit. Spanska 4 är lagd som utökad. Min fråga är om jag behåller mina 2,5 extra meriter, och om jag sänks i...
Hej!Svar på din fråga beror på hur högt betyg du får i Naturkunskap 2 eller i Biologi 1 för att betyget i den kursen kommer räknas in i ditt snitt/jämförelsetal. Meritpoängen... Läs hela svaret -
Om firståendekurs ingår i ett program?
Om jag skulle gå en friståendekurs, som sedan visar sig ingå i ett program jag tänker söka, vad händer då? Kan jag läsa kursen igen, även om jag redan har betyg i den?
Hej,jag tror du kan läsa kursen igen men varför skulle du göra det om du i stället kan läsa en annan kurs och få "nya, fler" högskolepoäng och mer kunskap och kan på så sätt antingen bredda eller fördjupa dig. -
Sätta ihop egen examen?
Hej! Jag har läst vs 90hp från förskollärarprogrammet men valde att hoppa av för några år sedan. Nu funderar jag på att ta tag i studier igen men vill inte läsa till förskollärare. Känns ändå synd att låta de...
Hej!Du måste göra planering mot egen universitetsexamen med studievägledare på det programmet där du vill ta ut din examen. För kandidatexamen behöver du uppnå minst 90... Läs hela svaret -
Hur många gymnasiepoäng behöver man för att komma in på högskola?
Hur många gymnasiepoäng behöver man för att komma in på högskola, universitet eller yrkesprogram? Jag vet att det är olika men vad är det vanligast? Snittet typ? Samt hur lång tid tar det att läsa upp 1250 gymnasiepoäng på en...
Hej!jag är inte säker på exakt vad du vill få svar på men jag ska försöka svara (är det ngt annat du vill veta, återkom med en ny... Läs hela svaret -
Kan man läsa upp sina betyg på en högskola?
Kan jag läsa upp mina gymnasie betyg på en högskola? Och, hur länge läser man på högskolan då? Vet du om de har några krav eller något för att låta en läsa upp sina betyg där? Jag menar ju så klart läsa upp...
Hejsan,jag vet inte vad du menar med att "läsa upp betygen"... Om du menar att du saknar naturvetenskaplig behörighet vilken du behöver ha om du vill utbilda dig till Läkare eller... Läs hela svaret -
Frågan om kandidatexamen och examensarbete ceremoni på högskolan ?
Jag är för närvarande inskriven på sista året i systemvetarprogrammet och står inför en utmanande situation. Jag saknar några förkunskaper som krävs för kandidatexamenskursen och har därför ansökt om dispens. Denna kurs är planerad att starta den 27 mars. Tyvärr har jag nyligen blivit...
Hej!Du beskriver en mycket specifik och inte helt vanlig situation; i alla fall har inte jag tidigare "konfronterats" med just den situationen men jag jobbar inte på din... Läs hela svaret -
Vad för kurser måste jag ta för att få behörighet?
Hej! Min högskola jag vill börja på har behörighet på Matematik 3b eller Matematik 3c eller Matematik C. Jag har bara gått matte 1a vad för kurser måste jag ta då?
Hej,om du har godkänt betyg i matematik 1a, ska du läsa först en mattekurs på nivå2 och sedan en kurs på nivå3.På nivå 2 finns matematik2a, 2b och 2c; du... Läs hela svaret -
Yrkes vs vanlig högskoa?
Hej, jag undrade vad skillnaden mellan en yrkes högskola och en vanlig högskola är. Hur går det till med efter examen?
Hej!Skillnaden mellan en yrkeshögskola och en "vanlig högskola" eller ett universitet ligger i utbildningarnas inriktning, struktur och syfte. Båda de utbildningsformer erbjuder eftergymnasial... Läs hela svaret -
Kan man komma in där godkänt i ma3b krävs när man har F i ma2b?
Hej! Jag vill läsa ett program på universitetet som kräver Grundläggande behörighet samt Matematik 3b. Jag är godkänd i matematik 3b Men jag har underkänt i matematik 2b. uppfyller jag kraven eller krävs även godkänt betyg i ma2b. Hälsningar Elias
Hej,om programmet kräver matte 3b och du har godkänt betyg i den kursen och om du för övrigt också är behörig, så kan du ha F i matte 2b och... Läs hela svaret -
Påverkar kompletteringsbetyg meritvärde om skolan inte kräver ämnet?
Jag har gjort ett kompletteringsbetyg på komvux i fysik 1 för behörighet till ett specifikt program. Där nådde jag endast ett E (godkänt) då utbildningen endast krävde godkänt och kollade inte på meritvärde utan...
Hej,det är lugnt. Om kursen ej krävs för särskild behörighet och inte ingår i ditt examensbevis och inte heller ger meritpoäng, då räknas... Läs hela svaret -
Går ut gymnasiet i jul, vad ska man göra?
Hej, jag heter Isak och jag går ut ekonomiprogrammet i jul. Jag hamnade en termin efter då jag bytte program tidigt i min gymnasiegång. Vad ska man göra efter studenten i så fall? Jag har planerat att studera vidare på högskolan men det mesta går...
Hej,att gå ut gymnasiet till jul är mycket ovanligt. Jag tror inte det finns några "regler" eller tips som är fastställa för just den situationen. Skriv in dig på... Läs hela svaret -
Jag vill bli läkare?
Hej ! Jag går natur samhäll år 3 och nu har jag tagit beslut om att jag vill bli läkare! Jag vet att det kommer vara svårt och att jag behöver ha höga betyg på nästan allt, men tyvärr så har jag inte så goda betyg jag har...
Hej,det viktigaste är att du blir BEHÖRIG. Du måste få Examensbevis (från gymnasiet eller från komvux) + ha godkända betyg i fysik2, kem2, biologi2 och matematik4. Detta på grund av att... Läs hela svaret -
Komplettering påverka antagningen för vidare studier?
Hej! Min fråga är, om jag inte läser eller inte kan läsa en viss kurs på mitt program och måste senare komplettera, kan det påverka hur jag blir antagen även fast jag har gjort kurserna, fått godkänt men har gjort dem senare?
Jo, det kan det göra. Reglerna säger att i fall den sökande kompletterar för särskild behörighet efter det att hen fick ut sitt examensbevis (från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Vilka kurser ger meritpoäng och hur räknar man ut det?
Hej! Vilka kurser ger meritpoäng samt hur räknar man ut det? Till exempel om man har läst obligatoriska kurser för grundläggande behörighet samt särskild behörighet och övriga kurser för socionomprogrammet där man har fått betyg...
Hej!Jag är inte säker på om din fråga handlar just om Meritpoängen (de Extrapoängen som vissa sökande har ibland, men absolut inte alla) eller om Meritvärde... Läs hela svaret -
Ska jag gå komvux eller söka direkt till universitetet?
Jag har som mål att vara utbildad sexolog. Och för det behöver man en master i sexologi och för det krävs det att man går en högskoleutbildning inom socialt arbete eller hälso-och sjukvård. Jag gick tyvärr inte ut gymnasiet med så bra betyg och ingen examen heller. Jag håller på att fixa min...
Hej,utbildning till undersköterska kan absolut hjälpa höja dina betyg om du får höga betyg i vårdkurserna och sedan tar ut komvux-examen (Yrkesexamen) som... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga