Dennis
    Hej,

    Jag har länge funderat på att utbilda mig till gymnasierlärare, och det verkar som om jag kanske tar steget och hoppar på ämneslärarprogrammet nu till VT2015.

    Det jag undrar över dock är hur stor roll olika ämneskombinationer spelar i arbetsutsikten när jag är klar.

    Jag har ett brinnade intresse för engelska, och anser mig dessutom vara riktigt bra på det. Har gått hela grundskolan i en Internationell/engelsk skola, bott i USA, samt jobbat på amerikanskt företag i flera år. Därför hoppas jag att detta ger mig en "edge" på markaden för detta ämne.
    Har även ett stort intresse för historia och samhällskunskap, vilket är vad jag funderar på att göra till mitt andraämne.

    När jag läser online om arbetsutsikten så verkar det inte så lätt att få jobb med denna kombination. Enligt AMVs barometer ligger det mest brist på naturämnena - något som jag varken är direkt bra på eller har så stort intresse för.

    Kommer det bli svårt att hitta ett jobb med min kombination när jag blir klar? Bör jag tänka igenom, och kanske revidera, min ämneskombination?

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Dennis,
    de ämnena som är obligatoriska i grundskolan & på samtliga gymnasieprogram är Svenska, Engelska & Matematik. Utan godkända betyg i de tre ämnena kan man inte komma in på något nationellt gymnasieprogram och därför behövs det många lärare, som är behöriga i de ämnena.
    Så mitt förslag är att du funderar över möjlighet för dig att lägga till matematik eller svenska till det ämnet, som du redan har bestämt dig för - Engelska.
    Om du väljer att bli lärare i två ämnen har du kortare utbildningstid än om du vill bli behörig i tre ämnen men om du blir behörig i tre ämnen får du bredare jobbmöjligheter i framtiden.

    Det du måste ta ställning till är: om du vill bli behörig att undervisa i flera ämnen & läsa på högskolan under längre tid; om du kan tänka dig undervisa (förutom engelska) även i svenska och/eller matematik.

    Bästa hälsningar & lycka till!
    Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    • : Tack för svar! Är det realistiskt att tro att man skulle kunna plugga ett tredje ämne (t.ex. Svenska) samtidigt som de vanliga studierna?
    • Liselotte : Jag kommer att svara på din fråga (ett nytt svar) som kommer inom kort. Mvh Liselotte SYV
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej Dennis!
    Lärarutbildning är flexibel och man kan bli behörig lärare i massa olika ämnen men det tar bara längre tid att bli det.
    Allmänt gäller - det tar kortare tid att bli behörig Grundskolelärare än Gymnasielärare.
    Just lärare i språk på gymnasiet - tar längst tid per ämne, eftersom man måste läsa varje språk i 2 år på högskolan (för behörighet att undervisa på gymnasiet) och sedan PPU (praktisk pedagogisk utbildning) i 1,5 år.
    Grundskolelärare måste läsa - i genomsnitt en termin kortare per ämne (grovt räknat), vilket innebär att utbildningstid för lärare på grundskolan är ett år kortare /om man vill bli behörig i två ämnen/ och 1,5 år kortare /om man vill bli behörig i tre ämnen/ än för gymnasielärare (med motsvarande ämnen).

    Det är inte förbjudet att läsa mer än heltid på högskolenivå. Studiemedel får man, dock, bara - som högst - för heltid (inte mer). Det finns exempel när folk läste "två heltider" samtidigt och blev färdiga med godkända resultat. T.ex. kan man läsa ett ämne "på vanligt sätt" och ett annat ämne på distans och klarar man tentorna, så får man alla poängen - och då har man haft dubbelt så kort tid på högskolan (vilket ger ekonomiska fördelar).
    PPU = Praktisk pedagogisk Utbildning som är på tre terminer - bör man läsa sist av allt, när man redan har "tagit" alla sina högskolepoäng i ämnena, som "grädde på moset" läser man PPU.

    Din fråga: om det är realistiskt att tro att du kan läsa på mer än heltid, är det omöjligt för mig att svara. Det beror på väldigt mycket: om du gör mycket annat viktigt vid sidan av studier (t.ex. jobbar), om du har små barn, om du kommer att pendla långt och lägga tid och energi på det... din motivation, hälsa och ambitionsnivå (om du nöjer dig med "lagom bra" eller vill göra bäst på alla prov och uppgifter) spelar också stor roll.
    Jag skulle råda dig börja läsa på HELTID, inte mer och under första terminen kan du söka fler studier till nästa termin - men sedan kommer du att upptäcka om du kommer att orka och om du vill läsa snabbare än på heltid.
    Det finns fördelar i att "skynda långsamt" också: du kan deltidsjobba, kan ha meningsfullt fritid, "hinna leva" helt enkelt, och inte bara läsa. Viktigt är det att inte överanstränga sig ("Den friske har tusen önskningar, den sjuke har bara en"... *L* :-).
    Mvh
    Liselotte Syv
    Liselotte
    • : Tack så mycket för svar! Uppskattar verkligen att du tog dig tid och svarade. Som jag känner just nu kommer jag nog köra på min orginalplan med Engelska + Historia på gymnasienivå. Börjar med enbart köra 100% första terminen. Sedan tänker jag att jag får känna efter hur studietrycket är. Om det går så kanske jag väljer att ta en del av Historian tidigare, alternativt att läsa in kurserna för att även bli behörig i Svenska på gymnasiernivå. Tack igen för svar!
    • Mikael : Det var på nyheterna idag att brist på lärare är störts inom Matte och Moderna språk och det planeras åtgärder för att locka studerande till att bli mattelärare och lärare i Moderna språk.

    Frågor och svar taggade med 'kommunal' (10 st.)

    • Samii

      Undersköterska behörig ?

      Hej tänkte ansöka äldreomsorgslyftet. MEN FÅR INTE RIKTIGT SVAR . Jag vill veta om om Grundläggande kurs i naturorienterande ämnen 100p ÄR NATURKUNSKAP A ? Eller räcker det att man hade godkänt i grundskolan biologi och kemi ?

      Milla : : Hej,kursen Naturkunskap A var en kurs på 50 gymnasiala poäng. Jag tror inte den kursen du nämner i din fråga skulle vara "motsvarande" Naturkunskap A. Möjligtvis kan den bedömas som en... Läs hela svaret
    • Jimbo

      Får man SL-kort i friskolor?

      Gick första dagen idag på mitt gymnasium men fick inget SL-kort. Avståndet är längre än 6km, men mitt gymnasium är en friskola. Ska jag kontakta min SYV för att få kort?

      Anna: : Hej Jimbo! Du uppger inte vilken skola du går på och i vilken kommun du är folkbokförd och det är info som vi måste ha för att kunna forska vidare och kunna ge dig svar.Det är inte samma... Läs hela svaret
    • Ted

      Kommunens begränsningar på vad som kan leda till jobb?

      Hej Praktiken närmar sitt slut och det pratas om anställning men då ställer sig Kristianstad Kommun och frågar om jag har rätt till olika saker såsom extratjänst(har jag inte, då man måste vara nykommling till svergie för att få det) och nystartsjobb(Har jag). Men sen efter det så måste man gå...

      Anna: : Hej Ted,arbetsgivare (både privata och offentliga) vill få duktig personal men så billigt som möjligt. Därför vill de så mycket som möjligt utnyttja de... Läs hela svaret
    • Tobias

      Prövning för att skippa kurser?

      Kan man göra prövning genom kommunen för att skippa gå igenom dessa kurser i gymnasiet. Ex jag ansöker om prövning för marknadsföring och får betyg på det, slipper jag då genomföra hela kursen i åk 3?

      Julia: : Hej Tobias, jag tror du får ett Nej på din ansökan om prövning för att du inte har rätt att kräva göra prövning för att slippa gå en kurs på gymnasiet.  Du... Läs hela svaret
    • Selma

      Hur stora är oddsen att jag kommer in?

      Hejsan, hoppas ni har en bra dag! Jag har nu, efter mycket om och men, hittat en skola som jag tror att jag skulle älska att gå på. Jag går fortfarande i åttan men eftersom det bara är ett halvår tills jag ska välja till det preliminära valet så tänkte jag förbereda mig lite. Jag har så tittat...

      Mikael: : Jag antar att du läste om olika Skoltyper >> och vet därför att du blir antagen på en kommunal skola i annat län endast om alla behöriga sökande i den egna kommunen... Läs hela svaret
    • Pär

      Ska jag ändra planer?

      Hej! Tänker söka till naturvetenskap programmet eller teknikprogrammet, i Karlstad, Stockholm eller Malmö. Har cirka 240, har B i Matematik och kemi , A i biologi och B fysik. Undrar om jag borde söka eller inte, har inte så höga poäng därför spelar skolorna ingen roll.

      Milla : : Om du vill se vilken nivå på matte det är på teknik och NA programmet gå in på www.matteboken.se och titta på uppgifterna i matematik 3 och 4. Du kommer säkert kunna komma in på någon teknik eller natur utbildning på gymnasiet men sen... Läs hela svaret
    • Elsa

      Vad ska man tänka på när man väljer gymnasieskola?

      Efter mycket om och men har jag nu bestämt mig att jag ska välja natur på gymnasiet. Nu är mitt nästa problem, vilken skola? Det står mellan två skolor här i min hemkommun, Mikael Elias och en av de kommunala skolorna, Nola. Jag var på öppethus på Mikael Elias för någon vecka sedan och efter det...

      Liselotte: : Hej Elsa, har du provgått på skolorna en dag på varje? Det kan du göra. Det heter "skugga en elev" eller "prova på" dag. Man kan gå en halv eller en heldag på en gymnasieskola, äta lunch med eleverna... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga