Dennis
    Hej,

    Jag har länge funderat på att utbilda mig till gymnasierlärare, och det verkar som om jag kanske tar steget och hoppar på ämneslärarprogrammet nu till VT2015.

    Det jag undrar över dock är hur stor roll olika ämneskombinationer spelar i arbetsutsikten när jag är klar.

    Jag har ett brinnade intresse för engelska, och anser mig dessutom vara riktigt bra på det. Har gått hela grundskolan i en Internationell/engelsk skola, bott i USA, samt jobbat på amerikanskt företag i flera år. Därför hoppas jag att detta ger mig en "edge" på markaden för detta ämne.
    Har även ett stort intresse för historia och samhällskunskap, vilket är vad jag funderar på att göra till mitt andraämne.

    När jag läser online om arbetsutsikten så verkar det inte så lätt att få jobb med denna kombination. Enligt AMVs barometer ligger det mest brist på naturämnena - något som jag varken är direkt bra på eller har så stort intresse för.

    Kommer det bli svårt att hitta ett jobb med min kombination när jag blir klar? Bör jag tänka igenom, och kanske revidera, min ämneskombination?

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Dennis,
    de ämnena som är obligatoriska i grundskolan & på samtliga gymnasieprogram är Svenska, Engelska & Matematik. Utan godkända betyg i de tre ämnena kan man inte komma in på något nationellt gymnasieprogram och därför behövs det många lärare, som är behöriga i de ämnena.
    Så mitt förslag är att du funderar över möjlighet för dig att lägga till matematik eller svenska till det ämnet, som du redan har bestämt dig för - Engelska.
    Om du väljer att bli lärare i två ämnen har du kortare utbildningstid än om du vill bli behörig i tre ämnen men om du blir behörig i tre ämnen får du bredare jobbmöjligheter i framtiden.

    Det du måste ta ställning till är: om du vill bli behörig att undervisa i flera ämnen & läsa på högskolan under längre tid; om du kan tänka dig undervisa (förutom engelska) även i svenska och/eller matematik.

    Bästa hälsningar & lycka till!
    Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    • : Tack för svar! Är det realistiskt att tro att man skulle kunna plugga ett tredje ämne (t.ex. Svenska) samtidigt som de vanliga studierna?
    • Liselotte : Jag kommer att svara på din fråga (ett nytt svar) som kommer inom kort. Mvh Liselotte SYV
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej Dennis!
    Lärarutbildning är flexibel och man kan bli behörig lärare i massa olika ämnen men det tar bara längre tid att bli det.
    Allmänt gäller - det tar kortare tid att bli behörig Grundskolelärare än Gymnasielärare.
    Just lärare i språk på gymnasiet - tar längst tid per ämne, eftersom man måste läsa varje språk i 2 år på högskolan (för behörighet att undervisa på gymnasiet) och sedan PPU (praktisk pedagogisk utbildning) i 1,5 år.
    Grundskolelärare måste läsa - i genomsnitt en termin kortare per ämne (grovt räknat), vilket innebär att utbildningstid för lärare på grundskolan är ett år kortare /om man vill bli behörig i två ämnen/ och 1,5 år kortare /om man vill bli behörig i tre ämnen/ än för gymnasielärare (med motsvarande ämnen).

    Det är inte förbjudet att läsa mer än heltid på högskolenivå. Studiemedel får man, dock, bara - som högst - för heltid (inte mer). Det finns exempel när folk läste "två heltider" samtidigt och blev färdiga med godkända resultat. T.ex. kan man läsa ett ämne "på vanligt sätt" och ett annat ämne på distans och klarar man tentorna, så får man alla poängen - och då har man haft dubbelt så kort tid på högskolan (vilket ger ekonomiska fördelar).
    PPU = Praktisk pedagogisk Utbildning som är på tre terminer - bör man läsa sist av allt, när man redan har "tagit" alla sina högskolepoäng i ämnena, som "grädde på moset" läser man PPU.

    Din fråga: om det är realistiskt att tro att du kan läsa på mer än heltid, är det omöjligt för mig att svara. Det beror på väldigt mycket: om du gör mycket annat viktigt vid sidan av studier (t.ex. jobbar), om du har små barn, om du kommer att pendla långt och lägga tid och energi på det... din motivation, hälsa och ambitionsnivå (om du nöjer dig med "lagom bra" eller vill göra bäst på alla prov och uppgifter) spelar också stor roll.
    Jag skulle råda dig börja läsa på HELTID, inte mer och under första terminen kan du söka fler studier till nästa termin - men sedan kommer du att upptäcka om du kommer att orka och om du vill läsa snabbare än på heltid.
    Det finns fördelar i att "skynda långsamt" också: du kan deltidsjobba, kan ha meningsfullt fritid, "hinna leva" helt enkelt, och inte bara läsa. Viktigt är det att inte överanstränga sig ("Den friske har tusen önskningar, den sjuke har bara en"... *L* :-).
    Mvh
    Liselotte Syv
    Liselotte
    • : Tack så mycket för svar! Uppskattar verkligen att du tog dig tid och svarade. Som jag känner just nu kommer jag nog köra på min orginalplan med Engelska + Historia på gymnasienivå. Börjar med enbart köra 100% första terminen. Sedan tänker jag att jag får känna efter hur studietrycket är. Om det går så kanske jag väljer att ta en del av Historian tidigare, alternativt att läsa in kurserna för att även bli behörig i Svenska på gymnasiernivå. Tack igen för svar!
    • Mikael : Det var på nyheterna idag att brist på lärare är störts inom Matte och Moderna språk och det planeras åtgärder för att locka studerande till att bli mattelärare och lärare i Moderna språk.

    Frågor och svar taggade med 'civilingejör' (7 st.)

    • liteförvirrad

      Byta universitet?

      Hej! Undrar om man kan byta från Luleå till Lund när man läser civilingenjör utan att behöva göra om vissa kurser eller börja om. Hur stor sannolikhet är det att man får bytt? Om man går andra terminen i Luleå. Inga betyg...

      Milla : : Hej!för att kunna "hoppa in" i "senare del av programmet" måste någon ledig plats finnas (på det programmet dit du vill hoppa in) - fråga studievägledare på den institutionen... Läs hela svaret
    • Melissa

      Skillnad mellan högskoleingejör och civilingenjör?

      Hej! Jag har bestämt mig för att plugga vidare och har spanat in program till högskoleingejör och civilingejör, dessa är byggingejörsprogrammet (180hp) och samhällsbyggnad (300hp). Min fråga är om det finns fler skillnader på programmet...

      Anna: : Hej Melissa,då det finns så otroligt många olika ingenjörs-utbildningar - bl a inom yrkeshögskolan, dvs inte endast inom högskola/universitet - blir det mycket svårt... Läs hela svaret
    • Jakob

      Godkänd i fysik 2 men inte fysik 1, är jag behörig?

      Jag läser på tekniskt basår och är godkänd i fysik 2 men inte i fysik 1. Kan jag fortfarande komma in på civilingenjörsprogram med endast fysik 2 eller behöver jag båda godkända?

      Liselotte: : Eftersom det är fysik 2 som finns inom behörighetskraven - till civilingenjörsprogrammen, då tycker i alla fall jag att du bör anses som behörig. Men - om du vill utnytta... Läs hela svaret
    • Nadi

      Tenta av matte 4?

      Hej! Just nu läser jag tekniskt/naturvetenskapligt basår. Jag är orolig att jag kommer få underkänt i Matte 4, så hur ska jag lösa det om jag inte klarar omtentorna? Kan jag tenta av matte 4? Hur går man tillväga då? Jag vill söka in till Civ.ing till hösten och behöver därför godkänt innan...

      Milla : : Hej Nadi,sista dag för komplettering är 21 juni 2018 - när man söker högskoleutbildningar med start hösten 2018 i Sverige. Det borde vara det datumet som är sista dagen för dig att kunna bekräfta... Läs hela svaret
    • Rebecca

      Vad är skillnaden mellan olika civilingenjörs inriktningar?

      Hej! Jag har funderat mycket på att läsa både civilingenjör inom datorteknik och civilingenjör inom spel och programvaruutveckling men är orolig att den senare inte tas lika seriöst när jag ska söka jobb. Jag har jämfört många kurser men förstår inte riktigt hur de fungerar då många skolor...

      Peter: : Hej Rebecca! Databranschen är under ständig och snabb utveckIing. De programmeringsspråk som du ska använda om 5 år kanske ännu idag inte finns... Det går... Läs hela svaret
    • Adam

      Att söka tll KTH och Chalmers för vårterminen?

      Hej! Jag vill plugga vidare till civilingenjör inom maskinteknik på antingen Chalmers eller KTH. Som det ser ut nu så blir jag klar med mina studier tills oktober 2017(genom prövningr.) och jag vill därefter söka direkt till vårterminen. Men jag har nämligen hört att dem lärosäten inte...

      Julia: : Hej Adam! I dagsläge (det som är känt idag) så startar de programmen på höstterminen. Inga kända planer på att starta dem från våren 2018 (och det är... Läs hela svaret
    • Oliver

      Hur är vägen till att bli en VD?

      Hej Jag undrar hur man blir en VD och då undrar hur och vilka steg man måste ta? Vad måste man ha pluggat och vilken examen? Måste man vara Civilekonom eller Civilingenjör?

      Anna: : Hej John! Se om information på www.framtid.se om yrket VD>> blir till hjälp. Det står en del där om vilka utbildningar som "rekommenderas". Det finns inga garantier att man kan bli VD, oavsett... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga