J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'osäkerhet' (8 st.)

    • Pontus

      Har jag valt rätt eller ska jag tänka om?

      Hej! Kort om mig: - Gick ut det gamla Medieprogrammet på gymnasiet 2013 efter förlängd skolgång. Gick ut med samlat betygsdokument. Ej slutbetyg. - Har läst upp lite på komvux och fick till slut ett slutbetyg som du finner i slutet av detta meddelande. - Jag har en fysisk...

      Anna: : Hej Pontus!Du får gärna titta på möjlighet att utbilda dig på en yrkeshögskoleutbildning, t.ex på den här distansutbildningen -... Läs hela svaret
    • Anonym

      Är det lätt att bli systemutvecklare/software engineer?

      Hej syver, Jag går andra året på en privat industriteknisk gymnasieskola, skolan har bara ett program, det som gör att skolan står ut är att den har många andra kurser utöver de industritekniska kurserna som man kan välja, (genom utökade kurser kan man få den särskilda behörigheten som krävs...

      Julia: : Hej,kika gärna på möjlighet att utbilda dig till civilingenjör inom datateknik. Civilingenjörsprogrammen finns inom många olika områden/branscher.Och... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Kan man fortsätta mot ett Masterprogram efter ett Magisterprogram?

      Hej! Jag har blivit antagen till både en Master på två år samt till en Magister på ett. Jag är väldigt velig och vet inte om jag orkar plugga två år till. Om jag väljer Magisterprogrammet på ett år (60hp), kommer jag kunna läsa upp mig till ett Master om jag senare vill det, genom att...

      Anna: : Hej Ronaldo!din fråga kan vi på FR¨GA SYV tyvärr inte svara på. Svaret borde bero på om masterprogrammet inkluderar alla de kurser i år1 som... Läs hela svaret
    • Mathias

      Vad gör jag om jag tappar intresse i min kurs?

      Hej, jag är en 18-årig kille som just nu läser 1:a året på Kandidatprogrammet i Speldesign och Programmering i Visby. Jag har dock börjat tappa intresset i programmering, och jag känner knappt något drag att genomföra de studier som jag har. Jag började studera direkt efter gymnasiet, där jag...

      Julia: : Hej Mathias!Uppsala Universitet erbjuder telefon och on-line studie- och karriärvägledning: var god se informationen på uu.se/utbildning/kontakt/studievagledningSida för bokning av tid hos... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Stanna kvar eller hoppa av efter halva Systemutvecklarutbildningen?

      Hej!

      Jag går i andra året inom Systemutvecklarutbildningen. Hittills är jag godkänd i alla kurser och har avverkat halva utbildningen. Jag har alltså 90 av totalt 180 hp än så länge. Men trots att det går bra enligt papper, blir...

      Julia: : Hej,har du tänkt på alternativen, alltså vad du gör om du hoppar av din nuvarande utbildning - ska du söka ngn annan utbildning eller har du möjlighet att... Läs hela svaret
    • Jacob

      Vad är mina chanser att bli antagen med mitt reservnummer?

      Hej! Jag har sökt till Handels i Göteborg - Logistikprogrammet. Jag står som reserv nummer 4 efter andra urvalet. HP kvoten. Antal antagna är 22. I första urvalet var jag på plats nummer 15. Hur ser mina chanser ut?

      Anna: : Hej Jacob, det är extremt svårt att lova någonting. För att du ska få plats måste 4 personer tacka Nej till sin plats eller komma in på sina högre... Läs hela svaret
    • Tania

      Läsa natur i gymnasiet och läsa juridik i universitetet?

      Hej! Jag undrar om man kan läsa Naturprogrammet i gymnasiet och sedan läsa juridik på universitetet? Funkar det? Jag är osäker på vad jag vill fortsätta plugga på i Universitetet då jag vill antingen läsa medicin eller Juridik. De flesta säger att man tar natur eftersom det är så...

      Anna: : Hej Tania, Jo, det går bra att med examensbevis från Naturvetenskapsprogrammet, söka till Juridikprogrammet på universitetet i Sverige. Behörighet till juristprogrammet... Läs hela svaret
    • Emin

      Naturlinjen, med problem i matten?

      Hej SYV! Jag är en kille på 14 år, fyller 15 i år. Jag har världens ångest över vilken linje jag ska välja. Jag ska välja Rudbeckianska Gymnasiet eftersom att de har ett stort utbud av linjer. Min bror går just nu Natur- Natur och jag ser att det är väldigt mycket matte, matte 1a b c, 2 a b c,...

      Mikael: : Hej Emin, känner du till www.matteboken.se en sida som hjälper till med matten. www.mattecentrum.se driver kostnadsfritt för elever Räknestugor där man kan få hjälp med matten. Om man vill jobba med Medicin är det inte... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga