J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'estet/dans' (6 st.)

    • sofia

      hur sa jag tänka när jag väljer gymnasium?

      hej, jag är en tjej som till hösten ska börja nian, därav har jag nu börjat att leta efter olika gymnasium och linjer som intresserar mig. just nu står det mellan en estetisk danslinje och den naturvetenskapliga. båda linjerna innehåller kurser och materiell som intresserar mig. mina...

      Anna: : Hej Sofia,du ställer några frågor, bl.a "är det viktigare att ha roligt eller att försöka lära sig så mycket som möjligt under åren?" och jag tänker... Läs hela svaret
    • Lizette

      Mina föräldrar låter inte mig välja linje, vad ska jag göra?

      Hej! Jag är en tjej spm går i 9an. Jag är väldigt intresserad av dans och skulle jätte gärna vilka gå estetisk: dans på gymnasiet. Jag bor i Kristianstad, så det närmsta jag hittat är Lunds dans och musikal gymnasie. Problemet är bara att mina föräldrar inte låter mig hå dans. De säger ”nej”. ...

      Daniel: : Hej Lizette, du kan ha argument som att motion och hälsa /inklusive psykisk hälsa/ är också mycket viktiga! Sedan är det så att du får välja... Läs hela svaret
    • SYV-besökare

      ES dans eller SA beteende?

      Hej, jag har en elev som inte kan bestämma sig. Hen är lika förtjust i två olika utbildningar. Hen har kommit fram till två gymnasieprogram: ES dans och SA ev beteende, men vet inte vilken hen ska söka först. Vad gör man om båda de utbildningar är lika lockande? Några tips? :)

      Julia: : Hej, jag önskar att eleven ej fick välja, utan kunde ta båda två samtidigt! :) Hur i så fall? Jo, t.ex om man söker SA, beteende på en gymnasieskola som för övrigt även erbjuder... Läs hela svaret
    • Agnes

      Hur fungerar poängen i antagningsprovet för dans på södra latin?

      Hej! Jag vill gärna söka till södra latin dans. Jag undrar lite om hur själva poängen i antagningsprovet fungerar (just på södra latin)? Jag har förstått att man kan få från 0-20 men vad motsvarar de olika numrena senare när man ska "plussa" ihop det med ens slutbetyg i 9:an?

      Milla : : Hej Agnes! Du har förstått helt rätt. Man kan få upp till 20 provpoäng.  Sedan lägger man ihop "betygspoängen från Slutbetyget" med... Läs hela svaret
    • Josephine

      Byta linje - Spetslinje i dans till samhäll?

      Hej, jag heter Josephine och går på Lunds dans- och musikalgymnasium i tvåan. Jag trivs inte särskilt bra på min skola och känner att jag liksom kommit fel och vill ha hjälp med det. Jag har ett intresse för samhällslinjen med beteende inriktning. På min nuvarande skola har jag valt till...

      Liselotte: : Hej Josefin, jag förstår att du är orolig och vill slippa gå om två år. Det är förhoppningsvis så att du inte skall behöva gå om mer än ett år. Tyvärr kan inte jag lova dig det, det är rektors beslut om... Läs hela svaret
    • Rebecka

      Ska jag välja estet/dans eller natur?

      Jag vet inte om jag ska välja estet/dans eller den naturvetenskapliga linjen. Jag har dansat jazz sedan jag var nio. När var elva började jag jazzmodern istället. Där dansar jag fortfarande. Jag har även dansat bugg när var fem tills jag blev tio. Jag har spelat valthorn i fem år på...

      Lena: : Hejsan, jag förstår verkligen att du har svårt att välja! Du behöver fundera på hur du vill ha det på gymnasiet. Jag antar att du dansar mycket på din fritid så på det sättet så kan kanske Natur passa dig bra - då får du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga