Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32152 frågor besvarade.
Är ämneslärarutbildningen svår?
2 Svar
Jag tycker det är bra om lärare inte hade det väldigt lätt när hen själv var elev i de ämnena som hen undervisar: då förstår läraren de svårigheterna som eleverna ställs inför.
Att bli lärare handlar om att kunna FÖRMEDLA KUNSKAP. Det är givetvis viktigt att HA KUNSKAP för att kunna förmedla den. Men det är minst lika viktigt att ha tålamod, inte reta sig på att eleverna "inte fattar enkla saker" och inte tycka det är tråkigt att presentera samma material för nya elever år efter år...
Jag tycker du bör fortsätta kämpa på för att du har alla förutsättningar att lyckas & jag har ett förslag. Det finns 2 ingångar till att bli ämneslärare:
1. söka till ämneslärarprogrammet
eller
2. läsa tillräckligt många högskolepoäng i varje ämne i vilka man vill senare blir behörig att undervisa i och sedan läsa KPU, kompletterande pedagogisk utbildning (3 terminer).
Och mitt förslag går ut på att du kan välja väg nr.2 - i fall du inte är helt säker på att du klarar läsa så mycket matte som det krävs för att bli mattelärare. Du kan då ta det "en dag i taget" på högskolan - du läser så många högskolepoäng som du orkar eller vill och kan avbryta studier när som. Alla högskolepoäng är en merit och "plus" i ditt CV.
Jag hoppas och tror att det går bra för dig och att du blir en jättebra lärare!
Med vänlig hälsning
Mikael
Som reglerna är nu, så måste man samla 120 högskolepoäng i matematik (2 års studier på heltid på högskola/universitet) - för att bli behörig att läsa KPU och bli behörig att undervisa i matematik på gymnasiet.
Om du vill bli behörig att undervisa i två ämnen (t.ex. matematik och ett annat undervisningsämne) - kan du välja ha matematik som "andra ämne" och då räcker det med 90 högskolepoäng (3 terminer på heltid) men då måste du ha läst "ditt första ämne" 120 hp (högskolepoäng), som motsvarar 2 år på heltid.
Du kan se behörighetskraven till KPU på http://www.su.se/polopoly_fs/1.215310.1418818027!/menu/standard/file/KPU%20ämneskrav%20141204.pdf
Bästa hälsningar
ANNA
Frågor och svar taggade med 'högskoleningejör kontra civilingenjör' (3 st.)
-
Vilken inrikting i teknikprogrammet ska jag ta?!?!?
Hej. Jag har länge funderat på vilken inrikting jag ska ta på teknikprogrammet. Har en dröm om att plugga vidare på KTH efteråt och läste att teknikvetenskap är ett bra programm för det då information och medieteknik inte skulle funka...
Hej Anonym!På Teknikprogrammet brukar man läsa inriktning från år2 och läser inriktningskurserna under årskurserna 2 och 3 och under årskursen 1 brukar eleverna som... Läs hela svaret -
Civil- eller högskoleingenjör?
Hej! Jag har svårt att bestämma mig om jag ska bli civilingenjör eller högskoleingenjör. Därför tänkte jag fråga, om jag väljer att gå högskoleingenjör i maskinteknik och kommer ut i arbetslivet och efter några år känner att jag hade velat bli civilingenjör, kan man göra då att man tar...
Hej Csaba,det är omöjligt att svara ang. Exakt hur reglerna ska se ut på många års framtid... Högskoleingenjörsutbildning går på 3 år. Du har ännu inte kommit in, om... Läs hela svaret -
Ett annat sätt att komma in på ekonomie kandidat?
Hej SYV! Jag hade tänkt börja studera på högskolan nu i år, i något av de ingenjörsutbildningar som finns i antingen Chalmers, LiTH eller LTH. Optimala tanken är att utöver det läsa en ekonomie kandidat. Intagningspoängen för ekonomie kandidat är snäppet höga för att jag ska kunna komma...
Hej Micke! Till grundutbildningar på högskola (t.ex kandidat) antas man på sina gymnasiala betyg. Ett sätt att förbättra sina chanser är att göra... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga