Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Är dataingenjör samma som högskoleingenjör?
3Poäng
Mohammed
Fråga 1: Är dataingenjör samma sak som högskoleingenjör?
Fråga 2: Jag vill komma in i dataingenjör i Halmstad. Ett av behörighetskraven är att vara godkänd i Matematik 3c men jag har F i det. Men jag har godkänd i Matematik 4c, är jag då behörig? Jag tänker så eftersom matematik 4c är högre än matematik 3c. Och den som kan matematik 4c borde då automatiskt kunna matematik 3c.
Fråga 3: Jag gillar varken fysik eller matte. Finns det ett program som har något med datorer eller programmering o göra som innehåller ganska lite av dessa två ämnena eller kanske inte alls?
Fråga 4: Jag vill jobba med datorer/programmering men eftersom jag inte vet exakt vad jag vill specialisera mig i så vill jag söka till ett bred program eftersom man har då tid och tänka lite på vad man ska välja för specifikation samt så erbjuds olika alternativ på specialiteter. T.ex så finns det ett program som heter systemutvecklare och det är ett väldigt specifikt program och om jag då utbildar mig till det men sen ångrar mig så måste jag börja om från början eftersom det var just ett specifikt program och inte ett brett program. Hade jag t.ex blivit systemutvecklare genom ett bred program och sen ångrat mig så hade jag kunnat ta några kurser för att specialisera mig i något istället för att gå om ett helt program.
Skrev ganska detaljerat så att ni inte missförstår mig :)
Hej Mohammed! Mitt svar på fråga 1 - ang. Dataingenjör och Högskoleingenjör Högskoleingenjör kallas i Sverige en person som tagit examen från ett 3-årigt högskoleprogram med teknisk inriktning (behöver inte vara inom data, utan kan t.ex vara inom mekanik, el, byggnationer av diverse slag mm.) exempel - högskoleingenjor-inom-produktutveckling-och-design Dataingenjör brukar man i Sverige kalla en person som har eftergymnasial utbildning eller arbetslivserfarenhet inom dataområde, men eftersom titeln är inte skyddad, kan i princip vem som helst kalla sig för "dataingenjör" - det är inte förbjudet. Däremot Civilingenjör inom dataområde är hen som tagit examen från ett 5-årigt högskoleprogram med IT/Datainriktning.
Mitt svar på fråga 2_ ang.behörighet - så har du rätt: om du har godkänt betyg i Matematik4, anses du ha behörighet i de lägre mattekurserna, som exempelvis Matte 3c.
Mitt svar på fråga 3 "Jag gillar varken fysik eller matte. Finns det ett program som har något med datorer eller programmering o göra som innehåller ganska lite av dessa två ämnena eller kanske inte alls?" - är din fråga. Och då vill jag tipsa dig om Yrkeshögskoleutbildningar: de är kortare och mer praktiska och brukar ej kräva att man har läst fysik på gymnasienivå och inom matte räcker det ofta att man har godkänt betyg i matte 2.
Mitt svar på fråga 4 Utvecklingen inom IT/Databranschen går väldigt fort. Och utbildningarna hänger inte alltid med. Man hinner inte utbilda sig - så måste man kunna ngt annat i stället... därför är det extremt svårt att svara på din fråga. Mitt tips skulle i detta fallet bli att du är beredd att "hänga med" i svängarna (självstudier eller att du ständigt bevakar vilka kurser som finns att söka inom de områdena som du är intresserad av just då...). Annars är Civilingenjörsprogrammen rätt så breda; de är femåriga. På 5 år hinner man lära sig rätt mycket men så hinner också arbetslivet förändras väldigt mycket på den tiden, så är då frågan om hur pass anställningsbar man blir om 5 år... Jag tror att de som bedriver självstudier och/eller ständigt går olika kurser har bättre chans; sedan måste man vara beredd att även i framtiden lära sig nytt hela tiden, om man satsar på IT/Data-branschen. Utbud av utbildningar förändras. Vilka högskoleprogram som kommer erbjudas från hösten 2020 får vi veta till mitten på mars 2020.
Fundera på att kanske gå flera yrkeshögskoleutbildningar; de är kortare - ofta på max 2 år. Det är inte omöjligt att t.ex läsa 3 olika yh, en efter varandra - inom olika data-områden. ang. utbud inom yrkeshögskola - Yrkeshögskoleutbildningar (framtida starter) beviljas av Myndigheten för yrkeshögskola i januari varje år och info om dem dyker upp på www.yhguiden.se
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Mikael: :
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Mikael: :
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Anna: :
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Saga: :
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Julia: :
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Julia: :
Hej L,
diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Anna: :
Hej Elin,
magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen.
Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå?
Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en?
Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Fråga: :
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret