Johan
    Jag tänkte om det fanns någon debatt enligt dem som kontrollerar universitetsutbildningar i det här landet om ens gymnasiesnitt skall bestämma för resten av livet vad en människa kan läsa då man får bara garanterad prövningar om man väljer specifika kurser på naturvetenskaps eller samhällsvetenskaps programmena? Även efter begära så får många som gick de praktiskta linjerna inte göra prövningar i deras praktiska kurser. Är det rätt att nästan varje kommun i Sverige ger dem som gick NV eller Samhällsvetenskapprogrammet förmågan att höja deras betyg men inte dem 16 andra linjerna? Jag tänkte bara om det var någon diskussion om det här i Sveriges högsta nivåer som kontrollerar universitetsutbildningar? Tack!

    Mvh,

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Johan,

    högskoleprovet är öppet för alla. Kostnaden är mycket "överkomlig" och är lägre än kostnad för en prövning... anmäla sig till högskoleprovet kostar 450 kr. Möjlighet att göra högskoleprovet finns 2 ggr varje år. Är man duktig och allmänbildad, borde man kunna uppnå högt resultat på högskoleprovet - så kan man också tänka.
    ***
    Ang. prövningar
    De måste erbjudas i alla kurser i vilka Undervisning Pågår. Så säger Skolverket när man frågar dem. Du får gärna vända dig till Skolverkets upplysningstjänst - man kan både ringa och maila till dem.
    ***
    Har du några förslag, för du gärna framföra dem till Universitets- och högskolerådet, till Skolverket och till UKÄ - Universitetskanslers Ämbetet.
    Vi på Fråga SYV påstår inte att allt är bra och rättvisa segrar... Det finns mycket som kan göras bättre. Dock - om alla som önskar höja sina betyg gjorde det snabbt och lätt - skulle det finnas fler sökande med det högsta meritvärde 22.5 än det finns platser på utbildningar och då måste man lotta ut platserna... blir det mer rättvist om slumpen får avgöra vem som kommer in på utbildningarna? :(

    Vänligen
    ANNA

    • : Det stämmer, jag kikade på Österrike dock, där så har dem antagningsprov, det känns bara sjukt att när man även är 35 eller 40 år gammal så är det betyg som man fick när man var 15,16,17 som fortfarande bestämmer, jag kanske framför min åsikt till UHR, men, jah, kommer dem verkligen att göra någonting? :S.
    • Julia : Jag vet inte om UHR kommer att göra någonting åt dina förslag, men om du inte framför dina förslag - då kommer de definitivt inte att göra ngt., för att då vet de inte vad du önskar/föreslår...
    • Julia : Ang. anordna prov i stället för att titta på gamla betyg - så är det mycket kostsamt och omständigt... Högskoleprovet finns ju. Så det är tillgängligt för alla att göra HP. Sedan, om betygen inte kommer spela roll - hur motiverar man ungdomar att kämpa med skolan och skaffa sig bättre kunskaper... de kan ju då tänka att sen, när jag blir "gammal" kan jag säkert göra bra på provet, varför ska jag nu kämpa för betygen? - så, det finns många aspekter att ta hänsyn till.
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan,
    om man tittar på de senaste forskningsresultat som påvisar att människohjärnor mognar när personerna är ca 25 år gamla, blir man mycket förvånad att samma människor som inte är mogna ännu, måste fatta viktiga beslut. Egentligen så borde kanske myndighetsåldern bli 25 år och man skulle välja yrke och utbildning när man är "en bra bit över 20år"... men så finns det också nackdelar i det systemet.
    Jag håller med dig om att alla borde få en andra chans. Dock har jag tyvärr svårt att tro att det skulle finnas ett sysmen där alla fick precis som de vill... .
    Det är bra att föra diskussioner, uttrycka sina åsikter men om man gör det i "fel forum", där beslut ej kan fattas, kommer det inte att göra någon större skillnad, tyvärr. :(

    • :

      Jag håller med dig då man har varit ute i det "verkliga" ett par år och förstår sig bättre på det som man vill jobba med långsiktigt.

    • Julia : Det är väldigt olika. Vissa barn vet redan när de är 7 år att de vill bli t.ex Kock (laga mat gillar dem) och så blir de det och jobbar med det hela livet sen... Andra ändrar sig många ggr. Att bestämma i vilken ålder man ska bestämma sig går ju - i praktiken - inte... Att alla ska vänta tills de är helt säkra, så kanske det blir "aldrig" ngt. av... Det är komplicerat. Andra chans finns ex. genom Högskoleprovet. Ibland finns det också AU, alternativt urval - då intervjuer/tester förekommer. Yrkeshögskolorna - www.yhguiden.se - gör alltid egen bedömning (som endast delvis baseras på betyg).

    Frågor och svar taggade med 'särskola' (6 st.)

    • Tove

      Övergångar mellan särskoleformer?

      Jag har fått frågor om att byta mellan skolformer, och jag kan inte hitta någonting. Det går att byta från "vanlig" skola till särskola/gymnasiesärskola, men funkar det åt andra hållet? Kan man byta från gymnasiesärskola till gymnasieskola, och kan man söka gymnasieskola om man gått...

      Daniel: : Hej Tove,gymnasieskolans nationella program kan inte, enligt vad jag vet, anta elever som läste på grundsärskola. Anledningen är att de är obehöriga. För behörighet till ett... Läs hela svaret
    • Isak

      Kan jag byta klass till en vanlig klass?

      Hej, jag går i en särklass på bollerup men jag trivs inte alls i den klassen och känner att jag kommer strunta i att gå i skolan pågrund av detta, jag vill gå i en vanlig klass med fler folk och folk jag känner på bollerup, jag valde denna...

      Julia: : Hej Isak,när du skriver "Särklass" menar du gymnasiesärskoleutbildning som på Bollerup heter "Skog-, Mark och Djur"? Om det är den utbildning du menar, då är det... Läs hela svaret
    • Jessica

      validering inom särskolan?

      Var hittar jag hur jag kan validera bort olika ämnen inom specialpedagog/pedagog/särskolelärare? Jag har ingen möjlighet att läsa in ämnen som saknas för att bli behörig till lärarutbildning men har gedigen kunskap/erfarenhet och betyg i...

      Anna: : Hej,om man utan fullständig gymnasial utbildning vill komma in på högskola, så finns det idag möjlighet att söka på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet + ett antal godkända... Läs hela svaret
    • Robin

      Vad behöver jag göra för att undervisa i särskolan?

      Hej! Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit. Om jag har förstått det hela...

      Milla : : Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret
    • Daniela

      Målgruppstillhörighet för särskola?

      Hej, jag fick en synpunkt från en kollega, en annan SYV, att det inte bör (eller får, eller ska...) användas begrepp "utvecklingsstörning" när man pratar om elever i särskola (grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux). Kollegan använder "utvecklingsvariation" i stället och tycker alla bör...

      Milla : : Hej Daniela!Vi har på senare tid allt mer märkt av oenigheten kring begreppet Utvecklingsstörning. Det är inte helt enkelt eller självklart vilka begrepp man kan, bör, får eller ska... Läs hela svaret
    • Camilla

      Elev som läst särskolan?

      Hej! Vilka alternativ ser ni för en person (18 år gammal) som läst grundsärskola när det gäller fortsatta studier? Personen i fråga vill absolut inte gå gymnasiesärskolan. Hoppas ni kan hjälpa mig med lite idéer :)

      Anna: : Hej Camilla, jag råder dig/er att kika på folkhögskolorna, ex. Ädelfors folkhögskola>>, Sjöviks folkhögskola>> och i Vara folkhögskola>>. På Sjöviks... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga