Hej! Jag har blivit mer förstådd i fristående kurser som alternativ till fullständiga program. Jag förstår fördelarna med säkerheten av ett program, och det är därför jag ställer denna fråga: Ifall jag går ett år av en kurs, säg sociologi och socialpsykologi A på Uppsala, får jag då någon ytterligare merit av att gå den kursen som sedan kan öka chanserna för mig att komma in på nästa, säg psykologi A? Eller måste jag söka igen på mitt högskoleprov och folkhögskoleomdömme och därmed riskera att inte komma med i nästa års kurs som jag vill in på? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32177 frågor besvarade.
Är det lättare att komma in på fristående kurser om man redan gått en?
1 Svar
Hej,
när du söker till fristående kurser (på grundnivå, alltså ej på avancerad nivå) på högskola eller universitet, konkurrerar du med gymnasiala meriter och resultatet från högskoleprovet; på avancerad nivå kan man läsa efter det att man tagit ut kandidatexamen eller yrkesexamen á minst 180 högskolepoäng. På avancerad nivå ligger magister och master program men finns även fristående kurser.
Så, vi pratar här endast om kurser på grundnivå och till dem konkurrerar du med gymnasiala meriter + högskoleprovsresultat, oavsett om du tidigare läst på universitetsnivå och avklarade många högskolepoäng men det kommer inte finnas så jättemånga sökande till fortsättningskurserna som kräver att man har godkänt betyg i underliggande/lägre kurs, t.ex kan inte vem som helst komma in på Psykologi B, för att det krävs att man har läst och fått godkänt i Psykologi A och det är inte "alla" som har gjort det, så det blir färre behöriga sökande än till Psykologi A. Och på samma sätt även i andra ämnen: svårast borde bli att komma in på första ("nybörjarkurs") i varje ämne och lättare att komma in på fortsättningskurserna. Men några garantier kan man inte få på förhand... för att de som läser program har garanterad plats på kurser som ingår. Exempel: inom ganska många universitetsprogram ingår "valfri termin" men helt valfritt brukar det inte vara utan det kan finnas en lista på några kurser från vilken man väljer och de som valde en viss kurs "inom sitt program" får plats, och de externa sökande konkurrerar om de "resterande platserna" (och det kan bli många som inom sina program väljer just samma kurs som även du vill läsa och då blir det färre platser för er, som inte går ngt.program, att konkurrera om). Summan av "kardemumman" är att de som söker fristående kurser konkurrerar om platserna och riskerar att inte komma in. Och det kan även bli så att kursen du vill läsa som din "nästa kurs" inte ges på något lärosäte där du vill läsa och inte heller på distans, så du kanske måste söka till ett lärosäte som ligger utanför pendlingsavstånd och i fall du komma in på kursen, måste du flytta "bara för att" läsa en termin. Jag vill inte skrämmas, men jag vill att du förstår att du, utanför programmet, inte får några garantier på att kunna läsa varje "nästa kurs".
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'särskola' (6 st.)
-
Övergångar mellan särskoleformer?
Jag har fått frågor om att byta mellan skolformer, och jag kan inte hitta någonting. Det går att byta från "vanlig" skola till särskola/gymnasiesärskola, men funkar det åt andra hållet? Kan man byta från gymnasiesärskola till gymnasieskola, och kan man söka gymnasieskola om man gått...
Hej Tove,gymnasieskolans nationella program kan inte, enligt vad jag vet, anta elever som läste på grundsärskola. Anledningen är att de är obehöriga. För behörighet till ett... Läs hela svaret -
Kan jag byta klass till en vanlig klass?
Hej, jag går i en särklass på bollerup men jag trivs inte alls i den klassen och känner att jag kommer strunta i att gå i skolan pågrund av detta, jag vill gå i en vanlig klass med fler folk och folk jag känner på bollerup, jag valde denna...
Hej Isak,när du skriver "Särklass" menar du gymnasiesärskoleutbildning som på Bollerup heter "Skog-, Mark och Djur"? Om det är den utbildning du menar, då är det... Läs hela svaret -
validering inom särskolan?
Var hittar jag hur jag kan validera bort olika ämnen inom specialpedagog/pedagog/särskolelärare? Jag har ingen möjlighet att läsa in ämnen som saknas för att bli behörig till lärarutbildning men har gedigen kunskap/erfarenhet och betyg i...
Hej,om man utan fullständig gymnasial utbildning vill komma in på högskola, så finns det idag möjlighet att söka på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet + ett antal godkända... Läs hela svaret -
Vad behöver jag göra för att undervisa i särskolan?
Hej! Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit. Om jag har förstått det hela...
Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret -
Målgruppstillhörighet för särskola?
Hej, jag fick en synpunkt från en kollega, en annan SYV, att det inte bör (eller får, eller ska...) användas begrepp "utvecklingsstörning" när man pratar om elever i särskola (grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux). Kollegan använder "utvecklingsvariation" i stället och tycker alla bör...
Hej Daniela!Vi har på senare tid allt mer märkt av oenigheten kring begreppet Utvecklingsstörning. Det är inte helt enkelt eller självklart vilka begrepp man kan, bör, får eller ska... Läs hela svaret -
Elev som läst särskolan?
Hej! Vilka alternativ ser ni för en person (18 år gammal) som läst grundsärskola när det gäller fortsatta studier? Personen i fråga vill absolut inte gå gymnasiesärskolan. Hoppas ni kan hjälpa mig med lite idéer :)
Hej Camilla, jag råder dig/er att kika på folkhögskolorna, ex. Ädelfors folkhögskola>>, Sjöviks folkhögskola>> och i Vara folkhögskola>>. På Sjöviks... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga