Är det många universitetsutbildningar som kräver att man läst de gymnasiekurser som kan ge meritpoäng (men som då de krävs ej ger MP)? Mattekurserna är väl rätt vanligt att de krävs men kurserna i moderna språk och engelska 7?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32233 frågor besvarade.
är det många utbildningar som kräver meritpoängskurserna?
2 Svar
Hej Lovisa,
engelska 7 krävs inte för någon svensk högskole- eller universitetsutbildning. Moderna språk 4 likaså, alltså ej krävs, men moderna språk 3 kan krävas för vissa utbildningar - t.ex om man vill läsa för att bli en Språklärare, eller så finns det också några Internationella program och så utbildningar på kandidatprogrammen på HHS, som är icke-statlig högskola och infår lite egna regler.
Jag vet inte om jag förstod din fråga helt och håller korrekt. Jag tror du vill veta vilka kurser som alltid, oavsett vilken utbildning man söker till, kommer ge meritpoäng. Och i så fall svarar jag så här: engelska 7 och moderna språk 4 är kurserna som "alltid" ger meritpoäng, pga de ej krävs för särskild behörighet till ngn svensk utbildning på högskolenivå. Skriver "alltid" i "..." för att det finns (så klart) undantag... :) För det första så är max antal meritpoäng 2.5. Och om man redan genom andra kurser får max, då kan man inte få fler meritpoäng. Säg att eleven har godkända betyg i moderna språk3, 4 och i engelska 7 och även i matematik 2,3 och 4. Hen söker till utbildning som inte kräver matte för särskild behörighet (t.ex juristprogrammet); hen får 1.5 meritpoäng för matte 2, 3 och 4 och 0.5 meritpoäng för mod.språk3. Då finns det utrymme kvar att få ännu + 0.5 meritpoäng (ej mer). Och eng7 borde ju ge 1.0 och även mod.språk 0ckså, 1.0 men det blir bara + 0.5 för att man kan ej få mer än max ju.
Och så finns det också utbildningar som inte accepterar meritpoängen över huvudet taget. De icke-statliga lärosäten får införa egna regler. De lärosätena är få till antal, men för de som söker dit är det viktigt att känna till vad som gäller. De som inte accepterar meritpoängen (enligt vad jag vet) är Handelshögskolan i Stockholm och Chalmers, Tekniska Högskolan i Göteborg (på Chalmers är det i alla fall deras Tekniska basår som ej accepterar meritpoängen). Icke-statliga lärosäten får ändra sig och införa andra regler än vad som gäller idag. Som sagt, är det viktigt att undersöka saken om man är intresserad att söka till en sådan icke-statlig högskola. Med det sagt, är det ju bra att kunna mer matte, mer inom engelska och mer inom språken (kan bli en fördel på arbetsmarknaden, även om högskoleutbildning ej kräver det). Så, det är bra att eleverna läser så mycket som möjligt inom matematik, engelska och andra språk!
Hej Lovisa,
jag tänker på en annan sak än det som Mikael har besvarat. Mikaels svar är annars helt rätt. :)
Men jag tänker på att vissa populära universitetsutbildningar som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, psykologprogrammet och några till brukar ha antagningsgränser som ligger på över 20.0 vilket betyder att man inte kan komma in utan några meritpoäng. Att ha meritpoängen är frivilligt men utan dem kan en elev uppnå max 20.0 (om man har alla A-betyg i alla kurser som räknas i ens jämförelsetal, blir det jämförelsetal på 20.0). Har man inga meritpoäng blir ens jämförelsetal = meritvärde och det är med meritvärdet som man konkurrerar om plats på svenska högskole-universitetsutbildningar.
Om antagningsgräns ligger konstant på över 20.0 /under de senaste åren/ och elven ej vill eller kan göra högskoleprovet, eller fick lågt resultat på högskoleprovet, då har hen ingen chans att komma in utan några meritpoäng; på så sätt kan man kanske säga att det "krävs att man har meritpoängen". Det blir då frivilligt men samtidigt, konstigt nog, obligatoriskt... i alla fall de facto - nödvändigt.
Om en elev har en ambition att komma in på en populär utbildning som brukar ha många sökande som söker med höga betyg, rekommenderar vi att försöka få så höga betyg som möjligt (så klart) men att även försöka skaffa så många meritpoäng som möjligt + även göra högskoleprovet!
Frågor och svar taggade med 'lärare i förskoleklass och åk 1-3' (5 st.)
-
Hur ser ledighet och arbeststider ut för lärare åk 1-3 / förskola?
Hej! Jag är en 19 åring som funderar på att bli lärare, jag funderar mestadels på förskolan / åk 1-3. Jag undrar hur en arbetsdag skilljer sig mellan dessa två, hur länge jobbar man? Jag vet att förskolor kan ha öppet tex. 06.00-18.30 och lärarna därmed jobbar i skift? Tex. 06.00 -...
Hej,jag eller en annan allmän SYV är inte expert på de frågorna som du ställer. Allmänt gäller att arbetsgivare behöver inte bjuda på fler... Läs hela svaret -
Förskollärare som lärare i förskoleklass?
Hej! Jag läser till förskollärare just nu och undrade hur man blir behörig att jobba i förskoleklass? Krävs det enbart min förskollärarexamen eller behöver jag studera vidare för att bli behörig att undervisa i en förskoleklass?...
Hej Kasra,var god läs I tråden på Fragasyv.se/fragor/förskollaerare-i-förskoleklass - där svar på en liknande fråga ges. Prata gärna med... Läs hela svaret -
Förskollärare i förskoleklass?
Hej! Jag studerar just nu till förskollärare och har med tiden ökat intresset för arbete inom förskoleklass. Jag läste nånstans att förskoleklassen blir till ettan istället och att man kan läsa 2 kurser, svenska och matematik. Om jag läser de kurserna, kommer jag att vara behörig till åk 1-3...
Hej!Om du inte kommit väldigt långt i din utbildning till Förskollärare, kanske är det bäst om du söker till F-3-lärarprogrammet och läser det i stället.... Läs hela svaret -
Lärare: 1-3 och 4-6, vad är skillnaden?
Hej! Jag är just nu mitt uppe i ett högskole och utbildningskaos. Men känner mig helt säker på att barn i mellan åldrarna 6-13 är de jag vill jobba med. Vet dock inte vilka år jag ska välja? Jag kan själv inte finna några större...
Hej Maria, UtbiIdning tiII Grundlärare finns i tre inriktningar: mot fritidshem >>, förskoleklass och åk 1–3 samt mot åk 4–6. De två utbiIdningar som du är intresserad... Läs hela svaret -
Behöver jag läsa till kurser på gymnasiet för att bli lärare?
Hej! Jag har intresserat mig för läraryrket, specifikt för att bli lärare för lågstadiet, och jag planerar att gå estetiska linjen med inriktning estetik och media på gymnasiet, för att jag vill ha kul på min tid på gymnasiet. Jag undrar om jag måste läsa till några kurser för att bli lärare...
Hej ElLen, är det den här lärarbehörighet, som du är intresserad av - Lärare i förskolekass och åk1-3 >>>?
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga