Linn
    Hej! jag har gått naturvetenskaplig linje ett tag av 1'an, men bytte av ren panik till estetisk linje strax innan jul. Men mitt problem är att jag tycker att linjen, eller speciellt min skola, känns väldigt oseriös och som om jag inte rikligt lär mig något. Jag gillar inte lärarna eller rektorn, och inte heller sättet de lär ut på. trivs inte heller speciellt bra i min klass.

    helt enkelt saknar jag min förra gymnasieskola där jag gick natur, jag saknar hur det kändes seriöst och som om jag gjorde nytta av min tid på gymnasiet. Jag har pratat med mina föräldrar och jag har som ide att byta tillbaka till min förra skola, men byta till sam linjen.

    Är det "värt" att gå om 1 år på gymnasiet och börja om? mina föräldrar tycker jag slösar min tid, men jag tycker det borde vara värt att byta eftersom att den skolan jag byter till är mer seriös? det enda man förlorar är väll tiden? tror jag kommer bli bättre förberedd för högskola om jag går på en mer seriös skola. Jag tror även jag skulle klara av att plugga, tycker det är kul, speciellt sam ämnena, har 295 poäng från grundskolan.

    tack på förhand, Linn

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Linn!

    Tråkigt att du inte trivs i din skola. Bra att du söker lösning på problemet.

    Du skriver att du vill vara väl förberedd inför högskolestudier. Vad vill du läsa på högskolan?

    Det finns flera olika lösningar på ditt "problem": en av dem är den, som du själv kom på - att söka om till SA och gå om ett år;
    en annan lösning skulle kunnat vara att försöka byta skola men ej utbildning - dvs att du försöker hitta en annan skola med ES och byta utan att "förlora" ett år;
    tredje alternativet skulle vara att försöka hitta ett sätt att förbättra din situation på din nuvarande skola: att prata med kurator & skolsköterska kan vara till stor hjälp ibland; att satsa mer på självstudier och börja jobba på Gymnasiearbete (samla material till det redan nu) och se ett värde i att övervinna hinder i form av "mindre passande miljö" - det är tyvärr så att inte alla har tur att "hamna" på en arbetsplats där man stormtrivs och då har man stor nytta av tidigare erfarenhet av att kunna "stå ut" och hitta "ljusglimtar" i tillvaron för att det är inte alltid möjligt att byta jobb lika lätt som man kan byta utbildning.

    Vilken av lösningar du väljer, är mycket upp till dig och dina föräldrar: fram tills du blir 18 år, måste du få dina vårdnadshavares samtycke till alla viktiga beslut, som byte av utbildning tillhör också.

    Berätta för dina föräldrar om att ansökan till åk1 på SA kan du göra "vid sidan av" - och se sen i fall du kommer in på SA, kan du sen besvämma om du tackar Ja eller Nej till den platsen. Här är det viktigt att inte missa sista dag i omvalsperioden. SYV kan hjälpa dig att göra ansökan eller så kontaktar du ditt Antagningskanslí direkt.

    Se efter vilka andra skolor som erbjuder ES som finns på pendlingsavstånd och hör med rektorerna där om det finns ledig plats - så att du ev. skulle kunna byta. Om du får ett positivt svar från en eller flera skolor ang. byte betyder inte per automatik att du just byter, men då vet du att den möjligheten finns.

    Skulle det slumpa sig så att du inte kommer in på SA, trots dina 295 Mtv och det inte finns någon plats på ES på en annan skola på pendlingsavstånd, har du i så fall inte så många valalternativ. Reservalternativet är att be att få vara inskriven på IM, Individuellt alternativ http://www.gymnasieguiden.se/program/IM/individuellt-alternativ som egentligen är för obehöriga till gymnasiets nationella program, men kan också vara "räddning i nöden" för en elev, som annars skulle hoppat av gymnasiet - att man under en period kan kombinera studier med praktik eller gå på "helpraktik", som är mycket bättre än att inte gå i skola och inte göra ngt. alls.

    Du skriver också att dina föräldrar inte tycker om att du "förlorar" ett år genom att byta program. Det finns både för- och nackdelar i att gå om ett år. Jag vill här lyfta de fördelarna som finns: du blir ett år äldre än dina klasskompisar med mer livserfarenhet och erfarenhet av att läsa på två andra program (du vet helt enkelt mer och varit med om fler händelser); en del kurser kommer du att läsa om och det blir delvis repetion för dig - du har då bättre förutsättningar att få djupare kunskaper & högre betyg. Sedan är det så att det finns knappt någon klass på gymnasiet i vilken det inte går minst ett par elever som är både ett, två och ibland t o m 3 år äldre än resten av klassen, så du blir troligtvis inte ensam med om att vara äldre än majoritet av eleverna.

    Jag hoppas att någonting i mitt svar blir till hjälp för dig. Du är välkommen att höra av dig igen och vi försöker ge dig råd, stöd och hjälp - så mycket vi bara kan.

    Bästa hälsningar! Stort lycka till! jag håller tummarna för dig, Linn!
    Milla

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'omotiverad' (3 st.)

    • Elim

      Ska jag byta och när i så fall?

      Hallåhallå! Jag har gått naturbruk på Hvilan Utbildning under en termin nu. Jag har trivts helt okay. Jag har några kompisar och klarar utbildningen, men jag mår bara sämre och sämre. Större delen av folket är negativa och har ingen motivation, det smittar av sig på mig. Svenskan, engelskan...

      Mikael: : Hej EIim, beklagar att du känner som du gör. Det är definitivt inte bra om du mår så dåligt som du gör! Har du pratat med skolans kurator? Har du berättat för någon... Läs hela svaret
    • Karin

      Vad ska jag göra om jag vantrivs i klassen?

      Hej! Jag började på natur i år och linjen känns helt rätt! Tyvärr trivs jag inte alls i klassen och känner att alla de andra i klassen är väldigt omotiverade och utseendefixerade. De sitter exempelvis och rangordnar killar och tjejer i klassen baserat på utseende... Har verkligen försökt ge...

      Anna: : Hej Karin, jag tänker så här: du kan ju koncentrera dig på Studier, du gör läxorna, lyssnar noga på vad lärare säger på lektionerna och pluggar så som du... Läs hela svaret
    • Oleg

      Hur måtiverar man omotiverade vuxna, några förslag?

      hej, jag arbetar som "jobbcoach" med arbetslösa och några är ganska så nära pensionsåldern... och de har liksom "gett upp" kan man kanske säga. Mitt jobb, oavsett vad jag tycker om självaste upplägget av uppdraget, är det, trots allt, att motivera dem så att de går ut och skaffar sig ett jobb...

      Mikael: : Hej Oleg, ja... det kanske inte är så jättemeningsfullt att motivera till aktivt jobbsökande om personen i fråga ska gå i pension om 3 veckor. Här håller jag med... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga