Hej! Jag går nu tredje året på gymnasiet och vill höja mina betyg för att komma in på den utbildning jag vill gå. För detta vet jag att jag kan göra prövning och att jag aldrig kan sänka mig på det. Däremot undrar jag om jag isåfall endast hamnar i kompletteringskvoten när jag ansöker till universitet? Jag förtydligar med de riktiga siffrorna för detta var svårt att förklara. Handelshögskolans antagningspoäng såg ut som följande 2020: BI 2020: 19,38 BII 2020: 19,45 Jag hamnar minst på 19,27, med lite tur på 19,38. Alltså ligger jag precis på gränsen. Jag kan dock göra prövning och hamna på minst 19,48, med tur på 19,69. Även här hamnar jag alltså precis på gränsen och det kan gå hur som helst. Därför funderar jag på hur det fungerar om jag gör prövning och sedan ansöker, men mina betyg (utan komplettering) räcker till, fast inte mina kompletterade betyg räcker. Säg att jag får 19,30 i slutbetyg utan komplettering och 19,48 med komplettering och att detta blir lägsta antagna i de olika grupperna (helt påhittade siffror för att få visa vad jag menar): BI 2021: 19,26 BII 2021: 19,5 Med dessa poängen skulle jag alltså ha kommit in med mina betyg, utan komplettering, men inte med mina kompletterade betyg. Kommer jag då ändå komma in, eller kommer jag få ett nej då jag sökt med kompletterade betyg. Alltså är jag med i båda grupperna samtidigt eller endast BII? Tack för svar! :)
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32197 frågor besvarade.
Är jag i både BI och BII samtidigt om jag gör prövning?
1 Svar
Hej,
om man redan innan komplettering är behörig, då prövas man med det ursprungliga meritvärdet (på gymnasiala betyg som ingår i examensbeviset) i BI, direktgruppen.
Om man sedan genom en komplettering höjer sitt meritvärde, då prövas man med det högre meritvärdet - i BII. Man kan på så sätt prövas både i BI och BII och så blir det för många sökande. På vilket sätt man höjer sitt meritvärde (genom att läsa kurserna eller genom prövningar) spelar ingen roll.
Med resultatet av högskoleprovet prövas man även i HP-urvalet. Och det finns exempel på att man prövas även i BF (omdöme från folkhögskola) - om man fick Omdöme om grundläggare behörighet. Och samtidigt även i AU, om utbildningen öppnar för alternativt urval. Det går alltså att prövas samtidigt i BI, BII, BF, HP och AU.
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskapslärare' (6 st.)
-
Hur vet man vilket ämne ett program/kurser klassas som inför KPU?
Hej! Jag har länge funderat på att studera filosofi. Det som har stoppat mig har varit att jag har haft svårt att se vad jag skulle göra efter en sådan utbildning. Då har det slagit mig att man kanske efter skulle utbilda sig till lärare genom en kpu....
Hej Tobias!Om man vill bli gymnasielärare i filosofi, så finns det 3 vägar att gå: • ämneslärarprogrammet • kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret -
Sport & behörig på yrkeslinjen handel?
Hej! Jag funderar på att gå handelsprogrammet inrikting handels & service. För jag tycker det låter roligt samt att jag skulle vilja öppna en butik. Men jag skulle också vilja bli behörig till högskola för att jag skulle vilja bli...
Hej!lärare på högstadiet, år 7 - 9 brukar vara behöriga att undervisa i 3 ämnen, t.ex samhällskunskap, religionskunskap och historia; eller samhällskunskap, svenska och... Läs hela svaret -
Går det att kombinera psykolog och samhällskunskap som ämneslärare?
Hej, jag funderar på att plugga till ämneslärare och funderar då på att ha ämnena psykologi och samhällskunskap. Då det är det ämnena jag tyckt varit roligast att läsa på gymnasiet. Jag har läst på om vilka ämneskombinationer som fungerar och det ska samhällskunskap och psykologi göra, men...
Hej Vera, det finns 2 huvudvägar att gå om man vill utbilda sig till lärare:- hitta Ämneslärarprogrammet som passar in i dina planer - det är... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare . -
Kombinera ämnesstudier i lärarutbildning?
Hejsan! Nu i sommar avslutar jag mitt andra år vid ämneslärarprogrammet 7-9 (ingång samhäll) vid LiU, och då vi väntar barn i juli kommer jag ta uppehåll från mina studier HT2017. Då har jag läst UK 1-4 och Samhällskunskap 1-30. Ska dock läsa en distanskurs i Historia 1-30 vid HH under HT...
Hej Emilie! Ansökningsperioden - för att söka utbildningar på högskolenivå med start hösten 2017 var Sista dagen 18 april. Det är möjligt att Restplatserna... Läs hela svaret -
samhällskunskapslärare som vill bli socionom?
Hej Jag är utbildad samhällskunskapslärare för gymnasiet. Jag har arbetat i snart åtta år och har börjat tänka på att vidareutbilda mig. Eftersom jag är väldigt intresserad av sociologi har jag funderingar på att läsa vidare till socionom. Jag har läst sociologi A och B och så har jag skrivit...
Hej! Alla utbildningar till Socionom finns info om på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/?fritext=Socionom Jag kan inte se någon utbildning på halvtid på distans, tyvärr, men det går kanske... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga