Elin
    Hej.
    Jag har social fobi och tycker att agerande i okänd grupp är väldigt jobbigt. Samtidigt vill jag bli lärare, tror du att det blir ett stort hinder eller något som kommer lösa sig?
    Skulle också uppskatta om du kunde berätta lite kort om lärarutbildningen :)

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Elin,
    det finns flera olika sortens lärare - förskollärare, grundskolelärare, yrkeslärare, gymnasielärare, fritidspedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Speciallärare arbetar med elever i små grupper eller individuellt. Specialpedagoger arbetar mest med handledning av lärare och sällan med eleverna direkt.
    Bra sidor med information för dig som funderar på att bli lärare är:
    http://www.framtid.se/profession/larare/
    http://www.framtid.se/profession/forskollarare/
    http://www.framtid.se/profession/gymnasielarare-i-yrkesamnen/
    http://www.framtid.se/profession/gymnasielarare-i-allmanna-amnen/
    http://studera.nu/valja-utbildning/lararutbildningar/vilka-lararutbildningar-finns/

    Du ber mig att berätta om lärarutbildningen, men det är lÄRARUTBILDNINGAR - flera olika, som finns. Här nere kan du läsa min berättelse om dem:
    Elever som efter gymnasiet vill läsa vidare till lärare, har det inte lätt när de försöker få fram vilka kurser på gymnasiet som de måste läsa för behörighet till just den ämneskombinationen som de har tänkt sig.
    Nedan finns det en utförlig förklaring till varför det förhåller sig på det viset.

    Ett råd till elever som vill läsa till lärare är att välja en högskola/universitet där de vill studera och läsa på just deras hemsida och även kontakta dem för att få svar på följande frågor:
    1. Vilka ämneskombinationer som är möjliga att ha på lärarutbildningen på just den högskolan?
    2. Vad behörighetskraven är till just den ämneskombinationen på just den högskolan?

    Nedan finns information att läsa om lärarutbildningens uppbyggnad, olika vägar till lärarexamen samt en förklaring på varför olika högskolor erbjuder olika ämneskombinationer för blivande lärare.

    När det gäller behörighet till lärarutbildningen, så är det inte så lätt att hitta information, som är lätt att förstå sig på. Anledningen till det är att det finns ett övergripande beslut kring vilka kombinationer som är möjliga, men inom ramen för detta fattar högskolorna egna beslut. Framförallt beroende på att de flesta högskolor inte har examensrätt i alla ämnen.
    Nedan finns, kopierat från, bilaga 4 i Högskoleförordningen gällande vilka ämnen som får kombineras.

    Därefter måste man titta på vad högskolan där studierna är tänkta att äga rum kan erbjuda. Det är även möjligt att läsa på två högskolor, men som student har man då ansvar för att själv söka till de ämnena man är intresserad av. Om det är ett ämne som ev inte är ett ingångsämne, kan man ansöka om byte av studieort i en senare del av programmet. Här måste man kolla med respektive högskola vad som gäller. Det finns inga generella regler.

    Detta gäller för ämneslärare åk 7-9, Grundskolelärare:
    Om man går ämneslärarprogrammet åk 7-9, måste man i sin examen ha tre ämnen, undantaget är en kombination av samhällskunskap, svenska och musik, inom denna "trojka" räcker det med två ämnen. Anledningen är att dessa ämnen alltid måste omfatta 90 högskolepoäng per ämne.

    Men det finns även ”en annan väg” till en ämneslärarexamen, via KPU – Kompletterande Pedagogisk Utbildning, då kan man ta ut en examen inom åk 7-9 med ett, två eller tre ämnen och mot gymnasiet i ett eller två ämnen. Här bör man titta på den högskola där man ska läsa KPU och vilka krav de ställer på de ämnen som ska ingå i en examen. Alla skolor tillåter inte alla ämnen i en KPU-examen.

    När det gäller frågan om behörighet i t ex att läsa till lärare i Idrott & hälsa och samhällskunskap, så är svaret att man ska titta på den högskola där man tänkt läsa. Behörighetskraven kan variera.

    Här nedan finns det en länk till UKÄ, Universitetskanslersämbetet, där man kan gå in på respektive högskola och se i vilka ämnen skolan har examensrätt gällande ämneslärarutbildningen.
    Det är dock inte detsamma som att skolan erbjuder de ämnen de har rätt att erbjuda, utan det kan vara så att skolan valt att inte erbjuda vissa ämnen trots examensrätten.
    http://www.uka.se/utbildningskvalitet/sokblandexamenstillstand.4.782a298813a88dd0dad800011597.html


    ÄMNESKOMBINATIONER

    Vilka ämnen kan kombineras i en ämneslärarexamen?

    Grundskolan
    Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är indelade i följande ämnesgrupper:
    1. Engelska, matematik, modersmål och svenska
    2. Bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd
    3. Engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk
    4. Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap
    5. Biologi, fysik, kemi och teknik
    6. Engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som andraspråk och teckenspråk
    7. Biologi, fysik, kemi, matematik och teknik

    Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är följande:
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5. Alternativt 2 språk inom ämnet moderna språk i ämnesgrupp 3
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7
    • Ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7
    • Ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2
    • Tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller 5
    • Två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik
    • Ämnet bild eller musik ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7

    Gymnasieskolan
    Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper:
    1. Engelska, matematik, modersmål och svenska
    2. Engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och teckenspråk
    3. Filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap
    4. Biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik
    5. Idrott och hälsa
    6. Bild, dans, musik och teater

    Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i gymnasieskolan är följande:
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4
    • Två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4. Alternativt två språk inom ämnet moderna språk ur ämnesgrupp 2
    • Idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet. Förordning (2013:924)
    **********************************************
    Du frågar också om socialfobi är ett hinder inför yrkesval - att bli lärare. Jag råder dig att prata med din läkare eller psykolog, som ställde diagnos på dig. Jag hoppas att du kan bli lärare. Jag känner dock inte grad och omfattning av dina problem. Det kan eventuellt passa bättre om du utbildar dig till speciallärare eller specialpedagog. Fråga din läkare eller psykolog om det.
    Du får hemskt gärna ställa andra frågor till oss & vi skall försöka hjälpa dig allt vi kan!
    Milla SYV




    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'storbrittanien' (5 st.)

    • Yuna

      Vägen till läkarprogrammet i Uk?

      Jag ska ta studenten snart vilket är skönt efter 3 långa år. Nu när jag är klar så vill jag fortsätta följa min dröm till läkarprogrammet men vill så gärna testa på något nytt som att plugga utomlands. Jag har...

      Milla : : Hej!Vi på FRåGA SYV svarar, som regel, på frågor om yrken och utbildningar i Sverige. Vi har inga egna experter på studier utomlands och kan därför endast ge en allmän/generell... Läs hela svaret
    • NatalieJS

      Hur översätts GCSE betyg från England?

      Hej! Om man har GCSE betyg från England, hur översätts de? Kan man endast komplettera med t.ex. svenska och samhällskunskap om man läst resterande kurser för grundläggande behörighet i England på GCSE nivå? Målet är högskola i Sverige. Tack på förhand!

      Milla : : Hej,om en person vill söka till högskola-universitet i Sverige med utländsk gymnasieutbildning då behöver hen ansöka om Bedömning hos UHR, se gärna information... Läs hela svaret
    • SYV

      Möjlighet för stipendium?

      Hej! Jag undrar vilka möjligheter till stipendium ni kan hjälpa mig brainstorma fram. Det gäller en elev som har för avsikt att läsa 3 + 4 terminen på svenska skolan i UK. Tacksam om jag kan få hjälp med följande frågor: - När...

      Julia: : Hej!En mycket svår fråga.Jag skulle i första hand vända sig till den skolan där eleven vill läsa: den skola måste både vara intresserad att ha fler sökande + borde ha kunskap om... Läs hela svaret
    • Emma

      Höjt meritvärde?

      Hej! Jag har 19,2 i snittbetyg från gymnasiet (med fullt meritpoäng) och behöver 19,45 för att komma in på programmet jag vill söka. Har precis gjort prövning i NK2 som är ett av behörighetskurserna till programmet, fick A. Läste inte denna...

      Daniel: : hej Emma. Om du har meritvärde på 19.2 "med fullt meritpoäng" som du skriver i din fråga - då borde ditt snittbetyg/Jämförelsetal, ligga på 16.7 och det är lite lägre än... Läs hela svaret
    • Kübra

      Sänks meritpoängen för ett F?

      Hej! Det är så att jag har en F varning i Matematik 2b kursen därmed undrar om detta påverkar meritpoängen för hela summan i slutet av året. Mitt nuvarande meritpoäng är 17,9 (jag går i åk 2, sambeteende) och har F varning i...

      Anna: : Hej!maximalt antal meritpoäng som man kan få är 2,5 - så du kan omöjligen ha så många meritpoäng som du uppger i din fråga.Info om meritpoäng för dig som läser... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga