Liker

    Hej! Jag kommer sluta med cirka 21.2 i betyg (går naturnatur) och funderar på att bli läkare. Jag har sett att det är möjligt för antagningen i våren, vilket jag är helt ok med (våren 2025). Jag kommer då ligga på gränsen till antagningen, och undrar därmed om den antagningen är de sista som studenter kommer in på universitetet. Jag förstår att det den sista, men jag undrar om det sker att studenter blir uppringda ca 1-4 veckor efter antagningen, (om det finns plats). Finns det något liknande?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,

    antagningsstatistik visar det meritvärde som den sökande hade som kom in sist av alla. Men det kan finnas sökande med exakt samma meritvärde som ej kom in. Exempel: vi säger att antagningsstatistik visar meritvärde på 21.3 ... då är det så här att när alla som hade högre meritvärde kom in och det finns ännu en sista plats kvar att tillsätta men det finns flera (kanske t o m många sökande) som alla har meritvärde på 21.3 men det finns ju endast en plats kvar ... då kan antagningen titta på vilket resultat på högskoleprovet de sökande har som konkurrerar mot varande om den sista platsen; men i sista hand lottas den platsen ut (slumpen får avgöra vem av de som har samma meritvärde som får platsen). 
    Sedan ställs alla de behöriga sökande i RESERV. Om någon av de antagna tackar Nej till sin plats, tillfrågas hen som står i kön som RESERV nr.1. Om hen också tackar nej, då tillfrågas hen som står i reserv som nr.2 och så vidare... Men om ingen av de antagna tackar nej, då kan inget från reserv komma in. 
    Antagningsgränserna går upp och ner. Många faktorer påverkar. 
    Mitt råd till dig blir att du gör högskoleprovet så många ggr du kan + att du även försöker höja ditt meritvärde t.ex genom prövningar. Med det högre meritvärde kommer du prövas i BII, kompletteringsgruppen (detta samtidigt som du prövas i BI, direktgruppen, med det meritvärde du får på dina betyg som ingår i ditt examensbevis från gymnasiet). Du kan samtidig även prövas i HP-urvalet (på resultatet från högskoleprovet). 
    Skulle du söka till allmänna kurser på folkhögskolorna och bli antagen, kan du på en folkhögskola på ett läsår få omdöme (högsta möjliga omdöme är 4.0) och i så fall konkurrera även i BF-urvalet. 
    I varje urvalsgrupp får man "en ny chans".
    Men sök även till hösten 2024, du förlorar ju inget på att göra ansökan. Du kan ha tur, t.ex om antal studieplatser utökas (och i så fall lär antagningsgränsen gå ner). Sök också till olika orter; helst till alla orter där läkarprogrammet ges och var beredd att flytta om du kommer in på en ort som ligger utanför pendlingsavstånd från där du bor.

    Studie- och yrkesvägledare
    • Liker : Jo, det känner jag till. En fråga bara, om jag aldrig gjort hp, kommer jag prioriteras längst ner vid antagning? Kan de då kolla på betyg i olika ämnen (biologi, matte, kemi osv)? En till fråga, jag har läst att vissa blir uppringda om att de antagits. Jag undrar bara om det finns något sådant, samt om just denna antagningen också registreras på uhr?
    • Milla :

      Har man tillräckligt högt meritvärde behöver man i så fall inte göra högskoleprovet men om man känner/vet att man kanske inte har tillräckligt högt meritvärde, är det bra/fördelaktigt att göra högskoleprovet. I betygesgrupper prövas man med en SIFFRA som är meritvärde (i den siffran ser man inte vilka betyg i enskilda ämnen eller kurser man har). ... Att "vissa blir uppringda om att de antagits" är min gissning följande: när man står i RESERV-kön till utbildningen och ens "tur" har kommit att bli antagen (om den turen kommer) då vill de som jobbar med antagningen snabbt få svar om just den sökande vill ta plats på utbildningen eller inte (för att om hen inte vill eller kan ta plats på utbildningen, då måste nästa i reservkön tillfrågas, och så vidare). I RESERV-kön ställs man strikt efter hur höga meriter man har. Motivation (hur gärna man vill komma i på utbildningen) spelar roll vid ansökan till Yrkeshögskoleutbildningar och i AU (om AU-urval öppnas/finns, vilket varje lärosäte bestämmer självt).

    • Liker :

      Hej! Jag undrade mer om det är 2 reserver med exakt samma antagningspoäng. Ena har gjort hp och får t.ex 1.3. andra har inte gjort hp alls. Prioriteras den som gjort hp först då?

      Sen med att bli uppringd, syftar jag mer på att man blir uppringd EFTER andra urvalet (antagning)?

    • Milla :

      Nu är det så här att det är antagning.se + antagningsgrupperna på lärosätena som är experter på antagningsregler (vid antagning till svenska högskole-universitetsutbildningar) och det är deras tolkning av reglerna som gäller. Jag kan inte till100% redogöra för varken sig ev.kommande regeländringar eller för exakt hur de som jobbar med det tolkar antagningsreglerna i alla situationer. Jag kan redogöra för min uppfattning (men jobbar, som sagt, inte specifikt med den frågan); min uppfattning är att antal studieplatser fördelas, på förhand, innan anmälan öppnar mellan olika sökandegrupper, t.ex går 1/3 del av platserna till de som söker på resultat från högskoleprovet och 2/3 delar av platserna kommer fördelas på BI och BII samt BF (utifrån hur många behöriga sökande som blir i varje "undergupp"). Exempel: om jag hittar på och säger att det finns 99 platser på utbildningen, men utbildningen planerar för att göra "överintag" med 6 personer (med tanke på avhopp redan under första terminen, det är inte ovanligt att man gör "överintag"). Då är det 105 platser som ska tillsättas; en tredje del av dem, alltså 35 platser kommer gå till de med högst resultat på högskoleprovet (av alla som söker just den utbildning, så klart); de övriga platserna /i vårt exempel 70 platser/ kommer fördelas på Betygsgrupperna; vi säger att 10 platser reserveras för sökande med omdöme från folkhögskolorna (BF-urval); de resterande 60 platserna går till BI och BII (direkt- respektive kompletteringsgruppen); vi säger att det är exakt lika många behöriga som söker i BI och i BII (för att det är enklare att visa med ett exempel om det är "jämna siffror", jag är ju inte en matematiker heller... :) ... så vi säger att det är lika många sökande i BI och i BII och de ska "dela på" 60 studieplatser. 40 platser av de 60 st. kommer gå till BI och 20 till BII (detta för att reglerna säger att de som är behöriga utan kompletteringar bör prioriteras). Det är därför ofta svårare att komma in med kompletteringar... Men en och samma person prövas ofta i flera urvalsgrupper. Vi säger att "Pelle" blev behörig redan på gymnasiet; hen prövas med det meritvärde hen har på sina gymnasiala betyg i BI-urvalet; men hen har också kompletterat för att höja sitt meritvärde och också gjorde högskoleprovet. "Vår Pelle" prövas i alla tre urvalsgrupper: i BI med det lägre meritvärde, i BII - med det högre meritvärde och i HP - med resultatet från högskoleprovet.

    • Milla :

      Förtsättning om "vår Pelle" och antagning till högskole-universitetsutbildning... Vi säger att Pelle inte har tillräckligt högt resultat från högskoleprovet för att bli antagen i HP-urvalet; hen ställs i RESERV-kön som t.ex nummer 3.789 (och med det kommer inte kunna komma in... det är helt osannolikt att utbildning med 105 studieplatser skulle kunna anta någon med reserv-könummer som är på över 3.000 ...); Pelle hade bra men inte mycket höga betyg från gymnasiet (det är därför hen kompletterade för att få högre meritvärde); i BII, kompletteringsgruppen råkar Pelle bli en av fem sökande som alla har exakt samma meritvärde med komplettering men det finns två "sista" platser kvar att fördela i BII-urvalsgruppen (plats nr.19 och 20). Vi säger att endast tre av de fem sökande som konkurrerar om de två sista platserna i sin urvalsgrupp har gjort högskoleprovet. Anna har högre resultat från högskoleprovet än Pelle, men Adam har lägre HP-resultat än Pelle. Då kommer plats nr.19 i BII-urvalsgruppen gå till Anna, och sista platsen, nr.20 - till Pelle.
      ... Men om vi sätter en liten "knorr" på situationen och säger att Pelle och Adam både har samma meritvärde och även samma resultat från högskoleprovet, och de konkurrerar om sista platsen. I så fall tas lottning i bruk. Vid anmälan får varje sökande ett slumpmässigt "nummer" och enligt det som antagning.se säger så kommer (vid lottningen) hen med lägre nummer vinna. T.ex om Pelle hade fått slumpmässigt nummer 76 och Adam fick 77, då "vinner" Pelle som har tur på sin sida och får besked ANTAGEN. Adam ställs då i RESERV nr.1 och skulle någon av de antagna i samma urvalsgruppen, alltså i BII tacka Nej till sin plats, då kommer Adam bli tillfrågad om har vill komma in; Adam kanske tackar nej, för att han kom in på en annan utbildning eller fick drömjobbet, då kommer hen som står i RESERV nr.2 i BII-urvalet bli tillfrågad. Om ingen antagen i den urvalsgruppen tackar Nej till sin plats, kan ingen från RESERV komma in. ... Du frågade också om man kan bli uppringd senare... Jo, det kan man: så länge utbildningen kan ta in "nya elever" t.ex 2-3 veckor efter utbildningens start, så gås de efter reservkön och de sökande tillfrågas i den ordningen som reservkön påvisar... Det är i alla fall så jag uppfattar reglerna men jobbar inte direkt/specifikt med just de frågorna. Du får gärna läsa information på www.antagning.se och du kan också själv ställa frågor till de som jobbar på Antagning.se och till antagningsgrupperna på lärosätena.

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'samsam' (8 st.)

    • Alexander

      Jobba inom bygg och anläggning efter samsam?

      Jag går mitt andra år på samsam just nu och börjar ångra mitt val och vill jobba nått inom bygg och anläggning istället. Vill dock inte byta linje, hur ska man göra efter gymnasiet då?

      Daniel: : Hej Alexander!Det finns många olika yrken inom bygg och anläggning. På Framtid.se/yrken/bygg-anlaggning hittar du cirka 70 st. olika yrken inom Bygg- och anläggning. Vilket/vilka yrken har du... Läs hela svaret
    • Julia

      Dokument som styrker längden på biologi och kemi 1 kurserna?

      Hej! Jag har försökt hitta i Skolverkets hemsida något dokument där det står hur långa dessa kurser är (alltså ett helt läsår). Jag har dock inte lyckats så bra, och tänkte fråga er om ni vet var jag kan hitta det? Vore väldigt tacksam om ni kunde hjälpa mig! :) Julia

      Anna: : Hej Julia, Biologi 1 och Kemi 1 är kurser á 100 gymnasiala poäng. De flesta gymnasiala kurser är 100 poäng. En 100 poängs-gymnasial kurs = studier på heltid i... Läs hela svaret
    • Madde

      Måste man läsa psykologi 1 på samsam för att få gymnasieexamen?

      Om man bytte program till samsam och läste psykologi 2 men inte kan läsa psykologi 1 (som ser ut att vara karaktärsämne?) då kursen inte ges längre....kan man då få gymnasieexamen ändå?

      Anna: : Hej Madde, av din fråga framgår inte om du menar Examen från gymnasiet eller på Komvux; och det är skillnad  - i detta fallet.Se gärna programplan... Läs hela svaret
    • Helena

      Byta program nu eller senare!?

      Hejsan!! Jag går just nu första året på IB-linjen men jag trivs inte alls bra där och vill verkligen byta eftersom eng undervisningen är för mycket för mig. Jag vill då byta till ekonomi-juridik men just nu så är alla ekonomi-juridik program fulla på många olika skolor och jag måste...

      Peter: : Hej HeIena, så som du beskriver situationen, så skuIIe jag råda dig att byta tiII Sam-sam. Du försämrar inte dina chanser att komma in på Ekonomi-juridik, om du byter nu. Och du har rätt... Läs hela svaret
    • Ddaedy

      Matten förstör allt varför?

      Hej jag skriver till er eftersom jag har en fråga. Jag gick ut med A och B i nästan alla ämnen, några C och matte D. Jag tror att jag enkelt kan höja upp det mesta till A förutom matten där jag är rädd för att få ett E om jag har tur. Men nu kommer frågan, jag vill plugga juridik efter...

      Anna: : Hej! Du skriver att det är "såklart ingen annans än mitt fel att jag suger på matte"... men det kan finnas olika orsaker till varför du har svårt för matte. Om du t.ex. har dyskalkyli så är det medfött och kan inte vara ditt... Läs hela svaret
    • Julia

      Hur blir jag behörig till högskolan om jag läser HUM?

      Hej, Jag går i första ring med inriktningen samsam men jag vill byta till hum (då jag inte trivs i min klass). När jag går ut vill jag gärna läsa en ekonomi linje eller en advokat linje (eller liknande) men jag vet inte om jag blir behörig till dessa linjer om jag går hum. Vad ska jag läsa till...

      Anna: : Hej Julia, tråkigt att läsa om att du inte trivs och vill av den anledning byta till ett annat program. Har du träffat kurator? Har du pratat med din klasslärare/mentor? Har ni någon skolvärdinna... Läs hela svaret
    • Marko

      Vad kan man bli efter Samhällsvetenskapliga programet?

      Hej SYV! Jag går första året på gymnasiet och jag läser Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhälle. Och jag valde då denna linje för jag tycker om samhällsämnena, men nu till saken. Vad kan man bli efter samsam? Jag har länge funderat på det. Och den andra frågan, vi säger till...

      Lena: : Hejsan, eftersom Samhällsvetenskapsprogrammet inte är ett yrkesprogram så blir du inget efter just det programmet - du läser många kurser som gör dig behörig att söka till utbildningar inom det... Läs hela svaret
    • Jasmine

      Vilken linje skall man välja för att bli tandhygienist?

      Jag går i nian och hade tänkt mig bli tandhygienist, men jag vet inte vilken linje jag ska ta och om jag nu inte tar natur måste jag fråga skolan om jag kan läsa t.ex. Nk 2 eller något annat ämne jag behöver? Jag hade tänkt ta SamSam eller ekonomi, vilken tycker du e bäst att ta om man ska bli...

      Fråga: : Du kan ta vilket program som helst av Sam/Ek - du behöver bara lägga till Naturkunskap 2. Bra om du kollar med skolan att de erbjuder kursen. Ta det program du tror att du skulle klara av bäst.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga