Hy

    Hej! Jag går sista året på naturvetenskap och har tänkt att jag inte ska plugga direkt efter gymnasiet utan vill jobba lite och skaffa mig lite yrkeserfarenhet. Jag har länge funderat på att jag vill bli biomedicin analytiker men har också intresse för läkemedel. Därför tänkte jag att jag ska plugga apotekstekniker på yrkeshögskola, distans, medans jag jobbar. Sedan kan jag bestämma mig för om jag ska plugga biomedicin analytiker eller plugga vidare till receptarie och sedan till apotekare. Min fråga är alltså om det går att göra det. Jag vet att det är mycket konkurrens när man ska plugga vidare master och bli apotekare men jag tänker att apotekstekniker kan vara till min fördel och jag vet även att mycket kan förändras inom utbildningarna men om jag utgår från det som råder idag.

    Jag har  betyg för att komma in direkt pp receptarie men vill först testa och se genom att som sagt  plugga till apotekstekniler.

    Studiemedel är inga problem. Tack i förhand!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Hy,

    det finns ett antal distansutbildningar till Apotekstekniker men de är på heltid, alltså man måste ägna 40 timmar per studievecka åt studierna (i genomsnitt). Givetvis kan man jobba extra - kanske till och med så mycket som på halvtid, 20 timmar/vecka under studietiden.
    Du frågar om det går att plugga till apotekstekniker först och på högskola sen; och visst går det att göra; dock får man oftast inga Formella fördelar när man söker till högskola, utan man söker på sina gymnasiala betyg och på resultatet av Högskoleprovet.
    Om man efter receptarieprogrammet söker till master i farmaci för att bli en apotekare, så är urvalskriterier - det totala antalet godkända Högskolepoäng, alltså avgörande är hur mycket man har läst inom högskola/universitet.

    Vänligen
    Julia

    • :

      Men jag kommer ju läsa till Apotekstekninker, räknas de inte också som högskolepöeng eller är det bara "receptariepoängen" jag kan använda, om du förstår hur jag tänker?

    • Julia : Apotekstekniker är utbildning på yRKESHÖGSKOLE-nivå, alltså inte en högskoleutbildning. Yh-poängen kan "omvandlas" till högskolepoängen, men det finns inga fasta regler; alltså det är upp till varje högskola och universitet att acceptera yh-poängen eller inte, som en del av en högskoleutbildning. Men det kommer inte bli 3 terminers "högskolestudier" av 3 terminers yh-studier, utan kanske i bästa fall En termin "högskolestudier" men det är också möjligt att de inte alls räknas in. alltså, det är upp till de som gör antagning till en högskoleutbilnding att bestämma det. Och olika lärosäten kan tänka olika...

    Frågor och svar taggade med 'särskola' (6 st.)

    • Tove

      Övergångar mellan särskoleformer?

      Jag har fått frågor om att byta mellan skolformer, och jag kan inte hitta någonting. Det går att byta från "vanlig" skola till särskola/gymnasiesärskola, men funkar det åt andra hållet? Kan man byta från gymnasiesärskola till gymnasieskola, och kan man söka gymnasieskola om man gått...

      Daniel: : Hej Tove,gymnasieskolans nationella program kan inte, enligt vad jag vet, anta elever som läste på grundsärskola. Anledningen är att de är obehöriga. För behörighet till ett... Läs hela svaret
    • Isak

      Kan jag byta klass till en vanlig klass?

      Hej, jag går i en särklass på bollerup men jag trivs inte alls i den klassen och känner att jag kommer strunta i att gå i skolan pågrund av detta, jag vill gå i en vanlig klass med fler folk och folk jag känner på bollerup, jag valde denna...

      Julia: : Hej Isak,när du skriver "Särklass" menar du gymnasiesärskoleutbildning som på Bollerup heter "Skog-, Mark och Djur"? Om det är den utbildning du menar, då är det... Läs hela svaret
    • Jessica

      validering inom särskolan?

      Var hittar jag hur jag kan validera bort olika ämnen inom specialpedagog/pedagog/särskolelärare? Jag har ingen möjlighet att läsa in ämnen som saknas för att bli behörig till lärarutbildning men har gedigen kunskap/erfarenhet och betyg i...

      Anna: : Hej,om man utan fullständig gymnasial utbildning vill komma in på högskola, så finns det idag möjlighet att söka på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet + ett antal godkända... Läs hela svaret
    • Robin

      Vad behöver jag göra för att undervisa i särskolan?

      Hej! Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit. Om jag har förstått det hela...

      Milla : : Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret
    • Daniela

      Målgruppstillhörighet för särskola?

      Hej, jag fick en synpunkt från en kollega, en annan SYV, att det inte bör (eller får, eller ska...) användas begrepp "utvecklingsstörning" när man pratar om elever i särskola (grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux). Kollegan använder "utvecklingsvariation" i stället och tycker alla bör...

      Milla : : Hej Daniela!Vi har på senare tid allt mer märkt av oenigheten kring begreppet Utvecklingsstörning. Det är inte helt enkelt eller självklart vilka begrepp man kan, bör, får eller ska... Läs hela svaret
    • Camilla

      Elev som läst särskolan?

      Hej! Vilka alternativ ser ni för en person (18 år gammal) som läst grundsärskola när det gäller fortsatta studier? Personen i fråga vill absolut inte gå gymnasiesärskolan. Hoppas ni kan hjälpa mig med lite idéer :)

      Anna: : Hej Camilla, jag råder dig/er att kika på folkhögskolorna, ex. Ädelfors folkhögskola>>, Sjöviks folkhögskola>> och i Vara folkhögskola>>. På Sjöviks... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga