1. Vad är en behandlingspedagog? 2. Vad gör behandlingspedagog i yrket? 3. Vad är skillnaden mellan behandlingspedagog och socionom?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32109 frågor besvarade.
Behandlingspedagog?
1 Svar
Behandlingspedagog
Behandlingspedagog och behandlingsassistent är i stort sett synonyma på många arbetsplatser och i examensbeviset från båda de utbildningarna stadfästs att den färdigexaminerade personen kan arbeta både som behandlingspedagog och behandlingsassistent.
Yrkeshögskoleutbildning Behandlingspedagog är eftergymnasial, dock inte akademisk. De flesta av f d studerande börjar efter examen arbeta inom Statens Institutionsstyrelse, Humana, rättspsykiatrin eller inom LSS-vården.
Yrkeshögskoleutbildning Behandlingsassistent leder till ett arbete "på golvet" i verksamheter som socialpsykiatri och inom HVB-hem för vuxna och ungdomar. Det är oftast skiftarbete och innehåller varierande arbetsuppgifter: från kontaktmannaskap, behandlingsplanering - till vardagligt stöd som t.ex. träning av rutiner.
Arbetsgivare i branschen påtalar ofta vikten av att ha lägst tvåårig yrkeshögskoleutbildning, 400 yh*** inom området för att ha god anställningsbarhet.
Det förekommer att personer med både utbildning till behandlingspedagog och behandlingsassistent får samma befattning och arbetar med samma eller mycket liknande arbetsuppgifter men det är inte exakt samma kurser i kursplanerna.
Så vill man veta vilken utbildning som passar bäst för det man vill få kunskaper om, så kan det vara en bra idé att studera kursförteckning på olika utbildningar och jämföra dem.
Stödpedagog
Yrkestiteln Stödpedagog är relativt nyetablerad. Det finns ett antal yrkeshögskoleutbildningar som leder till att man kan få anställning som Stödpedagog.
Yrkeshögskoleutbildning Stödpedagog inom LSS leder till kompetens att arbeta som stödpedagog i olika LSS-verksamheter. LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Yrkeshögskoleutbildning Stödpedagog inom habilitering är riktad mot verksamheter där man arbetar med personer som har utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Man har en yrkesroll som innebär att man arbetar med vardagsstöd åt personer med framförallt kognitiva funktionsnedsättningar och ansvarar för t.ex. kartläggning av deras förmågor och med att utarbeta genomförandeplaner som lägger grunden för hur man arbetar med personerna.
Socialpedagog
Socialpedagog kan kallas också för Behandlingsassistent eller Behandlingspedagog. För att kunna få jobb som socialpedagog kan man antingen läsa en Yrkeshögskoleutbidlning på två år eller en treårig akademisk utbildning ( på Socialpedagogiska programmet) som leder till en kandidatexamen. Utbildning till socialpedagog på högskolenivå ligger innehållsmässigt ganska nära socionomutbildningen.
I vissa fall söker dock arbetsgivaren en socialpedagog "eller motsvarande", vilket kan möjliggöra för en behandlingspedagog att söka dessa tjänster.
BEHANDLINGSPEDAGOG OCH SOCIALPEDAGOG
Båda är inriktade på behandling. Däremot kan innehållet i utbildningarna skilja sig åt: det handlar om vilken inriktning man väljer att ha på sin utbildning. Socialpedagog finns även som en högskoleutbildning och som är mer omfattande. Socionomutbildning kan också vara en utgångspunkt för ett arbete som socialpedagog och behandlingspedagog.
BEHANDLINGSPEDAGOG OCH STÖDPEDAGOG
Skillnaden mellan dessa är att en Behandlingspedagog arbetar med de som har ett missbruk i någon form medan en Stödpedagog arbetar med dom som har medfödda eller förvärvade hjärnskador.
BEHANDLINGSPEDAGOG OCH BEHANDLINGSASSISTENT
Båda arbetar oftast inom psykiatrin, t.ex. på Statens Institutionsstyrelsens olika verksamheter, som är många gånger riktade mot barn och ungdomar. Behandlingspedagog arbetar mycket med själva behandlingen och kan tex. ingå i olika behandlingsteam. Medans en behandlingsassistent arbetar mer med det praktiska som t.ex. följa med till läkarbesök och stötta i vardagliga sysslor.
Andra yrken/utbildningar som är på ett eller annat sätt besläktade med dem, som finns beskrivna ovan, är:
Skötare -t.ex. inom psykiatrisk vård;
Undersköterska - t.ex. inom funktionshinderområdet;
Specialistundersköterska med neuropsykiatrikompetens;
Samordnare/koordinator inom assistans & vård-&omsorg;
Boendestödjare/boendeassistent;
Socionom (utbildning) leder oftast till att man arbetar som socialsekreterare inom socialtjänsten eller som kurator på en skola eller på ett sjukhus. Med påbyggnadsutbildning i terapi kan man som är utbildad socionom, även arbeta som t.ex. familjebehandlare eller som familjerådgivare.
På grund av det inte finns exakta och tydliga gränser mellan alla de yrkesområdena, som berörs i denna text, kan det vara en bra idé att kontakta utbildningsanordnaren för att få veta vad man i just varje konkret fall menar med "behandlingspedagog", "behandlingsassistent" eller "socialpedagog".
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
*** yh = yrkeshögskolepoäng; en termins heltidsstudier på yrkeshögskolan = 100 yh; en veckas heltidsstudier = 5 yh; dvs 1 yh = en dags heltidsstudier, 8 timmar. Här >> kan du läsa mer om skillnaden i hur poäng beräknas på olika utbildningsnivåer samt även om andra termer och begrepp som används inom vägledningen i Sverige.
Frågor och svar taggade med 'yrkeskurser' (6 st.)
-
Börja som lärling år 3?
lärlingsutbildning inom gymnasiet är minst halva tiden på arbetsplats, men om man börjar först år 3 vilket jag förstått är möjligt, hur kan det då vara minst halva tiden?
Hej Lovisa!det är halva studietiden under den tiden som man är lärling som menas med "halva tiden". Om man är lärling under år3, då är det minst hälften av de studietimmar som... Läs hela svaret -
byta från naturvetenskap till vård och omsorg?
hej det är så att jag gått naturvetnskap i ett helt år nu och är väldigt missnöjd med mitt val och i ett tag ha velat byta till vård och omsorg jätte gärna,vill verkligen ha mer fördjupning om ämnen inom vården.Men undrar...
Hej Dav!om du vill läsa mot examensbevis från VO måste du få med dig alla de obligatoriska yrkeskurser och de är spridda på alla 3 årskurser, därför kommer du med... Läs hela svaret -
I vilka kurser kan man göra prövning i?
Hej, Händelse Elev fått yrkesexamen där cirka 1500 gymnasiepoäng av kurserna består av Godkänt på E Nivå. Flera av dessa kurser är yrkesämnen och eleven vill göra prövning i dessa i syfte att höja betyg och därmed...
Hej!Skolverket påstår att prövningar i kurser som finns pågående - måste erbjudas. Undervisning i vissa yrkeskurser kan finnas på komvux, men även i de kurser som ej... Läs hela svaret -
Får jag yrkesexamen om jag byter program?
Hejsan, Om man har läst ett högskoleförberedande program första läsåret (Åk1) och fått minst E i de gymnasiegemensamma ämnen + kärnämnena (Ma, Sv & Eng) och sedan bytar till ett yrkesprogram Åk2 , visst får man sin...
Hej Veronica,om du är 20 år, så tror jag inte du kan "byta program" inom gymnasieskola. Från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år "hör" man till komvux i stället... Läs hela svaret -
Yrkesförberedande gymnasieexamen?
Hej, Hur många poäng av en Yrkesförberedande gymnasieexamen måste vara yrkeskurser? Jag vet man måste ha 600 kärnämnen.
Hej David,det är skillnad mellan yrkesexamen på komvux och på en gymnasieskola. Det är något "friare" på komvux. För komvux /yrkesexamen/ gäller Yrkeskurser måste... Läs hela svaret -
Vård och omsorg praktik?
Hej. Om man går lärling på VO praktiserar man 2-3 dagar i veckan under alla 3 åren eller hur länge praktiserar man? Gäller de tex bara i några veckor eller gäller det under hela gymnasiet att man praktiserar?
Hej Frida! Om man läser som gymnasial lärling>>, läser man alla eller de flesta yrkeskurser på arbetsplatsen och bara kärnämnen - läser man in skolan. Det innebär att man ofta är i... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga