Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32009 frågor besvarade.
Betygssnitt i Sverige?
Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
1 Svar
Hej Anna,
Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är alltså oftast möjligt att få fram siffrorna i bästa fall för 1 år bakåt i tiden.
Ang. "vanligaste i Stockholm" - ? problematiken blir att ex. räkna in eller inte elever som Delvis läste i Stockholm... familjerna flyttar ju ibland.
Sedan elever som läser på distans - via Korr - och de kanske bor i Stockholm eller är skrivna i Sthm men bor i själva verket någonannanstans... men skola /Korr/ finns i Torsås ( långt från Sthm)... ska de eleverna tas med eller inte?
Ang. Årgång - elever födda samma år kan både läsa i åk1, 2 och 3 eller redan vara färdiga med gymnasiet och t o m vara färdiga redan för ett år sedan...
Man kan börja på gymnasiet när man är 15 år, eller när man är 19 år.
De som kompletterar på komvux eller de som läser in sin gymnasial utbildning på en folkhögskola? Ska de räknas in?
Olika gymnasieprogram - högskoleförberedande och yrkesprogram? är alla av intresse för dig? eller endast samma program som du läser på?
Statiska uppgifter kan man många ggr "vända och vrida" och få fram ganska olika bilder...
Det vi tidigare fått fram att elever som slutar Grundskolan med alla A-betyg är lite fler än 2%. Och att elever som slutar gymnasiet med alla A-betyg är ca 0.195% dvs lite mindre än 0.2% - det var i alla fall siffrorna vi fick från SCB som gällde läsåret 2015-16, tror jag.
Det är en "teoretisk" fråga, som saknar praktisk betydelse, känns det som. Exempel: om du får alla A betyg på gymnasiet och ligger i topp-topp, betyder det ändå inte per automatik att du kan garanterat komma in på alla högskoleutbldnignar. För det första så ska man ha rätt Särskild behörighet; annars är man obehörig och deltar inte i konkurrensen... Och även om man är behörig, kan det bli så att antal sökande med max i meritvärde som är 22,5 är fler än antal utbildninsplatser. I så fall kommer urval göras på högskoleprovet. I sista hand kan det bli aktuellt med Utlottning av platserna.
Men vänd dig gärna till SCB och om du får fram siffrorna, som du efterfrågar, får du gärna höra av dig till oss. Vi är också nyfikna! Även om det saknar praktiskt betydelse, kan det ändå vara intressant! :)
Frågor och svar taggade med 'masterprogrammet' (8 st.)
-
Vad krävs för att bli sexolog?
Jag går andra året på estetprogrammet och läser matte 2b. Jag undrar vad som krävs för att bli sexolog, måste jag gå naturprogrammet eller räcker det med godkänt i matte 2?
Hej,det vi vet om yrket Sexolog berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sexolog Vad gäller utbildning till detta yrke så finns det flera olika utbildningsvägar att... Läs hela svaret -
Skillnad på Civilekonom och Ekonomie Kandidat + Masterprogram?
Titeln säger allt
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret -
Apotekare men plugga vidare?
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret -
Vilket är bäst att studera yrkesutbildning eller en masterprogram?
Hej! Jag har en utländsk masterexam i banking and finance och har bott i Sverige i 4 år. Tills nu har jag inte fått någon chans att jobba med det examen jag har, därför tänker jag att läsa något som kan leda mig snabbare till ett jobb inom...
Hej!Du ställer en viktig fråga men som också är mycket svårt att svara på. Eftersom det inte finns jobbgarantier i Sverige, så är det upp till... Läs hela svaret -
Civilekonomexamen till master?
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret -
Kan man börja studera master utan att validera diplom?
Hej! Jag undrar om man vill studera master här i Sverige behöver man först validera diplom (dvs skicka det till UHR) eller det räcker att min diplom är översätts på engelska? Gäller det samma om elev är från EU och utanför EU? Tack...
Du får bäst svar på den frågan från studievägledare på den institution där du vill läsa masterprogrammet. -
Vad är en kandidatexamen?
Precis som jag skrev i rubriken, vad är en kandidatexamen? Behöver jag den för att gå en masterkurs? Jag har ingen aning om hur detta systemet fungerar och jag är väldigt förvirrad. Förklara gärna som om jag är 5 år gammal, för jag förstår verkligen inget som står online.
Kandidatexamen kan man ta ut efter tre års studier på högskolenivå och den kan ha massor med olika inriktningar, ex. Kandidat i ekonomi eller i psykologi, i Samhällsvetendkap eller i... Läs hela svaret -
Yrkesmöjligheter socionom?
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
Hej, Linn, generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga