Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Börja på en medelmåttig skola eller en elitskola?
2Poäng
A
Hej, jag står inför valet av gymnasieskola. Jag vet redan att jag vill läsa natur/natur men jag vet inte hur jag ska tänka när det gäller att välja skola.
Jag har 300+ poäng och det jag funderar över är om jag ska söka till en skola med hög antagningspoäng där elever satsar på studier som till exempel Vrg eller Kungsholmen (och stå ut med mer läxor, att det blir mer betygshets i klassen, att bli en i mängden bland duktiga elever, och att läraren delvis jämför eleverna när det ska sättas betyg). Eller gå i en ''vanlig'' gymnasieskola med medelmåttiga elever och räknas till de ''bättre'' och få höga betyg. (men dock inte lära mig lika mycket).
Måste även tillägga att jag inte är allmänt smart utan måste plugga mycket för att få bra betyg.
Hur ska jag tänka? För i slutändan är det ändå betygen som avgör om jag kommer kunna plugga det jag vill på högskolan.
Hejsan, det är viktiga frågor du ställer dig själv! Svaren är inte givna dessvärre. Du får fortsätta fråga dig själv var du skulle trivas bäst, på vilken skola ska jag gå som jag tror ger mig bra minnen från gymnasietiden och ger mig förutsättningar för att klara mig bra och få dom betyg jag förväntar mig av mig själv? Om du tror att du kommer trivas i skolan där alla är "bäst i klassen" så kan ju det funka alldeles utmärkt - om du kan hålla balans i pluggandet med en bra studieplanering, studieteknik och återhämtning. Är klassen fylld av motiverade och glada elever så blir det ofta en positiv stämning och man hjälps åt och det blir bra stämning.
Jag vill dock poängtera att det inte är en garanti för studiemotiverade och glada elever bara för att antagningspoängen är hög! Jag tycker du ska ta in andra parametrar som du tycker är viktiga för att trivas på en skola och prestera bra.
Jag tycker inte heller alltid det finns likhetstecken mellan en som du säger "vanlig" skola där "medelmåttiga" elever går och få högre betyg - det är att se saken alldeles för svartvitt. Det finns som sagt många andra faktorer som gör att man klarar av tre år på gymnasiet på ett bra sätt.
Som vanligt rekommenderar jag att gå provdagar på olika skolor för att få en uppfattning om vardag, undervisning, miljö mm.
Jag vet inte om mitt resonemang komplicerar saken för dig eller om det gör att du kan leta skola med lite andra perspektiv. /Lena, Syv
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Mikael: :
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Mikael: :
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Anna: :
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Saga: :
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Julia: :
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Julia: :
Hej L,
diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Anna: :
Hej Elin,
magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen.
Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå?
Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en?
Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Fråga: :
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret