Är tacksam för svar!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31893 frågor besvarade.
Byta från natur till estet?
Är tacksam för svar!
2 Svar
det finns inga regler kring hur många gånger man får byta gymnasieprogram.
Det som begränsar är Plats (om det finns ledig plats där dit du vill byta) och rektors bedömning om det kommer att funka (om det finns resurser på skolan för att ge eleven extra handledning - till exempel).
Sista gång man får söka till gymnasiet är till höstterminen det kalenderår man fyller 19 år. Då kan man vara 22 år när man tar studenten. Så - fram tills dess kan man både byta program genom att hoppa in mitt i läsåret och söka om till åk1 /konkurrera på samma sätt som du gjorde förra året/.
Du kan, alltså följande alternativ:
1. kontakta rektor på den utbildningen där du vill läsa och i fall plats finns, får rektor fatta beslut om det kommer att funka att du kommer tillbaka mitt i läsåret;
2. söka till åk1 till nästa läsår /det gör du med hjälp av en Studie- och yrkesvägledare eller så kan du kontakta ditt Antagningskansli och be om lösenord/inloggning till Antagningssida/;
3. om du kan tänka dig läsa klart detta läsår på NA och få betyg i kurserna, kan det bli lättare att byta under sommarlovet: detta pga rektor KAN fatta beslut om Individuellt anpassat program - och då kan du i stället för kurser från ES ta in dina kurser från NA in i gymnasieexamen och så fyller du på med "de rätta kurserna" från ES (Musik) under åk2 och 3.
T.ex. om du vår betyg i Matte 1c, kan du ta det betyget in i gymnasieexamen i stället för Matte 1b (som läses på ES). Betyg i Moderna språk kan ersätta någon kurs från Estetiska programmet, som du missar under åk1, och så vidare.
Rektor på programmet har mycket makt i frågan om att byta program, därför att det är hen som är ytterst ansvarig och måste försäkra sig om att det funkar för alla elever - både för den, som tillkommer och för dem, som redan finns inne i utbildningen samt att lärare har rimlig arbetsbelastning.
I fall du söker till åk1 till nästa läsår (vilket du absolut kan göra, du förlorar inget på det - det är bara att tacka NEJ till platsen sen, i fall du beslutar dig för ngt. annat) - är det enbart dina meriter (Meritpoäng) som avgör om du får plats: du konkurrerar då med dina betyg från åk9 igen.
Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp för dig!
Önskar dig allt väl! Återkom om du tror att vi kan hjälpa dig mer!
Milla SYV
alla elever på alla Program väljer 200 poäng inom Individuellt val - här får du välja av alla de kurser som finns på skolan, utan någon vidare begränsning.
Temat på Gymnasiearbete, 100 p. - är det också "ganska" fritt att väja - måste ändå ligga inom "programmet" och sedan är det handledare som kan ha åsikter om vad som är lämpligt, men här kan man också "profilera sig" en del.
Sedan är det programspecifikt: på ES är det 500 poäng inom Programfördjupningar man väljer.
Av de kurser som får vara programfördjupande på ES finns det ett antal "teoretiska kurser" och de är:
Engelska 7, 100 poäng
Filosofi 1, 50 poäng
Filosofi 2, 50 poäng
Historia 3, 100 poäng
Matematik 2b, 3b och 4 - á 100 poäng/styck
Moderna språk
Naturkunskap 2, 100 poäng
Psykologi 1, 2a och 2b - á 50 poäng/styck
Religionskunskap 2, 50 poäng
Religionskunskap - specialisering, 100 poäng
Samhällskunskap 2 och 3 - á 100 poäng/styck
Webbutveckling 1 och 2 - á 100 poäng/styck - också kan läsas som Programfördjupande men de är sällan behörighetsgivande till någon eftergymnasial utbildning.
*************************
Om man inte ansöker om & får det beviljad att läsa "utökade kurser" dvs kurser utöver 2500 poäng som ingår i gymnasieexamen, är det 700 poäng man väljer + 100 p. Gymnasiearbete. 800 p. utgör en tredje del av gymnasiet /det är heltidsstudier under 2 terminer/.
Om jag inte visste vad jag vill läsa efter gymnasiet, skulle jag absolut välja läsa Matte 2b och kanske även Matte 3b också; Engelska 7 & Naturkunskap 2 samt en kurs i Moderna språk. Här har vi "våra 500 poäng programfördjupningar" avklarade.
Sedan är det väldigt individuellt vad man tycker är en "bred linje". Exempel: vill man bli lärare i Franska, måste man läsa Franska 3 och vill man söka utbildning till Tandläkare - så är det Fysik, Kemi, Biologi 2 samt Matte 4 som är behörighet.
Individuellt val är tänkt att det skall vara ROLIGT för eleven att kunna "pusta ut" och läsa ngt. som hen verkligen vill, men många "offrar" de poängen till förmån för kurser som de MÅSTE HA för behörighet till en viss eftergymnasial utbildning eller läser kurser som ger dem Meritpoäng, dvs Eng 7, Moderna språk och mer Matte.
Jag vet inte om jag svarade på din fråga fullt ut, men jag har gjort ett försök. Återkom om ngt. är oklart eller om du kommer på en annan fråga.
Bästa hälsningar & lycka till med dina studier!
Julia SYV
Frågor och svar taggade med 'masterprogrammet' (8 st.)
-
Vad krävs för att bli sexolog?
Jag går andra året på estetprogrammet och läser matte 2b. Jag undrar vad som krävs för att bli sexolog, måste jag gå naturprogrammet eller räcker det med godkänt i matte 2?
Hej,det vi vet om yrket Sexolog berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sexolog Vad gäller utbildning till detta yrke så finns det flera olika utbildningsvägar att... Läs hela svaret -
Skillnad på Civilekonom och Ekonomie Kandidat + Masterprogram?
Titeln säger allt
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret -
Apotekare men plugga vidare?
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret -
Vilket är bäst att studera yrkesutbildning eller en masterprogram?
Hej! Jag har en utländsk masterexam i banking and finance och har bott i Sverige i 4 år. Tills nu har jag inte fått någon chans att jobba med det examen jag har, därför tänker jag att läsa något som kan leda mig snabbare till ett jobb inom...
Hej!Du ställer en viktig fråga men som också är mycket svårt att svara på. Eftersom det inte finns jobbgarantier i Sverige, så är det upp till... Läs hela svaret -
Civilekonomexamen till master?
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret -
Kan man börja studera master utan att validera diplom?
Hej! Jag undrar om man vill studera master här i Sverige behöver man först validera diplom (dvs skicka det till UHR) eller det räcker att min diplom är översätts på engelska? Gäller det samma om elev är från EU och utanför EU? Tack...
Du får bäst svar på den frågan från studievägledare på den institution där du vill läsa masterprogrammet. -
Vad är en kandidatexamen?
Precis som jag skrev i rubriken, vad är en kandidatexamen? Behöver jag den för att gå en masterkurs? Jag har ingen aning om hur detta systemet fungerar och jag är väldigt förvirrad. Förklara gärna som om jag är 5 år gammal, för jag förstår verkligen inget som står online.
Kandidatexamen kan man ta ut efter tre års studier på högskolenivå och den kan ha massor med olika inriktningar, ex. Kandidat i ekonomi eller i psykologi, i Samhällsvetendkap eller i... Läs hela svaret -
Yrkesmöjligheter socionom?
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
Hej, Linn, generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga