Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32165 frågor besvarade.
Byte från IB till natur utan att gå om något år, går det?
4Poäng
Elizabeth
Hej SYV!
Just nu går jag första året på IB programmet och vill byta till natur men INTE gå om något år. Vad skulle man kunna göra då jag har missat några kurser såsom Biologi 1 och Samhällskunskap 1. Vad finns det för lösningar så att jag kan gå naturprogrammet årskurs två vid höst? Jag är väldigt orolig om det är försent och jag byter inte för att det är svårt men jag ser inga pluspoäng med att gå IB när jag ändå planerar att plugga i Sverige. Bilden av IB vad helt annorlunda än vad jag tänkt mig och jag fick knappt någon information om hur det är att gå IB och vad den består av innan jag valde programmet. Och är nu helt chockad av hur det är upplagt och att jag fick all den info väldigt sent, och jag vill verkligen inte gå om något år och klarar att plugga vissa kurser på egen hand galant, om det skulle behövas.
Hej Elizabeth! Jag har förståelse för din situation. Men jag tror det blir svårt att ordna så att du skulle kunna läsa år2 och 3 på NA om du inte inför år2 har godkända betyg i biologi1 och samhällskunskap1b. Det är 2 stycken 100poängkurser. Skulle man läsa varje av dem på heltid, tar det 5 veckor; alltså att läsa de 2 kurserna på heltid (40timmar per vecka) tar sammanlagt 10 veckor. På sommarlovet har du kanske den tiden och det är möjligt att du kan skaffa dig kunskaperna genom självstudier, men då är frågan - hur får du betygen? Att gymnasieskola skulle erbjuda dig möjlighet att göra prövningar kan inte uteslutas, dock är det mycket jobb för skolan - frågorna till en muntlig del av prövningen skrivs av läraren individuellt, utifrån de svar personen som genomför prövning har gett på den skriftliga delen och så ska även medbedömare (ännu en annan lärare) involveras i betygssättningen - det är alltså 2 lärare som ska ägna minst 5-6 timmar var för att du ska genomföra en prövning. Och du behöver genomföra 2 st. Multiplicera med 2, alltså! - varifrån ska lärare ta den extratiden? Att rektor skulle beordra lärare att ordna prövningar för dig skulle innebära att antingen så ska lärare jobba på sin fritid, utanför sin tjänst och vill ha extrabetalt för det, eller så gör de det inom sin tjänst och då får de andra eleverna som läser på skolan mindre uppmärksamhet för att den tagits för att ge dig möjlighet att genomföra prövningar. Skulle det ske, så är det inte alls säkert att du får godkänt betyg. Det finns många fall när prövningar genomförs och eleven får F (alltså icke-godkänt betyg). I och för sig så skulle det gå att ta in F-betygen i de 2 kurserna in i examensbevis. Det kommer dock dra ner ditt jämförelsetal/snittbetyget ganska mycket. Att hitta en gymnasieskola där eleverna inte läste Biologi1 och samhällskunskap 1b under första året på NA blir svårt. Även om du hittar en sådan skola, är det inte säkert den har ledig plats i år2. Du kan dock söka via gymnasieantagningskansliet till år1 och om du har redan godkända betyg i alla de kurser som läses på den skolan i år1, så kommer du bli uppflyttad till år2. Att eleverna på NA inte läser samhällskunskap 1b och biologi1 är mycket ovanligt (en av de kurserna kanske kan läsas senare - under år2, men att båda kurserna skulle på samma skola läsas senare än år1 har inte jag varit med om). Jag förstår att du inte hade rätt information. Det är beklagligt. Men hur ska det nu lösas? Tyvärr ingår det inte i elevens rättigheter att byta gymnasieskola på något annat sätt än att konkurrera om plats via gymnasieantagningen - elever konkurrerar med sina grundskolebetyg och sedan har eleven rätt att läsa på den skola där hen är antagen. Att bli antagen på en annan skola kan ske men det är mycket som ska "klaffa" i så fall - i det fallet du beskriver så kommer du sakna betygen i 2 kurser som på allra de flesta skolor läses under år1 - på NA. Du kan fråga på din nuvarande skola om du skulle kunna läsa de 2 kurserna under resten av vårterminen eller om du skulle få möjlighet att göra prövningar (om du skaffar dig kunskaper på egen hand). Du kan också fråga om sommarskola. Vanligtvis erbjuds svenska, engelska och matematik i sommarskolorna. Andra ämnen erbjuds sällan, men det skadar inte att du frågar. Mitt råd är att du söker via gymnasieantagningskansliet och på nytt konkurrerar med dina betyg från Slutbetyget i grundskolan - om en plats på NA. Du söker då till de skolorna där du vill gå. Har du mycket tur kan skolan kanske på något sätt "trolla fram" möjlighet för dig att uppnå kraven för examensbevis på endast 2 år. Fördelar för dig att gå om: du kan skaffa dig mycket djupa kunskaper och mycket höga betyg. Att vara ett år äldre än de flesta i klassen har också sina fördelar: du är i så fall mognare med mer livs- och studieerfarenhet. Det är också så att i nästan varje klass på gymnasiet finns några elever som är äldre (ibland 3 år äldre än resten av klassen), det blir allt vanligare. Jag är nästan säker på att du blir inte den enda som är äldre än de flesta i din blivande gymnasieklass. Ett-års åldersskillnad är en väldigt liten skillnad men som - för dig - kommer innebära flera stora fördelar!
Du får givetvis kontakta SYV-ar på de gymnasieskolorna som du vill byta till. På många skolor finns det "kontaktperson för frågor om byte till skolan" som kan vara en lärare, eller biträdande rektor (eller SYV) - det finns i så fall information om det på skolans hemsida.
Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…
Milla : :
Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
Hej!
Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...
Anna: :
Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...
Julia: :
Hej Frida,
om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...
Julia: :
Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige?
Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3.
Men nu när jag ska komplettera min...
Anna: :
Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?
Mikael: :
Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...
Anna: :
hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...
Liselotte: :
Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
Hej!
Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå?
Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå?
Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?.
Tänkte ni på...
Milla : :
Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
Hej
jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker.
jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem?
Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...
Julia: :
Hej A,
avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret