Hej ! Det är så att jag tror att jag har ändrat mig och funderar på fastighetsförvaltare utbildning. Det finns en som heter diplomerad och en som är på yrkeshögskolan på 2,5 år. Jag undrar vad är skillnaden på de då utbildningarna? Är en diplomerad fastighetsförvaltare en eftergymnasial utbildning? Väger den lika tungt och lika mycket som fastighetsförvaltare utbildning på yrkeshögskolan? Jag har för mig att den diplomerade utbildningen är mellan 6 månader och 1 år. Medan den på yrkeshögskolan är på 2,5 år. Vad är då skillnaden på LIA och Lärling och APL? Jag såg att olika skolor har olika priser på den diplomerade fastighetsförvaltare utbildning och jag tror också att kurserna är olika. Det är svårt för mig att välja rätt skola, trots att alla skolor erbjuder samma utbildning som är diplomerade fastighetsförvaltare. Är det CSN berättigad? Kan man få möjligheten att ta CSN? Kan man jobba inom Europa om man har en diplomerad fastighetsförvaltare utbildning? Och vad händer om man får underkänt i en kurs inom den diplomerade utbildning? Det finns ju olika skolor som erbjuder samma diplom utbildning till fastighetsförvaltare, liksom folkuniversitetet, fastighetsakademin och Newton. Det enda jag ser är skillnaden på priserna, men jag vet inte vad mer jag bör veta och ta reda på, innan jag köper utbildning. Och det här med LIA, hjälper skolan med samarbetspartners ? Eller söker man praktik själv som t,ex via arbetsförmedlingen? Och kan man få tillbaka pengarna för den diplomerade utbildningen om man har testat på och är missnöjd eller tycker i efterhand att den utbildningen inte passar en ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Diplomerade Fastighetsförvaltare vs Yrkeshögskolan?
1 Svar
Hej Linda,
eftersom Fastighetsförvaltare är i Sverige ett icke-reglerat yrke, får arbetsgivare anställa vem de vill, med vilken utbildning som just den arbetsgivaren bedömer - passar på just den arbetsplatsen.
Allmänt sett, så lär man sig mer på 2,5 år än på ett år eller på sex månader (det säger ju sig självt) - om alla tre utbildningar är på heltid, om man läser 40 timmar/vecka. Annars så kan en utbildning på 2,5 år om den går på 20% av heltid motsvara endast en termins heltidsstudier.
Du frågar bland annat: "Vad är då skillnaden på LIA och Lärling och APL?" och mitt svar på den frågan är: APL är förkortning för ArbetsPlatsförlagt Lärande och det är så "praktiken" på yrkesprogrammen på gymnasiet heter. På yrkesprogrammen på gymnasiet ingår minst 15 veckor APL, alltså praktik - som är förlagd under 3 år på gymnasiet.
"Lärling" - är ett ord som kan användas i olika sammanhang. Man kan på gymnasiet läsa som lärling - om det kan du läsa på gymnasieguiden.se/Lärling
LiA är också en sort "praktik" kan man säga. LiA är en förkortning för Lärande i Arbete och så kallas "praktik" som ingår i yrkeshögskoleutbildningar. Det är inte alla yrkeshögskoleutbildningar som innehåller LiA, men många innehåller ganska mycket LiA (kan ofta vara upp till en tredje del av utbildningen som är LiA). Läs gärna ett stycke med information om LiA yhguiden.se/yrkeshogskolans-abc
Du skriver om att olika fastighetsförvaltar-diplom-utbildningar har olika priser och olika innehåll/upplägg. Ja, det stämmer, att både priser, innehåll och upplägg kan vara väldigt olika. Jag började svara med att påtala att Fastighetsförvaltare är (i Sverige) ett icke-reglerat yrke. Därför kan utbildningar ha olika längd och ganska olika innehåll.
Jag förstår att det kan vara svårt att välja "rätt skola" när man vill utbilda sig till ett icke-reglerat yrke.
Du frågar också om studiemedel under utbildningen till diplomerad fastighetsförvaltare. Diplomutbildningar brukar tyvärr inte vara studiemedelsberättigade och då har man tyvärr inte möjligheten att få ett positivt beslut från CSN på sin ansökan om studiemedel.
Du frågar också: "Kan man jobba inom Europa om man har en diplomerad fastighetsförvaltare utbildning?" - Det svaret jag kan ge är att det är upp till de som anställer. Om arbetsgivare anser att du, som sökande, med de personliga egenskaper, kunskaper och meriter som du har, passar att utföra det jobbet som ska tillsättas, då kommer arbetsgivaren anställa dig; annars - inte.
Du frågar också om vad som händer om man får underkänt i en kurs inom den diplomerade utbildning? - Den frågan kan vi på FRåGA SYV inte svara på, utan vi råder dig ställa den till den skolan som erbjuder diplomutbildningen. Jag blir inte förvånad om du får olika svar från olika skolor: någon skola kanske svarar att du får möjlighet att gå om kursen utan att behöva betala extra; en annan skola kanske svarar att du får köpa den kursen på nytt, i vilken du blir underkänd; tredje skola kanske svarar att du får mer tid på dig och får läsa kursen tills du får godkänt betyg; fjärde skola kanske svarar att alla som genomgår utbildningen, även om de får underkänt i någon av kurserna, får ändå diplom men i den kanske står vilka kurser som man fick godkänt i, och så nämner man inte den kursen i vilken den studerande fick underkänt...
Du frågar också om LIA, om skolan hjälper att hitta en praktikplats, alltså - och även det kan vara olika på olika skolor; vissa skolor kanske t o m hänvisar till vissa arbetsgivare där man ska ha sin praktik; andra vill att de studerande själva hittar en praktikplats. Om man under sina studier söker praktik själv, så brukar man inte göra det via arbetsförmedlingen.
Du frågar också om man kan få tillbaka pengarna för "den diplomerade utbildningen" inte passar en och/eller om man blir missnöjd med utbildningen. Vad jag vet, så kan man inte få tillbaka pengarna, i alla fall kan man inte få tillbaka hela summan (kanske i bästa fall en del av det man har betalat, om man som studerande kan påvisa att utbildningen var "under all kritik", men även det kan bli svårt... ). Vår erfarenhet är att man inte får tillbaka pengarna om man har köpt utbildning men du får gärna ställa den frågan till de skolorna som du funderar på att köpa utbildning hos.
Fördelar med yrkeshögskoleutbildningar är att de flesta är kostnadsfria och studiemedelsberättigade. Det är endast en mycket liten "procent" av yrkeshögskoleutbildningar som tar studerandeavgift (det står i så fall tydligt när man anmäler sig och man ombeds att betala innan utbildningen startar, så det går nog inte att ta miste på vilken utbildning som är kostnadsfri och vilken som tar ut en studerandeavgift). Yrkeshögskoleutbildningar står också under MYH (myndighet för yrkeshögskola) tillsyn och deras kvalité granskas kontinuerligt. Det är alltså gedigna, kontrollerade, godkända av MYH utbildningar som har tagits fram i samråd med en respektive bransch.
Det är också bra att veta att du kan söka många (teoretiskt sett, Alla) yrkeshögskoleutbildningar samtidigt. Du kan komma in på flera yrkeshögskoleutbildningar samtidigt och kan sedan välja vilken du tackar Ja till. Och samtidigt som man söker till yrkeshögskola, kan man också söka utbildningar inom andra skolformer och samtidigt också söka jobb.
Diplomutb.kvalité?
Diplomutbildningarna kan hålla Olika god kvalité. De står inte under någon myndighets kontroll och vi här på FRåGA SYV kan därför inte lova att de håller hög kvalité och leder till jobb; med det sagt, så kan jag inte säga att diplomutbildningar inte är bra, för det finns säkert de som är mycket bra! Men även efter en mycket bra utbildning (även efter en yrkeshögskoleutbildning) finns inte 100%-garanti på att få jobb.
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!
Lycka till med val av utbildningen!
Frågor och svar taggade med 'påverkan på jämförelsetal' (9 st.)
-
Hur räknas jämförelsetal om jag lägger till kurser?
Hej! Jag har läst gymnasie- och komvuxkurser om 2350 poäng och är behörig för högskola. Om jag vill höja mitt jämförelsetal kan jag läsa en ny 100-poängs kurs och få exempelvis A i den. När jag räknar på det mitt nya jämförelsetal då, utgår jag från snittet av mina 2450 poäng - eller - kan...
Hej Johan,svaret är tyvärr Nej, det går inte att göra tilläggskomplettering, alltså att räkna in en ny kurs som inte finns i ditt slutbetyg i andra fall än om... Läs hela svaret -
Räknas alla lästa kurser med i meritvärdet?
Hej! Jag läser ett 4e år på gymnasiet och kommer att ha läst över 2500 kurspoäng vid årets slut. Inkluderas alla kurser i meritvärdet? Eller finns det någon viss mängd poäng man räknar ihop av sina bästa betyg? Det fjärde året läser jag till en gymnasieexamen men har även utökat min...
Hej!Det är tyvärr rätt komplicerat men jag ska försöka förklara så tydligt som möjligt.Examensbevis från gymnasieskolan inkluderar oftast inga U-kurser (utökade... Läs hela svaret -
Gångbara kurser till Handelshögskolan?
Hej! Har förstått att Handelshögskolan inte använder sig av meritpoäng i ansökningar. Min fråga är dock om jag kan använda kurserna från mina meritpoäng (som jag har höga betyg i) och byta bort kurser som jag har sämre betyg i. På hemsidan står det "Tänk på att vi inte tillämpar meritpoäng...
Om du redan fått ut examensbevis då är det en situation men annars är det en annorlunda situation. Om du ännu inte fått ut examensbevis kan du kanske påverka hur ditt examensbevis... Läs hela svaret -
Vilka kurser för att bli behörig?
Hej! Jag har en fundering. En av kraven för att bli antagen till läkarprogrammet är att man har både grundläggande behörighet och godkända betyg i Kemi2, Fysik 2, biologi 2 och Matte 4. Jag har läst samhällsvetenskap och gick ut med giltigt...
Hejsan,du behöver ha godkända betyg i kurser i kemi, biologi och fysik på nivå 2 och i matematik 4. Hur du skaffar de betygen är upp till dig.Vill du läsa på komvux, så kommer... Läs hela svaret -
Utökade kurser i jämförelsetalet?
Hej, Jag undrar om utökade kurser på gymnasiet räknas med i betyget om det är en meritgivande kurs. Mer specifikt läste jag kursen spanska 4 som utökad kurs, och fick ett högt betyg som jag gärna vill skall räknas med i mitt jämförelsetal. Kommer kursens betyg att räknas in i...
Ja, betyg i kurser som ger meritpoäng för dig med Examensbevis, räknas in i ditt jämförelsetal, även om kurser i ditt examensbevis är utökade. Du kan läsa om det på gymnasieguiden.se -
Lägga till extra kurser?
Hej, det är så att jag läser ett program med de antal poäng som krävs för en gymnasieexamen, (2500 poäng). Jag skulle vilja välja till extra kurser, har redan lagt till en 100p kurs i trean, jag undrar om jag kan lägga till FLER kurser, skulle gärna vilja läsa 200 p extra. Min fråga är, är det...
Hej Nadja,det är Rektor som fattar beslut om eleverna på gymnasiet får läsa extrakurser, de så kallade U-kurser (utökade). De kurser som i examensbeviset markeras som U-kurser - räknas in i... Läs hela svaret -
Individuellt val?
Undrar om ett A i ett icke merit givande IV-val tex Idrott - styrketräning, ger mig ett högre jämförelse tal till att söka in på högskola än ett E i Engelska 7. Om mitt jämförelse tal redan är lågt.
Hej Fredrik! Vi kan ta ett exempel. Vi säger att du har D-betyg i alla gymnasiala kurser, förutom gymnasiearbete (där man bara kan få F eller E i betyg) och förutom Idrott (styrketräning) och... Läs hela svaret -
Varför plugga moderna språk 1 på gymnasiet?
Jag har haft franska som modera språk i grundskolan men jag skulle vilja byta till tyska 1 på gymnasiet. Min fråga är då såhär: Varför ska man plugga om man ändå inte får meritpoäng för 1an och 2an av moderna språk?
Hej Roman! På fyra av de högsoleförberedande programmen är det obligatoriskt att läsa Moderna språk. Och om man inte vill eller inte kan läsa Moderna språk 3, t.ex. pga... Läs hela svaret -
Giltigheten för ett basår?
Jag saknar ma3c och fy2 för att få behörigheten jag behöver. Frågan jag har är att ifall jag läser ett tekniskt basår på en högskola räknas det då som att jag har läst dem ämnena enskilt och kan jag ansöka till en högskola med dem ämnena?
Hej Daniel! Om du får godkända betyg i gymnasiala kurser på ett naturvetenskapligt basår på högskola, så har du GODKÄNDA BETYG och har behörighet till de utbildningar där de kurserna krävs för särskild behörighet. Du får dock... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga