Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
EK- vs NA gymnasieprogrammet utifrån intressen och yrken?
2Poäng
Matilda
Jag går nu i nian och skall snart välja gymnasielinje varpå det står mellan ekonomi (följaktligen troligtvis juridik) och natur.
Fram tills nyligen har jag varit ganska säker på ekonomi för det är vad som tilltalar mig mest, jag gillar matte, samhällsämnen och är lite nyfiken på att senare i livet bli jurist.
Fick dock nyligen upp ögonen för natur då det som sagt är en bred linje och att jag inte riktigt vet vad jag vill jobba med när jag blir äldre. Enda anledningen till att jag Inte väljer NO är för att naturämnena (främst kemi) är de jag tycker om minst utav alla, och jag vill inte riskera att bli skoltrött och därmed inte orka med studierna, utöver det så är jag fullt övertygad om att jag klarar av alla studier. Överväger dock fortfarande denna linje på grund utav att jag är intresserad av att bli arkitekt/ingenjör.
SÅ för att sammanfatta det så är jag intresserad av att bli jurist eller ingenjör. Ekonomi intresserar mig troligtvis mer, men jag gillar framför allt matte och biologi och det bör därför inte vara något problem. Har ni något tips på hur jag ska tänka? Eller går det att komplettera med vidare studier på något vis om det skulle visa sig att jag valt fel?
Hej Matilda,
till alla högskoleutbildningar måste man alltid ha Grundläggande behörighet och det får du på vilket som helst gymnasieprogram /även på de yrkesförberedande då alla elever har rätt att lägga till kurser för högskolebehörighet/.
Särskild behörighet till Arkitektutbildningen är:
Matematik 3, Samhällskunskap 1b och Naturkunskap 2.
Särskild behörighet till Jurist är: Historia 1b & Samhällskunskap 1b.
Till Ingenjör är det olika beroende på vilken inriktning man vill ha men minst är det Matte 3, som man bör ha.
Hur kan du uppnå alla de behörigheter? Jo, så här är det: Samhällskunskap 1b läses obligatoriskt på alla högskoleförberedande program. Historia 1b läses på alla, utom Teknikprogrammet, där man läser en mindre kurs, som heter Historia 1a1 och är på 50 poäng. Det går, dock, att komplettera inom programfördjupnignen på Teknik genom att läsa Historia 1a2, 50 p.
Upp till Matematik 3 och Naturkunskap 2 kan du läsa på alla högskoleförberedande program, du kan läsa Matematik 2 och 3 samt Naturkunskap 2 inom programfördjupningen eller inom Individuellt val.
Om du inte gillar Kemi & inte vill utbilda dig till kemi-ingenjör eller lärare i Kemi, behöver du inte välja Naturvetenskapsprogrammet eller Teknik.
Du kan på Estetiska, Humanistiska, Ekonomi eller Samhällsvetenskapsprogrammet bli behörig till alla de utbildningar som lockar dig efter gymnasiet.
På HU och ES behöver du läsa Matte 2 och 3 samt Naturkunskap 2 inom programfördjupningen och på Samhällsvetenskapsprogrammet och på Ekonomi, inriktning Juridik - lägga till Matte 3 och Naturkunskap2, men på Inriktningen Ekonomi - är det bara Naturkunskap, eftersom Matte 3 ingår som en obligatorisk kurs i den inriktningen.
Blev det lättare eller svårare nu, när du fick veta att du har mycket större valmöjligheter än du kanske trodde?
Har du varit på några öppna hus på skolorna eller besökt Gymnasiemässan?
Den här skolorna http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/folkuniversitetets-gymnasium-i-trollhattan och http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/drottning-blankas-gymnasieskola-trollhattan erbjuder två inriktningar på EK & två på SA;
Den här http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/magnus-aberggymnasiet erbjuder båda inriktningarna på EK och alla tre inriktningar på SA.
Den här - http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium/lbs-ljud-bildskolan-trollhattan erbjuder Teknik & Estetiska programmet. Du kan bli behörig till alla "dina eftergymnasiala utbildningar" på Estetiska programmet också och, givetvis, på Teknik och på Naturvetenskapsprogrammet.
Men jag tycker inte det finns någon anledning välja Teknik eller NA där kemi läses obligatoriskt när du inte tycker om ämnet och inte behöver det för behörighet till vidare studier.
Jag läste här om dagen SACO¨s prognos ang.arbetsmarknaden om fem år och yrket Inredningsarkitekt nämns bland dem, som det kommer att råda brist på. Andra bristyrkena blir Skolledare /rektor, gymnasiechef/ och lärare på mellanstadiet - upp till åk6.
Önskar dig allt väl!
Lycka till med gymnasievalet! Tips - gå in på www.gymnasieguiden.se och logga in som Medlem /du fick kod hem tillsammans med magasinet Gymnasieguiden.se och Framtid.se/. Att bli medlem går fort är är helt gratis. Då får du tillgång till många fler roliga & nyttiga funktioner på sajten!
Hej! Jag har som dröm att jobba inom forskning och som professor inom psykologi. För att börja så har en Syv rekommenderat beteendevetarprogrammet, vilket lämnar mig med två val: Uppsala Universitet eller Lunds Universitet.
Fick jag välja så skulle jag av personliga skäl föredra Uppsala, men...
Milla : :
Hej,vägen till att bli forskare och/eller professor är väldigt lång. Efter kandidatprogrammet kommer du behöva läsa utbildning på avancerad nivå... Läs hela svaret
Jag går mitt första år på teknikprogrammet på gymnasiet och kommer läsa engelska 7 i trean. Mina betyg och intresse i språket är mycket goda.
Min fråga är vilka kvalifikationer som krävs för att erhålla en plats som professor i engelska på ett universitet. Vilka högskoleprogram finns och...
Peter: :
Hej,
För att undervisa på universitet måste man ha högskoleutbildning och dessutom får man antingen bli doktorand (de oftast jobbar som assistenter på kurser) eller... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bli doktor i nationalekonomi. Vilka skolor kan man bli det på och vad krävs det att man läst innan? Dvs måste jag läst nationalekonomi på avancerad nivå eller räcker grundnivå. Sedan har jag svårt att hitta...
Anna: :
Hej Mollie,för att uppnå högre "titel" inom ngt. kunskapsområde behöver man skaffa sig utbildning på avancerad nivå (alltså först läser man på Grundnivå och sedan... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vad skillnaden mellan högskola och universitet är, och är det högskola eller universitet som kommer först efter gymnasium? En fråga till, finns det något som kommer efter universitet eller högskola? Alltså något högre...
Julia: :
Hej!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola är att bara universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika... Läs hela svaret
Hur blir man professor i psykologi? Hur blir man professor i psykiatri?
Anna: :
Hej Mira,
För att få tjänster som professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från att ha undervisat på... Läs hela svaret
Läser för närvarande Förskollärarprogrammet 1:a året, men funderar på att söka till juristprogrammet på SU. Detta, eftersom jag ville bli professor som förskollärare, men det verkar inte finnas garanti för der.
Snittbetyget på gymnasiet är c:a 15, så kommer behöva göra högskoleprovet för att...
Anna: :
Hej J,
det går inte att ge någon garanti på att någon, t.ex du, kommer in på en viss utbildning. Inte ens om man har hösta betyg och högsta möjliga resultat på... Läs hela svaret
1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen....
Anna: :
Hej J,
Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i... Läs hela svaret
Hej,
Jag har ett år kvar på naturvetenskapliga programmet inriktning natur och är väldigt kluven i vad jag ska läsa senare.
I något år har jag varit väldigt inriktad på att bli läkare för att sedan bli forskare neuroendokrinolog eller psykologi, men efter flera sjukhusbesök i sommar har...
Anna: :
Hej Hanna,
vilken spännande fråga, men som också är svår att svara på. Du skriver "svår för att forska" - och jag tror du menar inte att kunskaper eller ambitioner inte... Läs hela svaret
Hej, jag går första året på gymnasiet och tänker på att bli proffessor i matte, det är väl att undervisa matte i universitet? Jag går tekniklinjen och undrar vad som behövs för att kunna bli proffessor i matte samt kanske doktorera.
Peter: :
Hej Farhad,
du behöver på gymnasiet Iäsa så mycket matte du kan - i aIIa fall minst matte 4 (som är obligatorisk kurs på inriktningen Teknikvetenskap men inte på de andra... Läs hela svaret